Nut Birra Divina

Belgisk öl får anses ha hamnat i skymundan för alla galna amerikanare med mera som kommit till Systembolaget på sistone. Många rusar troligtvis efter dessa öl idag (den 1:a december) och missar eventuellt andra intressanta öl i jakten på de exklusiva amerikanarna.

Nut Birra Divina är ett öl som kommer i en väldigt begränsad upplaga av endast 360 flaskor och bryggs Brouwerij Van Steenberge i Belgien. Ölet är en ljus belgisk ale på 6,5% bryggd sädeslagen korn, råg, vete och majs. Ölet är dessutom bryggt efter ett gammalt recept av Cisternermunkar... Då kör vi!

PANG! säger det och innan jag vet ordet av står jag med både ett ölglas och en diskbänk fylld av öl. Vätskan är gyllengul med ett cirka en decimeter högt skum. Det blir rejält med skumrester på glasets insida.

Doften frisk och fruktig med en påtaglig belgisk jästkaraktär samt mynta-aktiga inslag av rågen och en lätt brödig ton från vetet. Det finns också en gräsig och örtig humlearom. 

Smaken är precis som doften antyder både frisk och fruktig med påtaglig jästkaraktär. Här slåss verkligen de fyra sädesslagen om utrymmet och jag kan tydligt urskilja såvål kornet och råget som majsen och vetet. Ölet avslutar torrt med en lätt alkoholton. 

Ölet är medelfylligt med en hög kolsyrehalt. Bubblorna är små och lätt stickiga. 

Jodå, det här är ett trevligt öl, men inget som man går i extas över. Det skulle troligtvis passa fint en sval sommarkväll i goda vänners lag. 

Betyg? 3,6 av 5!

Pris: 129:90 för 75 cl på Systembolaget. 

Mikkeller Hoppy Lovin' Christmas

Normalt sett förknippar man julöl med mycket mörk malt, kryddor och hög alkoholhalt. Mikkeller vågar sig på att göra saker och ting lite annorlunda. Med en av hans senaste julöl Hoppy Lovin' Christmas tänjer han verkligen på gränserna för vad vi förväntar oss av en julöl. Det är nämligen en IPA på 7,8% bryggd med ingefära och tallbarr!

Färgen är disigt ljusorange med ett cirka en och en halv finger högt skum. Det blir endast lätta skumrester på glasets insida.

Doften är först tydligt humlig med inslag av citrusfrukter och vinsbärsblad men sedan uppenbarar sig den tydliga ingefärsdoften med sin kraftfulla, ganska distinkta, karaktär. Även lite tallbarr gör sig påminda tillsammans med en trygg bakgrund av karamellmalt.

Smaken är mindre besk än vad doften antyder och det finns gott om sötma att balansera beskan från humlen, den starka kryddigheten från ingefäran och de tjärva inslagen av tallbarr. Ölet avslutar sött men ändå friskt.

Ölet är medelfylligt till fylligt med en medelhög kolsyrehalt. Bubblorna är små och mjuka.

Mmm... Det här var inte dumt alls. En något "ljusare" julöl - ungefär som att fira julen utomlands. Gott!

Betyg? 3,8 av 5!

Pris: 50 kr för en galopp på krogen.

Örebro Öl & Whisky 2012 - En kort sammanfattning

Ungefär tre dagar senare känns det som att intrycken lagt sig lite och att man fått lite distans till helgens ölfestival i Örebro. Som vanligt var det en fantastiskt trevlig festival och det är folket lika mycket som ölen som gör det hela så lyckat. Här på bloggen fokuserar vi dock på ölen!

Första stoppet efter att ha kommit in, fått pressbrickan och hängt in jackan blev Oppigårds. Björn kommer fram och hälsar och är på strålande bra humör och efter lite småpratande bestämmer jag mig för att köpa ett glas Thurbo Dubbel IPA medan den fanns kvar. Inte helt olik Drakens DIPA var det en torr och mycket fruktig DIPA med inslag av tropiska frukter såväl som tallbarr. Härligt!

Eftersom Närkes monter låg precis vid sidan av Oppigårds blev det ett självskrivet nästa stopp. HåGe rekommenderade deras nya svaga milkstout Närke Jólners Dricka på 3,6% och givetvis ville jag prova den. Ölet var en fyllig och söt historia som var mycket smakrik - särskilt med tanke på den svaga alkoholhalten. Detta visar tydligt att man kan brygga smakrik öl med låg alkoholhalt. En av de bästa svagare stouts jag provat.

Nästa anhalt blev Brekeriet som jag på förhand utannonserat som en av festivalens mest intressanta utställare. Eftersom julen så sakteligen närmar sig kändes det givet att prova deras julöl Brettlehem. Det var en kryddig och syrlig julöl som definitivt sticker ut i konkurrensen. Riktigt intressant och gott. Linus, min svåger, passade på att prova en av deras cidersorter och han blev riktigt imponerad (precis som jag själv blev förra året).

Efter en stunds promenerande på festivalgolvet hamnade vi vid Great Brands monter där jag valde att prova Stone Sublimly Self Righteous. Det var verkligen en riktigt bra Black IPA som föll mig i smaken. Hade en stund innan haft en liten pratstund med Jugge från Oliver Twist/Great Brands där vi pratade om att det vore roligt att få mer av Stones mörkare öl till Sverige men att det är svårt att mycket pga stor efterfrågan.

Någonstans här tog vi en matpaus och åt av festivalmaten som i vårt fall bestog av helstekt fläskytterfilé med potatisgratäng och rödvinssås samt en grym salladsbuffé med gott knäckebröd och färskost. Maten slank ner oväntat fort och i glasen hade jag och David lite Huvill från Närke som passade helt okej till maten. Nu var det dags att bege sig ut på festivalgolvet igen!

En annan monter man inte vill missa är Brill & Co som fanns representerade i Bishops Arms Örebros monter. Här provade jag flera olika öl, bland annat Mexas Ranger, Omnipollo Moebius och Mikkeller It's Alive Lychee White Wine. Alla tre var fantastiskt goda men den som stack ut mest var Moebius. Sällan har jag druckit så god DIPA från Sverige med så otroligt mycket citrusfrukt och tropisk juice i karaktären. Grymt bra grejer!

Nynäshamns Ångbryggeri var nästa stopp och det är nog den monter man blir allra mest glad av att besöka. Thomas tar alltid emot en med öppna armar och tar sig tid att prata öl och bryggerikonst även när det är som mest folk i montern. Höjdpunkter här var Valsviken Vinterporter 2012 som var galet bra med en fin balans mellan rostat och sött. Även Dedikerad Dundermörk IPA och Pickla Pils var grymt bra. Fick även bryggeriets egna bok "Allt Utom En Stor Stark" som jag lovar att skriva om på bloggen.

Givetvis finns det otroligt mycket mer att berätta om festivalen och alla fantastiska utställare och besökare. Men ärligt talat är det bästa att besöka festivalen själv och uppleva all gemenskap och god dryck. I år tillät jag mig själv att ha en mer avslappnad approach och provade bara sånt jag verkligen ville testa. Därav blev antalet bilder från festivalen mycket få.

Jag vill avsluta detta inlägg med att tacka Örebro Öl & Whisky Festival för en fantastiskt välarrangerad festival samt ett stort tack till alla fantastiska utställare. Vi ses nästa år igen!

Till helgen är det Örebro Öl & Whisky Festival 2012

Ni har väl inte missat att det är mindre än tre dagar kvar till årets upplaga av Örebro Öl & Whisky Festival? Om ni har missat detta är det hög tid att lägga in en växel och överväga att besöka mässan som tar plats i Örebro på fredag och lördag denna vecka. Festivalen bjuder på en mängd intressanta utställare med en välavvägd blandning av bryggerier och destillerier samt importörer och övriga utställare. Sammanlagt finns det över 50 olika utställare med både öl och whisky och utöver dessa tillkommer en hel del andra utställare med bland annat mat, snacks och cigarrer. Givetvis är alla värda att besöka men dessa är några jag rekommenderar er att att besöka!

Bryggerier att hålla extra utkik för är:

t

Den relativt nystartade importfirman/bryggeriet Brekeriet har gått från klarhet till klarhet. De började 2010 som en småskalig importör av speciella belgiska öl och franska cidersorter. Sedan dess har de växt till sig rejält och har nu förutom en intressant importportfölj också flera olika egna ölsorter såsom Saison och Roken men även några riktigt intressanta suröl.



Bryggpuben Eskilstuna Ölkultur har verkligen gjort sig ett namn på den svenska ölkartan. Bland annat med hjälp av Anders Dubbel IPA som blev tillgänglig att beställa i hela landet under våren. De har förutom denna riktigt bra IPA med sig ett stort antal olika öl på både fat och flaska.



