Hops Kill ?

Den här månaden har BrewDog fullkomligt invanderat Systembolagets hyllor med öl. Dels har vi Mix-packet med 5 AM Saint, Alice Porter, Dogma och Chaos Theory sen har vi Hops Kill ? som detta inlägg ska handla om.

Vad är då Hops Kill för ett öl? Jo, det är en amerika-inspirerad imperial red ale på 7,8% bryggd med humlesorterna Centennial och Chinook samt torrhumlad med den senare - två gånger!

Hur är den då?

Vätskan är mörkt kopparröd med ett medelstort beige-aktigt skum. Det blir vissa skumrester på glasets insida.

Doften är mindre humlig än väntat men givetvis är det en ganska massiv humlearom. Humlen som har inslag av grapefrukt, blodapelsin och tallbarr får en tuff match av den massiva maltkroppen som bjuder på en hel del kola/karamell och torkade frukter.

Smaken är både besk och söt med en skön fruktighet från humlen som bjuder på främst oljiga toner tallbarr och blodapelsin. Det är dock inte humlen som dominerar utan den är i balans med den massiva maltigheten i ölet som bjuder på inslag av kolaremmar och torkader frukter samt en viss ton som jag associerar till umami.

Ölet är fylligt med en medelhög kolsyrehalt. Bubblorna är små och mjuka.

Hmm... Nej, det här var inte det roligaste jag provat från BrewDog men samtidigt kan jag inte sticka under stol med att det är ett ganska bra öl. Det är helt enkelt lite för kletigt och tungt för min smak för att nå ett riktigt högt betyg.

Betyg? 3,6 av 5!

32:90 för 33 cl Systembolaget. Tillfällig nyhet.

Lageröl - en öltyp med oförtjänt dåligt rykte?

En kort fundering såhär på lördagseftermiddagen:

Lagerölet har fått ett, enligt mig, oförtjänt dåligt rykte på grund av alla dåliga öl som görs inom stilen. De flesta förknippar det också med de dåliga burköl som många dricker i början av sin "ölkarriär".

Själv har jag mer och mer börjat uppskatta bra lageröl som en kontrast till alla tunga öl jag dricker.

Två bra exempel som alltid går hem hos mig är BrewDog 77 Lager och Brooklyn Lager. Två lätta men samtidigt smakrika, beska öl och inte minst väldigt olika öl. Den första är ofiltrerad med en fräsch och frisk blommig framtoning, den andra lite tyngre och mera pale ale-aktig med en amerikansk humlekick och en lite mer karamellig maltprofil.

Så med detta inlägg vill jag slå ett slag för bra lageröl och påminna om en ölstil som ofta glöms bort och även uppmana svenska bryggerier att experimentera mer inom stilen.

Jag vill dessutom passa på att önska er alla en trevlig helg!

BrewDog Tokyo*

BrewDog fick för ett tag sedan in ett antal öl i beställningssortimentet, bland annat Hardcore IPA och Tokyo* med kollikrav på 24 respektive 6 flaskor. Båda dessa har nu letat sig in i T9-sortimentet vilket innebär att det är upp till varje butik om de vill ta in dem eller inte, det är dock fritt för oss kunde att beställa dem till vilken butik vi vill, styckvis!

Som inbiten imperial stout-nörd kunde jag givetvis inte motstå att köpa en flaska Tokyo* när jag fick möjligheten att handla dem styckvis. Vad kan man då förvänta sig av en intergalaktisk, fantastik, eklagrad imperial stout bryggd med hallon och jasminblommor? You're about to find out!

Stouten är svart med rödskimrande inslag och en liten ljusbrun skumring. Vätskan är tjock och lämnar avlagringar på glasets insida när man snurrar den i glaset.

Doften är kraftfull med rejäla rostade toner med inslag av kakao och mörkrostade kaffetoner, detta ackompanjeras av rejäla portvinstoner samt sköna inslag av jasmin och hallon (som förövrigt är ingredienser i ölet). Vidare så finns det också inslag av vanilj och trä samt en lätt jordig humlearom.