Man får bara inte missa dessa bryggare - särskilt inte nu eftersom de är på hemmaplan. Enligt säkra källor tar de med sig en hel del spännande till festivalen och de har själva gått ut med att ett av ölen kommer bli en riktig överraskning. Ett öl ni inte får missa är Gransus som är bryggd med granskott som ger en väldigt intressant karaktär och ett annat perspektiv på smakassociationer såsom "tallbarr".

Importörer att hålla extra utkik för är:


Det är inte ofta vi får chansen att prova nya spännande öl från det klassiska brittiska bryggeriet Fuller's på mässor runt om i Sverige så att göra ett stopp här känns självklart. Här bör man ta chansen att prova olika varianter på Fuller's årgångsöl såsom Vintage Ale och Brewer's Reserve samt eventuella öl som kan tänkas tillgängliga på fat.



De flesta som tänker på Cask Sweden tänker troligtvis på BrewDog och det med all rätt. Cask Sweden har nämligen huvudimportör av BrewDog-öl i Sverige. Men denna gång är det inte enbart för BrewDogs skulle ni bör besöka deras monter utan de har även ett lite men intressant utbud av exklusiva öl från Boulevard Brewing med bland annat Smokestack-serien med öl som Tank 7 och Sixth Glass.



När Great Brands kommer vet man att det kommer finnas mängder med spännande öl från USA på plats. Med bryggerier såsom Avery, Great Divide, Ska Brewing, Stone och Oskar Blues kan man vara säker på att det går att få sig en rejäl humlefix. Detta är ett givet stopp för alla humlejunkies.

Hoppas vi ses på lördag!

Uinta Dubhe Imperial Black IPA

Som ni säkert har märkt är aktiviteten på bloggen väldigt låg nu under 2012 jämfört med tidigare år. Detta beror till stor del på att tiden helt enkelt inte räcker till när det gäller att luska fram nyheter och skriva utförliga recensioner med mera. Glöm dock inte bort vår Facebook-sida som uppdateras flera gånger i veckan med diverese tankar och uppdateringar kring vad vi dricker.

Då och då kommer vi dock att skriva inlägg här på bloggen också, bland annat just idag. Den här gången är det dags för en recension av Uinta Dubhe Imperial Black IPA som kom till Systembolaget den 1:a november. Det är som namnet antyder en extra stark Black Ipa på 9,2% och den är bryggd med hampafrön.

Låter det intressant? Då kör vi!

Vätskan är djupt mörkbrun med ett cirka en och en halv finger högt beige-aktigt skum. Det blir endast lätta skumrester på glasets insida.

Doften bjuder först på en rejäl arom av amerikansk humle med betoning på tallbarr, grapefrukt och citrondiskmedel. Sedan uppenbarar sig en tydlig ton av rostad malt med inslag av mörk choklad och rostade nötter.

Smaken är även den dominerad av just amerikansk humle med tydliga inslag av tallbarr och grapefrukt. Det finns också inslag av mörk choklad, rostade nötter och en viss ton av umami.

Ölet är medelfylligt till fylligt med en medelhög kolsyrehalt. Bubblorna är små och mjuka.

Mmm... Det här är en bra Black IPA/DIPA som verkligen gör skäl för sitt namn. Det är inte en välhumlad Imperial Stout utan den särpräglar sig genom att samspelet mellan den citrusdominerade humlen och den rostade malten fungerar på ett utmärkt sätt.

Betyg? 4 av 5! Riktigt bra!

37:50 för 355 ml på Systembolaget.

Djævlebryg Schopenhauers Vilje

Det var längesedan jag drack något från Djævlebryg. Av någon anledning har jag inte känt mig superlockad när deras öl har dykt upp på hyllorna. Detta kan bero på att det ofta rört sig om diverse IPA:s där man använt sig av engelsk humle - något som aldrig lockat mig särskilt mycket.

När jag var på Systembolaget häromveckan bestämde jag mig dock för att prova deras "hoppy ale" Schopenhauers Vilje som jag valt bort ett par gånger tidigare. Det är en välhumlad öl på 6,5% bryggd med både amerikansk och engelsk humle.

Vätskan är orange och lätt disig med ett två fingrar högt smutsvitt skum. Det blir inga skumrester på glasets insida.

Doften bjuder på en rejäl dos humle där den engelska humlen dominerar med sina jordiga och blommiga toner och den amerikanska lyser enbart igenom stundtals med en lätt citruston som drar åt grapehållet. Det finns också en rejäl dos karamellmalt och en viss jästighet.

Smaken är mycket riktigt även den åt det engelska hållet med jordiga toner med inslag av blommor och tobak. Här är den amerikanska humlen ännu mer återhållen och bidrar endast med en stram beska. Även här finns tydliga inslag av karamellmalt och en lätt jästighet. Utöver detta finns en ton som jag associerar till umami.

Ölet är medelfylligt med en relativt hög kolsyrehalt. Bubblorna är medelstora och livfulla.

Hmm... Nej, jag måste erkänna att jag inte är superimponerad. Det känns som att ölet vill så mycket mer men det som kommer fram känns inte så upphetsande och trots en rejäl beska känns inte humligheten särskitlt spännande. Jag är mer förtjust i bryggeriets maltiga ölsorter...

Betyg? 3,1 av 5. Helt okej men ingen upplevelse...

Pris: 44:90 för 50 cl på Systembolaget.

Närke Kulturbryggeri Gransus

Jag blir alltid sådär barnsligt förtjust när jag får chansen att prova Närke Kulturbryggeris olika experiment med bland annat bävergäll, hampa och nu även granskott. Anledningen till att jag blir så barsnligt förtjust är att Närke Kulturbryggeri nästan alltid lyckas göra något som är konstigt och bra samtidigt. 

Den här gången är det alltså dags för deras öl Gransus som precis som namnet antyder är bryggd med granskott. Ölet ligger på 6,5% och öltypen är något svårdefinierbar men jag skulle kalla den för ett kryddöl.

Nej, nu kör vi!

Vätskan är djupt brun och ganska disig. Skummet dör ut ganska snabbt och lämnar inga skumrester på glasets insida. 

Doften är sötaktig med tydliga inslag av just granskott. Utöver detta finns en skön maltbas som bjuder på såväl kolagodis som rostade nötter. Det finns också en lätt blommig och jordig humlearom. 

Smaken är oväntat söt med tydliga drag granbarr och fruktkola. Det finns också toner som drar åt melass och kolagodis men även en humlearom som är åt det jordiga hållet. 

Vätskan är fyllig med en relativt låg kolsyrehalt. Bubblorna är små och mjuka.

Det här var inte så tokigt. Helt klart ett intressant och drickbart öl som man kan sitta och smutta på en bra stund samtidgt som man drömmer sig bort mot en höstig granskog. Gott!

Betyg? 3,7 av 5! Gott och intressant men inte ett öl för alla!

Pris: 85 kr för 40 cl på krogen. 

Bilden är lånad från iglaset.se

Sigtuna Equilibrium Scottish Strong Ale

Det är svårt att titta på denna flaska utan att tänka på denna bild från Anders And Ales recension av ölet. Som ni säkert förstår är det Sigtuna Equilibrium Scottish Strong Ale jag talar om. Detta är bryggaren Emil Lindéns senaste skapelse. I ölet har han bland annat använt sig av whiskymalt samt humlesorterna challenger och fuggles.

Vätskan är djupt mahognybrun med ett nästintill icke existerande skum. Det blir därav inga skumrester på glasets insida. Däremot hänger vätskan kvar någon sekund på glasets insida när man snurrar det.

Doften är kraftfull med kraftiga inslag av knäck, brända mandlar och en lätt rökig touch. Det finns också inslag av läder och en plommon-aktig fruktighet.

Smaken är söt, men inte så söt som doften antyder. Även här finns inslag av knäck, brända mandlar och rök. Här gör sig de jordiga och kryddiga inslagen av engelsk humle påmind tillsammans med de söta plommonen från doften. Det finns också en tydlig men inte särskilt störande alkoholton.

Vätskan är oljig och lite klibbig med en oväntat låg kolsyrehalt. De få bubblor som finns är små och mjuka.

Jodå, det här är ganska bra. Även om jag saknar lite mer tyngd och djup samt kolsyra i ölet är det en ganska njutbar upplevelse. Dessutom vill jag ge lite credd till Emil som vågar tänka utanför ramarna - det är inte många som brygger Scottish Strong Ale i Sverige.

Betyg? 3,5 av 5!

Pris: 35:10 för 33 cl på Systembolaget.

Oppigårds SMÖF Lager

Det är alltid spännande när Oppigårds släpper nya öl - och särskilt när de går utanför sin egen "comfort zone" som väl får anses vara olika former av American Pale Ale. Den här gången är det dags för en välhumlad lager som har bryggts som husöl till ölfestivalen SMÖF eller Söderbärke Mikroölfestival. Ölet ligger på 5,5% och är humlat med Simcoe, Centennial och Columbus. SMÖF Lager kallas den!

Vätskan är klar och djupt guldgul med ett cirka två fingrar högt skum. Det blir rejält med skumrester på glasets insida.

Doften är kraftfull med en tydlig lagerkaraktär med betoning på nyrostat bröd, gräs och en lätt mineralisk ton men med generösa inslag av amerikansk humle. Humlen bidrar med inslag av grapefrukt, papaya och tallbarr.

Smaken är rejält besk med tydliga inslag av just grapfrukt och tallbarr men även papaya kiwi. Det känns dock fortfarande att det är en lager då ölet är torrare och inte lika fruktigt och karamelligt som t. ex en pale ale.

Ölet är medelfylligt med en relativt hög kolsyrehalt. Bubblorna är medelstora och lätt stickiga.

Mmm... det här har Oppigårds gjort förbaskat bra. För drygt år sedan skrev jag detta inlägg och jag måste säga att jag står fast vid att Oppigårds brygger bland de bästa lagerölen i Sverige.

Betyg? 3,9 av 5!

Pris: 18 kr för 33 cl på Systembolaget.

Celt Experience Celt Iron Age

Det var en gång en gång en hylla med folköl, fylld till bredden med spännande spännande öl med en procenthalt på under 3,5. Eller hur? Nej, vi i Sverige kan inte, generellt sett, skryta med att vi har särskilt spännande öl på hyllorna i våra matbutiker med mera. Det finns några få undantag men oftast är det ett väldigt likriktat sortiment oavsett vilken butik du går till eller i vilken del av landet.

Just på grund av detta likriktade sortiment blir jag nästan lite exalterad när jag ser en ny öl på hyllan. Denna gång var det Celt Experience Celt Iron Age som fångade min uppmärksamhet med sin stiliga design och annorlunda flaska. Ölet är en bitter på 3,5% bryggd av The Celt Experience som fokuserar på att brygga ekologiska alesorter.

Dags för en recension!

Vätskan är mörkt kopparfärgad med ett fingerhögt skum. Skummet lämnar en hel del rester på glasets insida.

Doften är karamellig och fruktig med tydliga inslag av bär med betoning på röda vinbär och björnbär. Det finns också en viss ton av rostade nötter.

Smaken drar åt samma håll som doften men här ackompanjeras alla inslag av bär och karamell med en lätt men stram humlebeska som drar åt engelska hållet med inslag av blommor och jord.

Ölet är relativt lätt, på gränsen till medelfylligt, med en medelhög kolsyrehalt. Bubblorna är små och mjuka.

Det här var inte så dumt. Den spelar helt klart i samma liga som t. ex Brakspear Bitter och Fuller's Chiswick Bitter. En stabil bitter med hög hinkabilitet. Prova den gärna till Sheperds Pie!

Betyg? 3,3 av 5! Bra!

Pris: 22:50 för 50 cl på Coop Forum i Kristinehamn.

Gueuze Tilquin

Denna dag har haft höga toppar och djupa dalar. Att börja med att ha sönder sina sprillans nya jeans i ett försök att hjälpa en kollega med en projektor på jobbet är inte någon höjdare. Att sedan behöva skicka tillbaka sin sprillans nya iPhone 5 på grund av fabriksfel gör inte saken bättre. Att se genrepet av Nils Holgersson på Västanå Teater är däremot en höjdare. Att korka upp en flaska fantastiskt öl på eftermiddagen är också en höjdare.

Ölet jag pratar om är Gueuze Tilquin av den nytillkomna gueuze-blandaren Gueuzerie Tilquin. Redan här bör man höja på ögonbrynen. Nytillkommen gueuze-blandare? Ja, faktiskt. Oftast är det så att gueuzerier lägger av olika anledningar men här har man faktiskt startat upp en ny verksamhet. Att de dessutom blandar gueuze från några av belgiens mest framstående bryggare gör ju inte saken sämre.

Vätskan är guldgul med ett två och en halv finger högt vitt skum som ganska snart lägger sig till ett tunt skumlock. Det blir endast lätta skumrester på glasets insida.

Doften är magnifik med tydliga inslag av omogna gröna äpplen, citronsyra, harsyra och hästfilt samt passionsfrukt. Det finns också örtiga drag av gammal humle.

Smaken är såpass sur av man grimaserar förnöjt efter varje klunk. Det är precis såhär jag vill ha min gueuze. De fruktiga inslagen av omogna äpplen, citronsyra och passionsfrukt gör sig påminda även här. Likaså inslagen av funk som drar åt harsyra och hästfilt. Det finns också en väldigt, väldigt lätt beska på slutet.

Ölet är lätt till medelfylligt och sprudlande livfullt. Bubblorna är små och lätt stickiga.

Ah... det här är helt fantastiskt. Det är sällan jag får en liknande kick av att dricka öl nuförtiden. När hela ansiktet lyser upp i ett leende för varje klunk som tas vet man att det är bra.

Betyg? 4,9 av 5. Snudd på perfektion!

Pris: 54:50 för 37,5 cl på Systembolaget.

Slottskällans Imperial Stout 2012 Barrel Aged

Här om dagen kom ett paket med ett par nya öl från Slottskällans ner i brevlådan. Den ena var Eight, som jag skrev om för ett par dagar sedan, och den andra är Slottskällans Imperial Stout Barrel Aged 2012.

Ölet är en variant på deras "vanliga" Imperial Stout som är lagrad på amerikanska bourbonfat. Alkoholstyrkan är också upphottad från 9,5 till 11%.

Vi kör på direkt med en recension!

Vätskan är djupt brunröd på gränsen till svart med ett cirka en och en halv finger högt cappucino-färgat skum. Det blir endast lätta skumrester på glasets insida.

Doften är balanserad med tydliga inslag av såväl kaffe och choklad men även en viss vanilj och ekton. Det är ingen överväldigande doft utan den är vinös och välbalanserad utan att sticka ut alltför mycket åt vare sig det ena eller det andra hållet.

Smaken är söt och lite lätt bränd med inslag av just kaffe och choklad men även en toffee-aktig vaniljton och en lätt känsla av ek. Ölet avslutar värmande och lyxigt.

Munkänslan ligger någonstans mellan medel och hög och kolsyrehalten är relativt låg. Bubblorna är små och mjuka.

Som ni kanske vet så är jag något av en sucker för ölstilen imperial stout och detta är inget undantag. Den är dock en bra bit ifrån öl såsom Mikkeller George! Barrel Aged eller Goose Island Bourbon County Stout. Detta är ett öl att sippa på när höstkylan kommer krypande!

Betyg? 3,9 av 5. Bra jobbat!

Pris: Ej tillgänglig på Systembolaget just nu. Håll utkik på välsorterade pubar och i Systembolaget lokala sortiment i höst!

Slottskällans Eight

Vi fortsätter med ett nytt öl som var med och slogs om platsen i ett släpp som Sigtuna Prince Of Darkness tog hem segern om. Men enbart efter att detta öl snöpligt nog diskvalificerades på grund av för hög alkoholstyrka.

Slottskällans Eight, ölet som vi pratar om, är en Black IPA på 8% bryggd som en Stout men humlad som en IPA. Ölet är bryggt med humlesorter från Amerika, Australien och Nya Zeeland.

Vätskan är salmiakfärgad med ett två fingrar högt smutsvitt skum. Det blir rejält med skumrester på glasets insida.

Doften är kraftfull och grön med massvis av humle som drar åt citrushållet men med vissa inslag av parfym och tallbarr. Efter den första humlechocken kommer en rostad ton med inslag av bitter choklad och kaffe.

När man först smakar på ölet är det fräsch och humligt med inslag av just citrus och parfym. Sedan kommer en kraftfull rostighet in med inslag av bitter choklad och nästan bränt rostat bröd. Tillsammans skapar humlen och den rostade malten en något märklig bitter ton som drar åt grön paprika.

Hmm... Det här är i grunden ett riktigt, riktigt bra öl men jag tycker att den rostade malten tar över något. Det blir liksom bittert på bittert. Jag tror man skulle vinna mycket på att skära ner ett snäpp på den kraftfulla rostigheten.

Betyg? 3,6 av 5! Ett trevligt öl men tyvärr tar den kraftigt rostade malten över något!

Pris: Ej tillgänglig på Systembolaget just nu.