I munnen så fullkompligt exploderar ölet som ett vulkanutbrott med stora rostade smaker och en rejäl sötma. Först är de rostade smakerna och sötman nästan det enda man känner men sen kommer en massa finstämda inslag av ek och hallon fram tillsammans med en lätt underlig blommig ton som jag misstänker kommer från jasminblommorna.

Ölet är fylligt och nästan olje-aktigt med en relativt låg kolsyrehalt. Bubblorna är små och mjuka.

Ibland är de här allra mest kraftfulla ölen mer spännande och intressanta än goda. Det är dock inte fallet här, trots att den emellanåt blir lite väl söt och alkoholisk tycker jag ändå den erbjuder en tillräckligt intressant räcka med smaker för att göra den relevant som njutningsdryck och inte bara något man provar för att det är "häftigt".

Betyg? 4,1 av 5! Häftigt och gott!

Pris: 98:- för 33 cl på Systembolaget.

BrewDog Rip Tide

Imperial Stout är som några av er kanske vet en av mina absolut favoritölstilar (något som jag garanterat delar med många andra ölnördar världen över) så det är alltid kul när någon ny sort dyker upp på hyllan. På sistone har vi fått in både Yeti och Gonzo från Great Divide respektive Flying Dog och nu är det alltså dags för Rip Tide från BrewDog.

Vad är Riptide för ett öl då? Jo det är som tidigare sagt en Imperial Stout och den ligger på (i sammanhanget) ganska modesta 8%. På maltsidan är den bryggd med Marris Otter, Dark Crystal, Caramalt, Chokladmalt och rostat korn samt mörkt muscovadosocker.

Detta låter ju lovande, men hur är den då?

Färgen är inte helt oväntat åt det mörka hållet och är nästintill svart med en rödaktigt skimmer, vätskan är oklar och det är en del jästfällning kvar i botten på flaskan. Skummet är cappuccino-färgat och lämnar lätta rester på glasets insida.

Doften har domineras helt klart av den rostade malten med inslag av mörk choklad och hårdrostat kaffe. Det finns även trevliga lakritsaktiga inslag som jag misstänker kommer av muscovadosockret.

När det kommer till smaken är det just de hårdrostade malttonerna och de lakritsaktiga inslagen som dominerar. Det finns också plats för lite fudge och en lätt jordig humlearom och överlag är den ganska söt.

Vätskan är medelfyllig till fyllig med en relativt låg kolsyrehalt. Bubblorna är medelstora och mjuka.

Det här var riktigt trevligt och den kompletterar utmärkt de andra Imperial Stout som finns i Systembolagets sortiment. Den här skulle passa klockrent att ha i en schysst chili-gryta med de sköna inslag av mörk choklad och lakrits.

Betyg? 4 av 5!

Pris: 27:90 för 33 cl på Systembolaget.

Ölkulturs Videoblogg 2011 Avsnitt 11: Hello My Name Is Ingrid & Chèvre

Nu är det åter dags för ännu ett avsnitt av videobloggen. Inläggsfrekvensen har varit lite låg nu under sommaren men jag hoppas komma igång med ett par inlägg i månaden igen.

I detta avsnitt provar jag Hello My Name Is Ingrid tillsammans med lite chèvre-ost. Hur detta funkar ihop får ni reda på om ni kikar på avsnittet!

En liten knasig felsägning i detta avsnitt är att jag säger att jag gav Hello My Name Is Ingrid 4,1 av 10 i betyg i min skriftliga recension vilket givetvis är helt galet då ni som följer bloggen vet att vi använder oss av en 5-gradig skala. Lite skillnad i betyg där!