Thornbridge Bracia

Dags att komma ikapp med lite recensioner av intressanta öl som druckits på sistone. På grund av mitt nya jobb har aktiviteten varit ytterst sporadisk den senaste månaden men jag skall försöka rapportera in här så fort jag får några minuter över.

En av de allra mest intressanta öl jag provat på sistone är Thornbridge Bracia som jag delade på med David på Bishops Arms härom helgen. Det är en Traditional Ale på 10% där man har tillsatt mörk kastanjehonung samt använt sig av den något kontroversiella Sorachi Ace-humlen som vissa tycker har en något märklig smak

Nog pratat, nu kör vi!

Vätskan är mörk på gränsen till svart med ett beige-brunt skum. Det blir inga skumrester på glasets insida.

Doften är kraftig med mängder av spännande inslag såsom honung, mörka bär, jenka-tuggummi, choklad och tjära. Det finns också en viss en lätt rökighet samt en skön ton av fudge.

Precis som doften antyder är det ett väldigt komplext öl med mängder av olika nyanser och smaker. Bland dessa hittar man just mörka bär (björnbär och enbär) jenka-tuggummi, brända honungstoner samt choklad och en viss ton av tjära. Ölet avslutar sött och karamelligt.

Ölet är rejält fylligt med en medelhög kolsyrehalt. Bubblorna är små och lena.

Oboy! Här snackar vi spännande och innovativt öl. Nya nyanser upptäcks medans man dricker det och ölet slutar inte att överraska förrän det är slut. Jag tror helt klart att kastanjehonungen och Sorachi Ace-humlen bidrar till ölets komplexa karaktär!

Betyg? 4,6 av 5! Fantastiskt!

Pris: 149:- för 50 cl på krogen.

Old Worthy Scottish Pale Ale

När man nämner Skottland och öl i samma mening kommer troligtvis de flesta att tänka på BrewDog och med all rätt - de har verkligen satt Skottland på ölkartan runtom i världen. Nu kommer dock fler och fler uppstickare och ibland dessa hittar man Old Worthy som hittills endast kommit med en ölsort. 

Vad är det de har bryggt då? Jo, det är vad de kallar för en Scottish Pale Ale som ligger på 5%. Ölet är bryggd med rökt whiskymalt och ljunghonung från högländerna. Bryggeriet rekommenderar starkt att man provar ölet tillsammans med en single malt whisky. 

Då kör vi!

Den orange-färgade vätskan är nästintillklar med ett cirka en och en halv finger högt smutsvitt skum. Det blir endast lätta skumrester på glasets insida. 

När man först doftar på ölet känner man tydligt av den rökta whiskymalten tillsammans med den sötaktiga blommiga doften från humlen. Sedan kommer en lätt men tydlig humlearom som drar åt det blommiga och örtiga hållet.

Smaken är en intressant blandning av rökig whiskymalt, honung och örtig humle. Dessa tre komponenter gör ölet intressant men samtidigt lite lätt baktungt. 

Vätskan är relativt fyllig för att vara en pale ale och kolsyrehalten är relativt låg. Bubblorna är små och mjuka.

Hmm... Det här var intressant. Jag förstår verkligen vad bryggeriet menar med att det passar bra till en bra singlemalt whisky. Tyvärr hade jag inte möjlighet att göra detta i samband med recensionen men jag skall defintivt göra det när jag får chansen och då återkommer jag med vad jag tycker om kombinationen.

Betyg? 3,3 av 5. Intressant och småtrevligt men ingen smaksensation!

Pris: 26:50 för 33 cl på Systembolaget.

Avery Ellie's Brown Ale

Fler och fler amerikanska mikrobryggerier börjar nu att buteljera sin öl på burk - något som jag tycker är både praktiskt och kul. Så när jag såg några olika burkar från Avery Brewing på Bishops Arms i Karlstad häromdagen var jag tvungen att dricka en. 

De flesta av burkarna var gamla godingar som jag provat förut men Ellie's Brown Ale hade jag inte provat förut. Det är en brown ale bryggd för att hedra en bryggaren Adams bortgångna hund!

Nåja, vi kör på med en recension!

Vätskan är djupt brun med ett två fingrar hög smutsvitt skumm. Det blir inga skumrester på glasets insida. 

Doften bjuder på generösa mängder karamellmalt och nötiga inslag. Det finns en trevlig ton som påminner om sådan fudge man kan köpa i lösvikt. Det finns också en lätt men välplacerad jordig humlearom. 

Smaken är ganska söt med betoning på karamellmalt och rostade hasselnötter. Det finns också en lätt beska som precis räcker till för att balansera upp ölets sötma. 

Ölet är medelfylligt med en medelhög kolsyrehalt. Bubblorna är medelstora och mjuka.

Såhär önskar jag att fler brown ale smakade. Det här är ett öl att dricka till de flesta grillade rätter då alla karamelltoner i ölet matchar perfekt med grillat kött. Jag käkade en Bishops Burger med coleslaw och pommes till - det funkade ypperligt.

Betyg: 3,5 av 5! En god öl i en mindre rolig ölstil!

Pris: 99 kr för 355 ml på krogen.

Mikkeller Black Hole

Så, dags för lite ölrecensioner av öl jag druckit de senaste veckorna men som inte hunnit med att recenseras än. Ett av dem är Mikkeller Black Hole som är en i mängden av kraftiga imperial stout från Mikkeller.

Det är som sagt en imperial stout som ligger på höga 13,1%. Förutom de vanliga ingredienserna som malt, humle, jäst och vatten är ölet bryggd med trevliga ingredienser såsom havre, honung, kaffe, råsocker och vanilj. 

Låter det spännande? Om inte kan ni sluta läsa nu. 

Vätskan är nästintill svart med ett drygt fingerhögt skum. Skummet är ljusbrunt och lämnar inga skumrester på glasets insida. Det är rejält med jästfällning i ölet och man ser små bitar av jäst som cirkulerar i glaset. 

Doften är massiv... En våg av jordigt kaffe, vanilj och honung fullkomligt bombarderar nästborrarna och innan man vet ordet av kommer också brända och karamelliserade toner och gör sig påminda och utgör en kakafoni av dofter. 

Smaken är oväntat söt och man kan tydligt urskilja bland annat kaffe, vanilj och honung bland de kraftigt rostade, nästan brända, smakerna. Trots ölets kraftiga sötma finns det en härlig balans i det hela. 

Ölet är rejält fylligt med en relativt låg kolsyrehalt. Bubblorna är små och mjuka.

Mmm... Det här är verkligen en hel efterrätt i sig självt! Det passade utmärkt efter maten som bestod av lammrostbiff med fetaostcreme och potatis med rostad vitlökssås. En ruskigt bra imperial stout helt enkelt!

Betyg? 4,4 av 5! Snorbra!

Pris: 149 för 37,5 cl på krogen. 

Jädraöl Stolt 3,5%

Något som alltid fångar min uppmärksamhet är när jag hittar udda eller till och med lokalproducerade folköl på hyllorna i diverse matbutiker. Under ett besök i Hofors, där jag bodde tillsammans med min svåger och hans kompis Anders under förra helgen för att få oss en dos hårdrock på Rockstad Falun, hittade jag ett par folköl från Jädraås Bryggeri.

En av dessa var Jädraöl Stolt 3,5 som är en klassisk irländsk dry stout i folkölstappning och den andra var Jädraöl Bleke 3,5. Givetvis var jag tvungen att köpa hem ett par flaskor av varje för att prova!

Så, hur var den då?

Vätskan är mörkt, mörkt brun på gränsen till svart med ett cirka fingerhögt ljusbrunt skum. Inga skumrester på glasets insida.

Doften är kraftigt rostad med tydliga inslag av mörk choklad och aska. Det finns också lätt karamelliga inslag och en viss nötig ton.

Smaken är först kraftigt rostad med inslag av just mörk choklad, aska och starkt kaffe. De karamelliga inslagen från doften finns inte att hitta i smaken och inte heller nötigheten. Eftersmaken är oväntat skarp och bränd och jag känner också en viss jästighet.

Munkänslan ligger någonstans kring medel och tunn med en medelhög kolsyrehalt. Bubblorna är små och mjuka.

Hmm... Jag blir lite kluven till denna. Å ena sidan är det ett trevligt försök till en folköl men å andra sidan tycker jag den känns väldigt ensidig och lite väl torr och rostad.

Betyg? 2,8 av 5! Ett bra försök men det finns helt klart utrymme för förbättringar!

Pris: Cirka 20 kr på Prix i Hofors.

Låg aktivitetsnivå!

Som ni säkert redan har märkt (och vissa säkert blivit förargade av) så är det en otroligt låg aktivitetsnivå på bloggen just nu. Detta beror på en mängd omständigheter som innefattar att jobb och livet i övrigt tar väldigt mycket fokus från både öldrickandet och ölskrivandet.