Ps. Jag rekommenderar er att kolla på den i upplösning 720p för bästa kvalitet. Ds

Världens starkaste jästa öl

Föga förvånande är det skottarna på BrewDog som ligger bakom spektaklet. Ghost Deer heter ölet och serveras i ett uppstoppat hjorthuvud. Ölet sägs ligga på 28%, och slår därmed det tidigare rekordölet Samuel Adams Utopias, som är/var 27%. Ni kan läsa mer, samt se en video i typisk "BrewDog hype"-stil, här.

Ölet beskrivs som en ljus belgisk ale, jäst med tre olika jäststammar, och har lagrats på whisky-, bourbon-, rom- och sherry-fat i totalt 6 månader.

A Sophisticated Bergmanesque Beer

Om BrewDog har samma attityd till öl som Ingmar Bergman hade till film vet jag inte, däremot vet jag att de är ett av de mest hype:ade bryggerierna i Sverige just nu (till skillnad från Bergman?). Nej nu svamlar jag, som ni säkert redan listat ut vid det här laget är det dags för en recension av Hello My Name Is Ingrid - ölet som Darren på BeerSweden tog fram tillsammans med sina läsare.

Ölet i sig är en DIPA på 8,2% brygd med en massa trevliga humlesorter och icke minst mängder med hjorton! Namnet kommer som ni säkert förstår från den kända svenska skådespelerskan Ingrid Bergman och inte fantomregissören Ingmar Bergman som jag nämnde i början av inlägget. Att just detta öl fick sitt namn kan vi tacka BeerSweden-läsaren Magnus Svensson för.

Hursomhelst, nog tjôtat!

Färgen åt kopparhållet med ett två fingrar högt smutsvitt skum. Skummet lämnar minimalt med rester på glasets insida.

Doften består av enorma mängder aromatisk humle och en härligt frisk ton av hjortron. Det finns även inslag av vinbärsblad och nässlor samt en viss ton som nästan drar åt kattpiss. Just kattpisstonen kan nog upplevas som negativ av vissa men jag tycker att man ibland hittar denna i extremhumlade öl med just Nya Zeeländsk humle.

Smaken är även den dominerad av humle med inslag av citrusfrukt och vinbärsblad men här kommer även en karamellig maltkaraktär in i bilden tillsammans med både sötma och syra från hjortonen. Jag får dessutom lätta känningar av alkoholen, främst i form av att ölet värmer på väg ner i magen.

Ölet är medelfylligt med en relativt låg kolsyrehalt. Bubblorna är medelstora och mjuka.

Det här var en riktigt trevlig ny bekantskap. Helt klart en DIPA med en unik karaktär och en delikat ton av hjortron. Bra jobbat BrewDog, Darren och BeerSwedens läsare!

Betyg? 4,1 av 5!

Ölkulturs Videoblogg 2011 Avsnitt 10: BrewDog & Three Floyds Bitch Please

Då var det dags för ännu ett avsnitt av videobloggen. I detta avsnitt pratar jag om BrewDog ochThree Floyds nya samarbetsbrygd Bitch Please.

En liten kul anekdot är att jag anger fel alkoholhalt trots att jag faktiskt läser på flaskan, 11,5% ska det vara och inte 10,5% som jag sa. Dessutom glömde jag i all hast att ge den ett betyg, det landar dock på 3,8 av 5 - lite för spretigt och spritigt för min smak.

Ps. Jag rekommenderar er att kolla på den i upplösning 720p för bästa kvalitet. Ds

Grilla i påsk?

Många av er kommer förmodligen liksom jag, om vädret tillåter, plocka fram grillen nu i påsk. Detta med rätta, det har varit en lång och kall vinter och nu lockar ledighet och festligheter.

Vad ska man då dricka till de grillade revbensspjällen, de kryddiga korvarna eller den marinerade fläskkarrén? Eller varför inte oxfilé, fläskfilé eller lammracks? Givetvis beror det på hur man kryddar köttet och vad man har för tillbehör, men här är tre klockrena öl att dricka till de olika läckerheterna!

Nanny State: En alkoholfri men defintivt inte smakfri öl från BrewDog. Ska du köra eller av annan anledning inte dricka någon alkohol i helgen är detta ölet för dig. Denna kommer garanterat att bryta av skönt mot lite fetare matträtter med olika röror och såser. Pris: 11:50 för 33 cl på Systembolaget.

Brakspear Bitter: En bitter på 3,4%, och en av de godaste inom stilen som man kan få tag på i Sverige. Denna kommer att passa fint till olika sorters korvar och kött i lite mildare marinader. Ett extra plus är att den finns i de flesta välsorterade matvaruaffärer. Pris: Runt 20:- för 50 cl i dagligvaruhandeln.

Mikkeller Green Easter: En rejält humlad IPA på 7%. Detta är den starkaste och smakrikaste ölen på listan, den kommer att passa perfekt till lite starkare rätter med mycket chili och andra kryddor i. Pris: 37:90 för 33 cl på Systembolaget.

Egentligen skulle listan kunna vara bra mycket längre, men det här är mina bästa tips inför helgens grillande!

Ölkulturs Videoblogg 2011 Avsnitt 7: BrewDog Hardcore IPA

Idag är det dags för årets sjunde avsnitt av videobloggen. Efterfrågan verkar stiga och ni är runt 200 personer som tittar på varje avsnitt - vilket jag tycker är otroligt kul.

Denna gång är det BrewDog Hardcore IPA som det handlar om, mycket nöje!

Ps. Jag rekommenderar er att kolla på den i upplösning 720p för bästa kvalitet. Ds

BrewDog Punk IPA (burk)

Direkt när jag såg att BrewDog skulle börja tappa sin Punk IPA på burk, och
att dessa skulle komma till Sverige, gjorde jag ett litet glädjeskutt. Bra öl på burk är inget som vi är särskilt bortskämda med på Systembolaget. Dessutom skulle de ju också ändra om lite i receptet och sänka alkoholstyrkan med 0,4% samt torrhumla den rejält.

Alkoholstyrkan ligger alltså nu på 5,6% istället för tidigare 6% och man använder sig nu av humlesorterna Chinook, Simcoe, Ahtanum och Nelson Sauvin när man förut använde sig av Chinook, Crystal och Moeteka. Man har även sänkt IBU:n från 60 till 45 och istället lagt mer krut på aromen.

Nej, nu kan jag inte hålla mig längre, dags för en recension!

Den lätt disiga brandgula vätskan har ett stort och luftigt smutsvitt skum. Skummet lämnar rejäla mängder med rester på glasets insida. Det finns även små jästpartiklar i botten av glaset.

Doften bjuder på en skön humle-kick med en rejält humlearomatisk doft med inslag av grapfrukt, litchie, nässlor och vinbärsblad. Det doftar riktigt färskt och gott. Bakom all humle finns en lätt maltig bakgrund med inslag av kolakakor.

Smaken är precis lagom besk med rejäla fruktiga toner med inslag av grapefrukt, passionsfrukt, vinbärsblad och tallbarr. Det är så humlefärskt att det nästan pirrar lite på tungan. Även här finns det lätta inslag av kolakakor bakom den stora humlesmaken.

Munkänslan är medelstor med en relativt hög kolsyrehalt. Bubblorna är medelstora och mjuka.

Ahh... Det här var så mycket bättre än vad jag hade kunnat föreställa mig. Ändringen av receptet har verkligen varit till ölets fördel. Där det tidigare var mest fokus på beska finns det nu en rejäl arom och riktigt skön fruktighet. Att den sedan också kommer på en snygg och smidig burk adderar en del till betyget. Det kommer gå åt en hel del burkar i sommar vill jag lova.

Betyg? 4 av 5! Den var bra innan, och nu är den ännu bättre, bra jobbat BrewDog!

Pris: 19:90 (inklusive pant) för 33 cl på Systembolaget.

Beer Here Vårwit

Christian Skovdal Andersen som tidigare legat bakom bland annat Ølfabrikken är mannen som ligger bakom Beer Here. Precis som Mikkeller så är Beer Here ett slags fantombryggeri som reser runt och brygger sin öl lite varstans.