I väntan på att bloggen tar fart igen hänvisar jag er till vår Facebook-sida där vi lägger upp lite kort och gott ett par gånger i veckan.

Skål på er och hoppas ni njuter av sommaren!

Liefmans Cuvée Brut

Ibland köper man på sig öl som man har tänkt att dricka snart och så går månaderna innan man bestämmer sig för att dricka upp ölet ifråga. Så blev det med just Liefmans Cuvée Brut som jag köpte i början på mars i år. Kanske var det bra att jag glömde bort den för vad passar bättre än en läskande körsbärsöl såhär på sommaren?

Vi kör på direkt med en recension!

Färgen på ölet är oväntat mörk och brunröd med ett cirka en och en halv finger högt smutsvitt skum. Det blir endast lätta skumrester på glasets insida.

Doften är frisk och syrlig med tydliga inslag av söta körsbär, nypressad citron och ett stänk av rosévin. Det finns också en lätt jordig jästig ton.

Smaken är både syrlig och söt på samma gång med inslag av syltade körsbär, nypressad citronjuice och rosévin - precis som doften. I smaken finns även en lätt ton av bittermandel och samma jordiga jästighet som doften bjuder på.

Ölet är lätt till medelfylligt med en medelhög kolsyrehalt. Bubblorna är medelstora och pigga.

Mmm... det här är helt klart trevligt men ölet ligger helt klart i lä om man jämför med t. ex Cantillon Kriek som jag saknar otroligt mycket på Systembolaget hyllor. Den här är snäppet för söt och tung för att bli sådär riktigt uppfriskande.

Betyg? 3,6 av 5!

Pris: Ej tillgänglig på Systembolaget just nu. Slutsåld.

Carlsberg härmar Spendrups

Carlsberg härmar Spendrups? Ja, ni hörde rätt. Det verkar som de stora bryggeridrakarna börjar bli oroliga att hamna efter i craftbeer-vågen, eller något, då de båda nyligen har lanserat små undermärken som fokuserar hårt på välhumlad lager med inspiration från USA.

Carlsbergs svar på på Spendrups Brutal Brewing heter Backyard Brewing - till och med initialerna är likadana. Deras första öl blir Lawn Mower och är precis som många av Brutal Brewings öl en välhumlad lager bryggd med amerikansk humle. Ölet kommer att bryggas i vad de kallar för ett nytt testbryggeri i Falkenberg som jag misstänker ligger i direkt anslutning till deras stora bryggeri i just Falkenberg som brygger bland annat deras produktserie Falcon.

Likheterna mellan Brutal Brewing och Backyard Brewing är nästan skrämmande och för mig är det ett tydligt tecken på att de stora bryggerierna har börjat inse det ekonomiska värdet i craftbeer-vågen och på allvar (i deras värld) försöker utmana mikrobryggerierna.

Hur detta blir återstår att se - vad tror och tycker ni om detta?

Malmö Brygghus Cacao-Porter

Cacao-Porter från Malmö Brygghus är ett öl som jag sett fram emot att få prova länge - inte minst för att jag aldrig provat något från Malmö Brygghus förut och denna verkar vara en av deras högst rankade öl.

Vad är det då för en porter? Jo, det är en imperial porter på 8% bryggd med kakaobönan Criollo. Kakaon kommer förövrigt från Malmö Chokladfabrik som ägs av samma personer som bryggeriet.

Nog om detta, dags för en recension!

Vätskan är djupt brun på gränsen till svart med ett cirka två fingrar högt ljusbeiget skum. Det blir inga skumrester på glasets insida.

Doften är fyllig med tydliga inslag av kakao, hårdrostat kaffe och allmänna rostade toner. Det finns också en lätt syrlighet som jag misstänker kommer från den rostade malten och kakaon. Det finns också en lätt jordig humleton.

Smaken är... sur och tung. Kakaon blandas klumpigt med de hårt rostade malttonerna och det finns inte riktigt tillräckligt med sötma för att väga upp alla hårda rostade toner. Ölet avslutar torrt, bränt och lite lätt syrligt.

Ölet är medelfylligt med en medelhög kolsyrehalt. Bubblorna är små och mjuka.

Nej, det här var något av en besvikelse. Kanske är det så att mina höga förväntningar spelar in litegrann men samtidigt tycker jag att man kan förvänta sig mer än detta. Ölet saknar djup och sötma och blir baktungt och syrligt av alla rostade toner. Kanske är det en dålig batch? Jag får se om jag beställer den någon mer gång...

Betyg? 2,7 av 5. Ölet har vissa kvalitéer men helheten tillfredställer inte!

Pris: 39:90 för 33 cl på Systembolaget.

Brooklyn Local 1

Det var med glädje jag fick reda på att Brooklyn Local 1 kommit in i Systembolagets T9-modul vilket innebär att det är upp till varje butik att ta in den samt att man kan beställa den styckvis till alla butiker. Anledningen till att jag var så glad över detta är att jag efter ett litet smakprov på SBWF förra året fick upp ögonen för ölet.

Vad är det då för ett öl? Jo, det är en ljus belgian strong ale på 9% bryggd med bland annat tysk ädelhumle, socker från sockerrör odlade på Mauritius samt med Brooklyns egna belgiska specialjäst.

Låter det intressant? Då kör vi!

Vätskan är gyllengul och lätt disig med ett cirka två och en halv finger högt vitt skum. Det blir vissa skumrester på glasets insida.

Doften är balanserad och frisk med tydliga inslag av citronlemonad, typiska belgiska kryddor pomerans och koriander samt en lätt örtig humlearom. En fin balans mellan belgisk kryddighet och tysk ädelhumle.

Smaken är oväntat lätt och frisk för sina 9% och smakerna är i fin balans med inslag av såväl citronlemonad och belgisk kryddighet. Det finns också en lätt men på inget vis störande alkoholton som framträder när ölet värms upp i glaset.

Ölet är relativt fylligt med en hög kolsyrehalt. Bubblorna är små och livliga.

Mmm... Det här är riktigt gott och dessutom perfekt att dela på två eller fler. Brooklyn har lyckats göra en riktigt bra och egen tolkning av stilen ljus belgian strong ale. Jag och David drack den till knäckebröd med gubbröra och jag tyckte det passade riktigt bra till!

Betyg? 4,3 av 5!

Pris: 79 kr för 75 cl på Systembolaget.

Skogsängens Saison

Vi fortsätter med ännu ett öl i den belgiska skolan. Denna är dock inte bryggd i belgien utan är bryggd hos Eskilstuna Ölkultur i just Eskilstuna. Ölet jag pratar om är deras Skogsängens Saison som är en saison på 6,3% kryddad med ekologisk basilika.

Vätskan är disigt och djupt gyllengul med ett cirka två fingrar högt vitt skum. Det blir inga direkta skumrester på glasets insida.

Doften är pigg och kryddig med inslag av mogen grapefrikt, koriander och en lätt ton av basilika. Det finns också vissa lätt höiga inslag som jag förknippar starkt med ölet Leffe Blonde.

Smaken är även den pigg och kryddig med inslag av grapefrukt, koriander och basilika. Det finns också en lätt citrusaktig syra och en väldigt lätt efterbeska. Ölet avlutar torrt och friskt.

Vätskan är medelfyllig med en relativt hög kolsyrehalt. Bubblorna är små och livliga.

Hands down till Eskilstuna Ölkultur - de har verkligen fått till en riktigt bra saison. Den här vill jag dricka mer av i sommar, gärna i skuggan en riktigt solig sommareftermiddag.

Betyg? 4 av 5! Bra!

Pris: 31:40 för 33 cl på Systembolaget.

St. Bernardus Tripel

Det är inte varje dag det kommer öl från St. Bernadus till Systembolaget. Förra månaden var dock ett undantag och vi fick deras St. Bernadus Tripel till Systembolaget. Ölet är alltså en tripel och den ligger på 8% samt är efterjäst på flaska. 

Vätskan orange och rejält disig med ett maffigt vitt skum. Det blir endast lätta skumrester på glasets insida. 

Doften är fräsch och kryddig med tydliga kryddiga inslag av apelsinzest och koriander. Det finns också något som jag oftast associerar till veteöl som har inslag av skumbanan. Utöver detta finns en lätt syrlighet som drar åt citrushållet. 

Smaken är oväntat söt med samma kryddiga inslag av apelsinzest och koriander som smaken. Här blir om möjligt veteölstonerna ännu mer påtagliga och det känns nästan som en fusion mellan tripel och veteöl. 

Ölet är relativt fylligt med en hög kolsyrehalt. Bubblorna är små och lätt stickiga. 