Tyvärr så har jag inte fått chansen att prova så många öl från detta bryggeri, dock har jag provat en av de extremaste och det är Essentia Bina som var riktigt, riktigt god. Nu är det dock witbieren Vårwit som det handlar om, detta är en ofiltrerad skapelse som Christian bryggt nere i Skottland tillsammans med grabbarna (och hunden) på BrewDog.

Så efter att ha druckit en hel del IPA och liknande på sistone så såg jag fram emot att dricka något lättare!

Vätskan har en disig orange färg med ett medelstort smutsvitt skum med stora luftiga bubblor. Skummet lämnar lätta rester på glasets insida.

Doften har tydliga inslag av skumbanan, apelsinzest, koriander och honung samt en lätt gräsig humlearom. Jästigheten känns dock typiskt tysk och inte åt det belgiska witbier-hållet.

Smaken har även den rejäla drag av skumbanan och koriander samt honung. Det finns också en bra humlighet med lätt blommiga inslag.

Ölet är lätt och friskt med en medelhög kolsyrehalt. Bubblorna är stora och mjuka.

Mmm... det här var faktiskt riktigt smarrigt. Helt klart ett öl som jag kommer att dricka fler gånger i vår. Kul att se ett såhär grumligt öl med såhär mycket jästfällning komma ut från BrewDogs väggar till Sverige, det är inte varje dag.

Betyg? 3,6 av 5.

Pris: 19:90 för 33 cl på Systembolaget.

Öl och mat i kombination del 3: Pulled pork och IIPA

Efter några veckors uppehåll från mina "Öl och mat i kombination"-inlägg så är det dags för det tredje inlägget i serien. Detta är en för mig ganska ny rätt som jag läst om på diverese matbloggar och när Schnille och Schmak för ett litet tag sedan skrev på deras facebook att de hade lagat rätten så blev jag väldigt sugen på att göra den. Så igår var det dags!

Pulled pork som maträtten heter är en maträtt som görs i olika former världen över men som troligtvis har sitt ursprung i Mexico men då under namned carnitas. Vad är då detta? Jo, det är när man låter fläskkött (helst fläskkarré) koka riktigt länge så att fibrerna som håller samman köttet löses upp och därmed blir det otroligt mört och trådigt och liksom rasar isär. Då drar man isär köttet och därav namnet pulled pork. Eftersom rätten i princip sköter sig själv och är lätt att göra mycket av är det perfekt bjudmat.

Hursomhelst, vi börjar med ett recept. Receptet är en blandning av olika recept på internet som jag sedan har modifierat efter eget tycke och smak!

För ungefär 4 personer

• 1,2 kilo fläskkarré med ben
• 1 msk chipotle tabasco
• 2 stora klyftor vitlök
• 1 hel spansk pepparfrukt
• 1 tsk farinsocker
• 2 tsk spiskummin
• 1 msk tomarpuré
• 1 msk rapsolja
• ev. lite citronjuice
• Salt efter smak

Börja med att hacka vitlök och chili och lägg i en liten skål. Häll sedan på chipotle tabaco, farinsocker, spiskummin, tomatpuré, rapsolja och en liten skvätt citronjuice samt salt. Blanda sedan detta till en smet som du sedan gnider in köttet med. Lägg sedan köttet i en ugnssäker form, häll en dl vatten eller två i botten på formen och täck sedan med lock eller folie. Låt sedan detta stå i ungefär 3-4 timmar med lock på 150°C och sedan ungefär 45 minuter utan lock på 200°C för att få lite finare yta på köttet. När köttet är klart så låt det svalna en stund och dra sedan sönder köttet med fingarna eller med hjälp av en gaffel eller dylikt och krydda sedan med lite extra chipotle tabasco och häll på lite av spadet som blir i botten av formen.

Detta serveras traditionellt med någon form av bröd och lite grönsaker samt någon dressing eller salsa. Själv gjorde jag potatisklyftor av bakpotatis som jag kryddade med lite salt och rosmarin och körde in i ugnen. Till detta har jag valt att ha både barbequesås och vitlökssås samt lite wokade grönsaker.

Vad dricker man då till detta? Jo, eftersom det är en relativt kryddig och stark maträtt valde jag, precis som ni ser på bilden, att dricka ett kraftfullt öl som är både lite sött och kraftfullt arom- och bitterhumlat, nämligen Hardcore IPA från BrewDog. Ölet passar bra till maten och de söta och beska tonerna lättar helt klart upp bland det starka fläskköttet och den feta vitlökssåsen. Rekommenderas!

BrewDog Hardcore IPA

Detta är ett öl som jag provade för första gången under förra årets upplaga av Örebro Öl & Whisky Festival. Efter ett litet smakprov där insåg jag att det här var något helt annat än många av de andra ölen från BrewDog som finns att tillgå på Systembolaget.

Hardcore IPA som den heter är en IIPA på 9,2% humlad med tre olika humlesorter. Dessa är Centennial, Columbus och Simcoe, sen är den även torrhumlad med samma humlesorter. All humle har bidragit med över 150 IBU.

Ett sample på en festival är ju dock inte det bästa underlaget för en recension, så nu när jag beställde hem en låda kände jag att det var dags för en!

Den kopparröda vätskan toppas av ett stort och luftigt gräddvitt skum. Skummet lämnar en hel del rester på glasets insida.

Aromen är massiv av amerikansk humle (d'uh!) med juiciga inslag av passionsfrukt, lychee och mango och apelsinzest. Det finns även en lätt bakgrund av kola-aktig karamellmalt. Ofta lämnar aromen hos många IPA/IIPA mycket att önska men här får man verkligen all fruktighet man någonsin kan önska sig!

Smaken är rejält besk med stora fruktiga inslag av bland annat papaya och passionsfrukt. Alkoholen är väl dold av den stora humlekaraktären och den karamellmaltiga kroppen. Eftersmaken har bittra inslag av tallbarr och grapefrukt.

Mmm... det är helt galet bra. Som sagt blir jag ofta blir besviken när jag dricker IPA/IIPA nuförtiden men denna håller hela vägen. Det är helt klart det godaste ölet jag druckit hittills från BrewDog! Den fungerar väldigt bra i eget majestät men jag tror den skulle passa extra bra till de tidiga vårgrillningarna med kryddiga revbensspjäll och coleslaw.

Betyg? 4,5 av 5!

Pris: 36:- via Systembolagets beställningssortiment. Kolli-krav om 24 flaskor.

Nya öl från BrewDog i beställningssortimentet

Utöver de nyheterna i Systembolagets sortiment som kommer ut i våra butiker kommer det även lite nyheter i beställningssortimentet ibland. Cask Sweden låter på deras hemsida meddela att man från och med den 1:a februari kommer att kunna beställa följade öl från BrewDog i kollin om 24 st:

• 5 A.M. Saint, 5%, 330 ml, 21:90
• Riptide, 8,2%, 330 ml, 27:90
• Tokyo*, 18,2%, 330 ml, 98:-

Själv har jag nyligen lagt en beställning på Harcore IPA som fanns sedan tidigare. De två på den här listan som lockar mest är Tokyo och 5 A.M. Saint. Dock tycker jag att ett kolli om 24 flaskor à 98:- styck är lite i saftigaste laget. Däremot kan det mycket väl bli en låda 5 A.M. Saint till våren då jag tycker den verkar vara en klockren sessionbeer.

Senare tillägg: Kolli-kravet för Tokyo* är numera sänkt till 6 st. Foto: casksweden.se

Recensionståget ångar vidare...

... med en folköl! Nämligen den andra av de två från BrewDog som har dykt upp på Coop/Konsums hyllor i dagligvaruhandeln. Givetvis är det 77 Lager (3,4%) vi pratar om.