Jag måste säga att jag gillar denna även om jag är lite kluven till att den är såpass söt. Personligen vill jag ha mina triplar något torrare. Sötman i den passade dock fint till grillad lax med örtcreme och färskpotatis. 

Betyg?

3,5 av 5! Stabilt och trevligt!

Pris: 24:90 för 33 cl på Systembolaget. Tillfällig nyhet. 

Södra Maltfabriken Pale Ale

Vi fortsätter med att recensera fler produkter ur Systembolagets lokala sortiment. Den här gången är det dags för Södra Maltfabriken Pale Ale. Det är precis som namnet antyder en pale ale och den ligger på 5,0%.

Färgen är disigt orange med ett cirka drygt en finger högt skum. Det blir endast lätta skumrester på glasets insida.

Doften bjuder på trevliga toner av aprikos och grapefrukt tillsammans med en rejäl touch karamellmalt. Det finns också en lätt ton av honung.

Smaken är inte så besk som väntat utan sötman från malten balanserar väl mot beskan från humlen. Även i smaken är toner av aprikos och grapefrukt framträdande. Ölet avslutar beskt men något sött.

Ölet är medelfylligt med en relativt låg kolsyrehalt. Bubblorna är små och mjuka.

Det här är en stabil pale ale om än något söt för min smak. Denna kommer fungera klockrent till sommarens alla grillade rätter!

Betyg? 3,7 av 5!

Pris: 19:90 för 33 cl på Systembolaget.

Höga Höjders Ängöl

Med den nya möjligheten att beställa lokala produkter från hela landet på Systembolaget är det läge att prova nya spännande öl från våra mikrobryggerier. Tidigare har jag bland annat prova flera olika sorter från Eskilstuna Ölkultur. Nu har flera nya öl tillkommit bland annat öl från Ängö Kvartersbryggeri!

Ölet jag har provat är närmare bestämt Höga Höjders Ängöl från ovan nämnda bryggeri. Vad är det då för öl? Jo, det är en steam beer på 4,8 och med steam beer menas att det i grunden är ett lageröl som får jäsa som en ale. Den fina lilla flaskan på 25 cl är utformad för att få användas på flygplan.

Dags för en recension!

Vätskan är lätt disig och ljust kopparfärgad med ett cirka en och en halv finger högt vitt skum. Det blir endast lätta skumrester på glasets insida.

Doften är humlig med inslag av tallbarr och örter men där finns också en lätt fenolisk ton med inslag av kryddnejlika. Utöver detta finns en fin bakgrund av malt som är snäppet karamelligare än en vanlig lageröl.

Smaken är oväntat besk med inslag av just tallbarr och örter. Även här gör sig en lätt fenolisk ton påmind med samma inslag av kryddnejlika som doften. Det finns även inslag av karamellmalt och digestivekex.

Ölet är lätt till medelfylligt med en relativt hög kolsyrehalt. Bubblorna är medelstora och mjuka.

Hmm... Det känns som att detta i grunden är ett riktigt bra öl men jag hittar vissa fenoliska toner som jag inte riktigt tycker hör hemma i den här öltypen. Ett litet plus i kanten för den sköna flaskan!

Betyg? 3,2 av 5!

Pris: 17:90 för 25 cl på Systembolaget.

Kujo Imperial Coffee Stout

Igår var jag och min sambo på bio och efter bion bestämde jag mig för att titta förbi hos Bishops Arms i Karlstad då det var längesedan jag var där. Först hittade jag inte något särskilt intressant på kranarna men sedan såg jag att de nyss kopplat på ett fat med Kujo Imperial Coffee Stout från Flying Dog Brewery. Den fick jag ju inte missa!

Vad är det då för ett öl? Jo, precis som det låter är det en imperial stout bryggd med rejäla mängder kaffe. Kaffet kommer från det amerikanska rosteriet Black Dog Coffee - vilket passar fint på flera sätt. IBU:n ligger på 40 och alkoholhalten ligger på 8,9%.

Då kör vi!

Vätskan nästintill svart med ett lite rödaktigt skimmer. Skummet är cappuccino-färgat och cirka en och en halv finger högt. Det blir endast lätta skumrester på glasets insida.

Doften är kraftfull och rostade med tydliga inslag av jordigt kaffe och mörk choklad. Det finns också inslag av vanilj och en del lätt rökiga inslag. Det finns också en viss humlearom som drar åt det engelska jordiga hållet snarare än det citrus-aktiga amerikanska.

Smaken är otroligt kraftfull av gott jordigt och kryddigt kaffe och en hel del mörk choklad. Det hela balanseras upp snyggt av både vanilj och röktoner. Kaffesmaken dröjer sig kvar länge i munnen och det är först efter en liten stund som en snygg efterbeska uppenbarar sig.

Ölet är rejält fylligt med en medelhög kolsyrehalt. Bubblorna är små och mjuka.

Det här är riktigt, riktigt bra. Jag är något av en sucker för imperial stout bryggd med kaffe och det här är helt klart en av de bättre varianter jag provat på länge. Denna funkar antagligen klockrent till de flesta efterrätter där man annars skulle ha druckit kaffe till!

Betyg? 4,3 av 5!

Pris: 80 kr för 40 cl på krogen!

Mohawk Respirator Doublebock

Så, då var det dags för den sista av Mohawk-ölen för den här gången. Mohawk Respirator Doublebock är ölet. Jag måste säga att jag verkligen gillar namnet, det är ett fyndigt namn på en bock som kommer sig av att många tyska bocköl, eller främst dubbelbockar, brukar ha namn som slutar på "or". Exempel på detta är Ayinger Celebrator, Paulaner Salvator och så vidare.

Dags för en recension!

Vätskan gyllenbrun med ett två fingrar högt beige-aktigt skum. Det blir endast lätta skumrester på glasets insida.

Doften bjuder på en hel del sötaktiga saker såsom katrinplommon, mandelmassa, russin och nybakat vörtbröd. Det finns också en lätt örtig humlearom. Det är en ganska tung doft.

Smaken är inte riktigt lika tung som väntat utan alla söta inslag av katrinplommon, mandelmassa och vörtbröd balanserar bra av en precis lagom besk humlekaraktär. Eftersmaken är djup och söt.

Ölet är rejält fylligt med en relativt låg kolsyrehalt. Bubblorna är små och mjuka.

Mohawk imponerar med en riktigt bra dubbelbock. Den är inte riktigt lika söt och tung som många av de tyska varianterna utan lite mer besk och rivig. Dock kan jag tycka att den känns lite alkoholtung och man blir ganska nöjd efter några klunkar. Ett öl att dela på!

Betyg? 3,8 av 5! En schysst dubbelbock!

Pris: Ej tillgänglig på Systembolaget. Finns på välsorterade pubar och restauranger.

Mohawk Oat India Pale Ale

Då var det dags för den näst sista av Mohawk-ölen jag hade tänkt att recensera för den här gången. Det rör sig om ännu ett välhumlat öl nämligen Mohawk Oat India Pale Ale. Det är alltså en IPA bryggd med havre för att ge den en fylligare karaktär.

Vätskan är djupt orange och rejält grumlig med ett tre fingrar högt smutsvitt skum. Det blir rejält med skumrester på glasets insida.

Doften är först oväntat lågmäld men sedan uppenbarar sig trevliga toner av mandarin och tallbarr. Det finns också en fyllig malt ton som jag associerar till havren, tänk digestivekex. Det finns också lätta inslag av karamellmalt.

Smaken är mjuk men relativt besk och det bjuds på en hel del grapefrukt, mandarin och tallbarr. Det finns också en lätt ton av digestivekex och karamellmalt. Eftersmaken är fruktig och besk.

Ölet är fylligt med en relativt hög kolsyrehalt. Bubblorna är medelstora och lätt stickiga.

Det här var helt klart intressant. Dock är jag inte helt övertygad utan jag tycker havren gör IPA:n onödigt tung och klumpig. Det blir liksom inte sådär uppfriskande som man vill att det skall bli. Ändock en helt okej IPA!

Betyg? 3,5 av 5!

Pris: Ej tillgänglig på Systembolaget. Finns på välsorterade pubar och restauranger.

Mohawk Summer India Pale Ale

Vi fortsätter med lite fler Mohawk-recensioner! Den här gången är det dags för Mohawk Summer India Pale Ale som fanns på Systembolaget förra året men fick stå tillbaka för andra sommaröl i år. 

Färgen är gyllene orange och lätt grumlig med ett knappt två fingrar högt vitt skum. Det blir en hel del skumrester på glasets insida.

Doftig är frisk och fruktig med en rejäl humlearom med drag av ananas, grapefrukt och passionsfrukt. Doften är sådär härligt frisk och fruktig som man bara kan önska av en sommar-IPA. Utöver all humle finns endast en lätt bakgrund av malt som drar åt karamell-hållet. 

Smaken är först överraskande besk men sedan kommer alla trevliga frukttoner som doften skvallrade om. Här bjuds på generösa mängder ananas och grapefrukt. I bakgrunden finns en lätt ton av karamellmalt och fruktkola. 

Ölet är medelfylligt med en relativt hög kolsyrehalt. Bubblorna är små och lätt stickiga. 

Det här är oväntat bra. Förra året var jag helt klart lite lätt skeptisk mot denna brygd, men jag tror att receptet har finslipats en hel del sen dess och nu är den dessutom ofiltrerad. Allt detta förhöjer intrycket rejält.

Betyg? 4 av 5! En riktigt bra IPA!

Pris: Ej tillgänglig på Systembolaget. Finns på välsorterade pubar och restauranger.

Mohawk Unfiltered Lager

Imorgon är det dags för ett nytt stort släpp på Systembolaget, vilket inkluderar sommarens släpp, som kommer finnas tillgängligt hela sommaren på Systembolaget. Flera bloggar har gjort ett utmärkt jobb med att uppmärksamma detta, bland annat Ölsvammel.

Vi börjar redan idag med en recension av ett av de på förhand mest intressanta ölen ur sommarsläpper nämligen Mohawk Unfiltered Lager som är vad den heter. Förutom att den är just ofiltrerad är den rejält humlad och egentligen bryggd som en pale ale förutom att den är underjäst då.

Here we go!

Vätskan är ljust orange och lite lätt grumlig med ett cirka en och en halv finger högt vitt skum. Det blir en del skumrester på glasets insida.

Doften bjuder på en massiv humlearom med tydliga inslag av citrusfrukter såsom grapefrukt och mandarin men även en hel del gräsiga toner. Det finns också en lätt bakgrund av karamellmalt och ljust bröd samt en lätt jästig ton.

Smaken är fräsch och besk med bra drag i de citrusfruktiga tonerna. Det finns också en lätt ton av gräs och örter tillsammans med en stabil bakgrund av karamellmalt och lätt brödiga toner. Ölet avslutar torrt och beskt.

Ölet är relativt fylligt med en medelhög kolsyrehalt. Bubblorna är små och mjuka.

Ojoj, det här är riktigt bra! Mohawk med Stefan Gustavsson i spetsen har verkligen lyckats göra en ofiltrerad lager som nästan har en karaktär av en pale ale och med en riktigt trevlig humlearom. Det här kommer helt klart bli en favorit i sommar!

Betyg? 4,1 av 5! Riktigt bra!

Pris: 18:90 för 33 cl på Systembolaget. Tillgänglig från och med 1:a juni.

Stone Ruination IPA - Revisited

Ibland är det roligt att återkomma till öl som man druckit för längesedan. 2009 var första gången jag provade Stone Ruination IPA och sedan dess har jag bara druckit den en gång. Därför var det med glädje jag mottog beskedet att man kunde förboka Stone Brewings öl från Great Brands i våras då jag såg fram emot att prova ölet igen.

Ölet i sig behöver egentligen ingen närmare presentation men för er som inte vet så är det en IIPA på 7,7% och den ligger just nu på tolfte plats på listan för världens bästa IIPA på  RateBeer. Enligt bryggarna själva ligger den på 100+ IBU vilket får att anses utlova en rejäl beska!

Less geekin', more drinkin'!

Vätskan är klar och djupt gyllengul med ett luftigt två fingrar högt vitt skum. Det blir en hel del skumrester på glasets insida.

Doften är frisk och humlefruktig med rejäla toner av aprikos, grapefrukt, mandarin och passionsfrukt. Det finns också en lätt bakgrund av ljus kakdeg, tänk hallongrottor, samt en viss ton av karamellmalt. Det finns också en lätt ton av tallbarr som gömmer sig väl bland all fruktighet.

Smaken är besk och ännu mera besk. Det är en ganska torr IPA men när man väl kommit förbi den stora beskan uppenbarar sig en härlig fruktig med inslag av just grapefrukt, mandarin och passionsfrukt. Det finns även en lätt ton av ljus kakdeg samt en lätt, lätt touch av alkohol.

Ölet är medelfylligt med en relativt hög kolsyrehalt. Bubblorna är medelstora och lätt stickiga.

Jodå, det är fortfarande en riktigt bra IIPA. Stone Brewing får dock se upp, vi har ju bland annat fått en klockren svensk DIPA vid namn Anders Dubbel IPA helt klart är hack i häl när det gäller humlearom med mera. Dessutom är den lättare att få tag i färsk. Men, varför jämföra, när man får såhär god IIPA/DIPA är det bara att njuta!

Betyg? 4,5 av 5! Skitbra!

Pris: 37:- för 355 ml på Systembolaget via privatimport.

Bigfoot 2012

Det här blir en snabb recension av ett årligt återkommande öl som verkligen inte behöver någon närmare presentation - Sierra Nevada Bigfoot 2012!

Vi kör på direkt med en recension!

Ölet är har en djup kopparröd färg som är något klarare än vad jag upplevde den förra året. Det blir endast lätta skumrester på glasets insida.

Doften är massiv med rejäla drag av både amerikansk humle och karamellmalt. Humlen bjuder på en hel del grapefrukt, tallbarr och lite ananas medan malten bjuder på sötaktiga inslag av gräddig kola och melass.

Smaken är precis som doften lovar en blandning av beskt och sött. Först kommer den kraftiga fruktiga humlesmaken med inslag av grapefrukt och ananas som snabbt översköljs av den söta karamelliga malten.

Ölet är rejält fylligt och lite lätt klibbigt. Kolsyrehalten ligger någonstans runt medel med små mjuka bubblor.

Som vanligt är Bigfoot ett väldigt bra öl. Jag har dock nästan fördruckit mig lite på den och jag vet inte om jag börjar tycka den är litet enformig. Därför köpte jag bara en flaska i år, däremot ser jag fram mot en att se vad som händer med förra årets variant som jag har på lagring!

Betyg? 4 av 5!

Pris: 29:90 för 350 ml på Systembolaget. Det finns ett fåtal flaskor kvar ute i butikerna.

Napa Smith Organic IPA

IPA-trenden verkar helt klart hålla i sig och vi får hela tiden en stadig ström till Systembolaget. Den här gången är det dags för ett för mig helt nytt bryggeri som heter Napa Smith Brewery. Bryggeriet grundades av Don Barkley som hållit på med öl  i olika former i över 25 år. Ett av bryggeriets främsta mål är att brygga öl som passar bra till mat.

Därför passade jag på att plocka med mig en flaska Napa Smith Organic IPA på årets första grillning hos några vänner. Det skulle bli en ganska enkel grillning med sweet chili-marinerad fläskyttfilé och lite grillade aubergine samt potatisgratäng. Men min tanke var att ölet skulle passa fint till det kryddiga och söta fläskköttet och den krämiga potatisgratängen.

Men först en recension av ölet!

Vätskan är bärnstensfärgad och lätt disig med ett cirka två fingrar högt ljust beige-vitt skum. Det blir en hel del skumrester på glasets insida.

Doften är rejält humlebetonad med inslag av grapefrukt, kåda och tallbarr samt en viss ton av omogna mandariner. Malten gör sig också påmind med rejäla inslag av kolaremmar.

Smaken är oväntat besk med tydliga inslag av just grapefrukt, kåda och tallbarr. Det finns också en lätt sötma med inslag av kolaremmar och karamell. Beskan dröjer kvar länge och de söta inslagen får arbeta hårt för att kompensera all beska.

Ölet är medelfylligt med en medelhög kolsyrehalt. Bubblorna är medelstora och mjuka.

Det här är helt klart en bra IPA om än något endimensionell. Det som var fantastiskt var hur bra den fungerade till den grillade sweet chili-marinerade fläskytterfilén och potatisgratängen. De karamelliga inslagen passade utmärkt till ölets liknande toner samtidigt som den krämiga potatisgratängen tog bort lite beska och plockade fram de mer fruktiga inslagen i ölet. Härligt!

Betyg? 3,9 av 5! Stabil och prisvärd ekologisk IPA!

Pris: 21:90 för 355 ml på Systembolaget.

Sierra Nevada Ruthless Rye IPA

Sierra Nevada är ett bryggeri som nästan alltid levererar oavsitt vilken ölstil det gäller. Deras öl har dessutom en tendens att ta slut snabbar än man hinner säga "fölkölsöppnörö". Därför var det med glädje jag såg att det fanns ett gäng flaskor Ruthless Rye IPA kvar på hyllan i Karlstad när jag kikade in efter ett eftermiddagsseminaruim.

Vad är det då för ett öl? Jo, precis som namnet antyder är det en IPA bryggd med råg. Humlesorterna som använts är Chinook, både i koket och som torrhumling, samt Citra i torrhumlingen. De har också använt något de väljer att kalla "experimental hops". 

Dags för en recension!

Ölet är klart och bärnstensfärgat med ett två och en halv finger högt vitt skum. Det blir en hel del skumrester på glasets insida. 

Doften är frisk och humlig med de typiska amerikanska humlaromerna såsom grapefrukt, tallbarr och en liten aning aprikos. Det finns också en lätt kryddig ton som jag misstänker kommer från rågmalten. Utöver detta finns en viss karamellig ton. 

Smaken är besk men ändå ganska snäll med en hel del fruktiga inslag från humlen med betoning på grapefrukt och tallbarr. Kryddigheten från doften gör sig också påmind tillsammans med en lätt kletig karamellighet. 

Vätskan är relativt fyllig med en medelhög kolsyrehalt. Bubblorna är små och mjuka. 

Jodå, detta är ännu ett bra öl från Sierra Nevada. Dock kan jag tycka att denna och t. ex Celebration Ale blir väldigt lika. Kanske skulle jag känna större skillnad vid en parallellprovning, men önskar ändå lite större variation mellan bryggeriets olika IPA-sorter. 

Betyg? 3,7 av 5. Stabilt hantverk som vanligt!

Pris: 33:- för 350 ml på Systembolaget.

Slottskällans Zeven

Black Saison hör ju inte till vanligheterna och trots att jag provat bortåt tusen öl har jag aldrig provat något inom just denna stil. Vanlig Saison är i min bok bland det godaste man kan dricka i ölväg, därför var det med spänning jag plockade fram flaskan med Slottskällans Zeven ur kylen. 

Ett litet kul fakta kring ölets namn (som också står på flaskans etikett) är att Zeven betyder sju på flamländska vilket i sin tur åsyftar ölets alkoholhalt. 

Nog tjôtat, nu kör vi! 

Vätskan är grumlig och djupt rödbrun, på gränsen till svart i rätt ljusförhållande, och har ett två och en halv finger högt beige-aktigt skum. Det blir inga direkta skumrester på glasets insida. 

Doften är fruktig och kryddig med de typiska Saison-inslagen såsom pomerans, kryddnejlika och lite koriander. Här finns också en lätt rostad ton som funkar oväntat bra ihop med de ovan nämnda inslagen. Det finns även en lätt ton av naturell läkerol som jag misstänker kommer från jästigheten.

Smaken är precis som doften både fruktig och kryddig och tydliga inslag av pomerans och kryddnejlika märks av tillsammans med inslag av rostade nötter. Det är en bra balans mellan de olika inslagen och ölet avslutar relativt torrt och lätt syrligt. 

Ölet är medelfylligt med en relativt hög kolsyrehalt. Bubblorna är små och mjuka. 

Det här var helt klart intressant och ölet håller ihop oväntat bra. Något som "stör" mig lite är att Slottskällans vanliga Saison inte längre bryggs, det hade verkligen varit intressant att jämföra de två sorterna. Jag tror att jag hade uppskattat en bra ljus saison betydligt mer än en mörk dito. 

Betyg? 3,7 av 5!

Pris: 24:70 för 33 cl på Systembolaget. Tillgänglig i Systembolagets lokala sortiment. 

Slottskällans Zero

En dag med strålande väder förtjänar en strålande öl, men om ölet är strålande vet man aldrig innan man provat det. Det var därför jag med spänning såg fram emot att prova och recensera Slottskällans Zero - ett av deras senaste tillskott i ölportföljen som nu finns att beställa på bland annat Systembolagets hemsida i och med satsningen på att öka tillgängligheten för lokala produkter.

Det är inget vanligt öl dock utan det är något så ovanligt som en IPA helt utan teoretisk IBU. Vad som menas med detta i praktiken är att man inte tillsatt någon humle under koket utan väntat till efteråt med att tillsätta humlen.

Nu kör vi!

Vätskan är orange och disig med ett cirka två fingrar högt vitt skum. Det blir en hel del skumrester på glasets insida.

Doften är rejält humlig med inslag av tropisk juice med betoning på grapefrukt, mandarin och citrongräs. Efter humlechocken har lagt sig möts man av en trevlig ton av karamellmalt och fruktkola. Det är dock humlen som står i fokus.

Smaken är något mindre besk än vad doften ger sken av. Dock finns det en fin beska men det är härligt fruktiga humletoner som står i fokus med inslag av just grapefrukt, mandarin och citrongräs. Även i smaken finns en lätt bakgrund av karamellmalt samt en lätt jästighet. Eftersmaken av humle är lång.

Ölet är medelfylligt med en kolsyrehalt som ligger någonstans mellan medel och låg. Bubblorna är små och mjuka.

Wow! Det här är en riktigt bra IPA! Aromen bjuder verkligen på all den tropiska fruktighet man kan förvänta sig av en IPA samtidigt som den är något mer återhållsam när det gäller beskan. Den här kommer funka klockrent i sommar. En extra eloge till Slottskällans för deras experimentlusta!

Betyg? 4,1 av 5! Riktigt bra!

Pris: 25:- för 33 cl på Systembolaget. Finns att beställa ur det lokala sortimentet via webb och butik.

Haand Øl-festival del 3

Efter den helt fantastiska ölen från Lost Abbey var det ungefär en och en halv timme kvar av festivalen men mängder med öl kvar att prova. Frågan var bara vart jag skulle börja? Den monter som kändes mest lockande av de jag inte besökt var De Molens, där såg jag snabbt något som verkade intressant nämligen Larie & Apekool Oak Aged som är en ekfatslagrad imperial stout på 11%. Här snackar vi riktigt bra imperial stout, fyllig och sammetslen men samtidigt en riktig smakbomb med stora rostade toner och inslag av chokladtryffel och fint kakaopulver avrundat med en lätt vaniljton fårn ekfatslagringen.

Lite senare befann jag mig igen vid Nøgne Ø och kikade på deras öllista. Snabbt såg jag något som lät väldigt spännande nämligen Citrus Hysterix IPA på cask. Det var en IPA bryggd med saisonjäst och bergamotblad och mandarinjuice. Den var helt fantastisk, en rejäl fruktbomb där citrustonerna från bergamoten och mandarinerna spelade klockrent med citrus- och grapetonerna från den amerikanska humlen. Får ni chansen så rekommenderar jag er verkligen att prova denna!

Något som man inte gärna missar trots att man druckit den förut är Närke Konjaks! Stormaktsporter. Den var som vanligt otroligt bra med inslag av lyxig choklad osv. men här finns en klockren ton av päron som kommer från konjakslagringen, jag associerar den till pärontoppade nougatpraliner som man kan köpa på diverse marknader.

Den internationella ölbaren blev nästa stopp där jag spanat in ett öl som jag hört talas om många gånger och läst flera recensioner av, nämligen Southern Tier Mokah. Så jag beställde in ett glas av den och fick generösa 15 cl som nästan blev lite väl mycket. Men svag för sötsaker som jag är måste jag erkänna att jag älskade den. Stora och söta inslag av lyxig mörk choklad, jordigt kaffe och gräddiga nougatpraliner samt en enorm munkänsla som av lenaste sammet.

Trött efter allt promenrande på festivalgolvet gick jag bort till Haandbryggeriets monter och pratade med David och några av de andra bryggarna en liten stund. Här fick jag också prova några miniprover av flera trevliga öl från dem. En av dessa var Cuvée #1 som är en 25/75 blend av Akevitt Porter och Kreklingøl. De såg det som något av ett experiment men jag måste säga att det var väldigt lyckat. En syrlig öl med inslag av tranbär och lätta rostade chokladtoner. Spännande. Passade även på att smaka på lite Sur Megge (som betyder sur kärring) som jag bara druckit en gång tidigare. Det var en trevlig och rejäl syrlig suröl.

Jag träffade även en trevlig amerikan vid namn Jeffery som jag pratade länge och mycket med. Han hade åkt till Haandbryggeriet från Tyskland där han nu är bosatt bara för att få servera öl och smaka litegrann. Vi pratade mycket om hur många fantastiska människor man träffar via hantverksöl. Här började det närma sig stängning och jag provade lite snabbt några olika öl från Haandbryggeriet där jag stod innan det var dags att bege sig mot Davids lägenhet för lite välbehövlig sömn.

Allt som allt var det en fantastiskt trevlig ölmässa, och trots att det "bara" fanns ett dussintal utställare var det många öl som jag inte hann prova. Ett stort tack till alla trevliga människor jag mötte under mässan och till David och Haandbryggeriet för deras gästfrihet!