Denna behöver väl egentligen ingen närmare presentation men nämnas bör kanske att det är en öl i pilsner stil som i sin ursprungliga variant ligger på 4,9%. Alltså är den sänkt med 1,5% för att passa den svenska handeln.

Dags för recensionen!

Ölet har en klar ljusgul färg med ett medelstort vitt skum. Det blir vissa skumrester på glaset.

Doften är ren och fin med tydliga inslag av citrusfrukter och gräs. Humlen gör sig främst påmind med inslag av nybakat franskbröd. Tilläggas bör att den är humlad i amerikansk stil, därför skiljer den sig något från den typiska tjeckiska pilsnern.

Även i smaken är det just gräs och citrusfrukter som dominerar smaken. Till skillnad från när man dricker Trashy Blonde (3,4%) så märker man att denna har blivit betydligt vattnigare av den sänkta alkoholhalten. Synd.

Ölet är tunt. Kolsyrehalten är hög med många, stora, lätt stickiga bubblor.

Njae, detta var inte särskilt upphetsande. Visst, det är ett klart godkänt vardagsöl men inget jag kommer att köpa igen med tanke på priset.

Betyg? 2,4 av 5.

Trashy Blonde (3,4%)

Kommer ni ihåg serien jag gjorde tidigare i våras om skillnaderna mellan BrewDogs Trashy Blonde inköpt på Ålands-båt respektive Systembolaget? Om inte, kolla in den här.

Nu finns det dock ett helt nytt alternativt - som dessutom går att köpa i dagligvaruhandeln.

Igår var jag (vi) först ut bland bloggarna att rapportera om att Trashy Blonde och 77 Lager finns som folköls-varianter, nu tänker vi även bli först ut med att recensera en av dem.

Säger som Magnus Bark på Ofiltrerat: Less geekin', more drinkin'.

Strålen som kommer ut är glaset är av en klar guldig/orange färg, skummet som bildas är luftigt och vitt. Ölet lämnar vissa skumrester på glaset.

Doften har stora inslag av främst amerikansk humle med inslag av citrusfrukter och nysågat virke. Det finns även en väldigt lätt bakgrund av karamellig malt som påminner lite om digestivekex.

Smaken är dominerad av den citrusaktiga humlen med en lätt bakgrund av karamellmalt. Vad som står i centrum här är främst den stora beskan. Det finns även en lätt ton av nybakta mördegskakor. Ölet avslutar torrt.

Fylligheten är någonstans mellan medel och låg. Kolsyrehalten är relativt hög med många medelstora bubblor.

Wow! säger jag. Detta är helt klart den godaste folkölen som finns tillgänglig för den breda massan just nu. Rejält med humle och citrusfrukter samtidigt som det känns som att de inte har behövt kompromissa för mycket med malten för att sänka ölet med 0,7% från den ursprungliga styrkan på 4,1%.

Betyg? 3,5 av 5. Trevligt.

Breaking News: Folköl från BrewDog

Eller åtminstone något som vi på Ölkultur är först med att skriva om bland ölbloggarna! Till och med före BeerSweden och Schnille och Schmak som ofta brukar vara snabbt framme med nyheter!

Har du någonsin önskat dig lite mer bland folkölen på din Coop-butik? Ja, nu kan du få det! Idag när jag gick in på min lokala Konsum/Coop-butik så hittade jag dessa flaskor bland de övriga blaskölen.

Alltså 77 Lager och Trashy Blonde med en styrka på 3,4% från det rebelliska skotska bryggeriet BrewDog. Döm om min förvåning när jag såg dessa flaskor - detta är ju inte direkt något man läst eller hört om tidigare.

Detta tycker jag är en spännande utveckling som definitivt är åt rätt håll. Även om Systembolaget har ett utmärkt utbud så är det alltid roligt att lite vardagligt kunna plocka med en god öl när man är och handlar mat.

Räkna med recensioner av dessa flaskor inom en snar framtid!

Tactical Nuclear Penguin

I tisdags fick jag (David) möjlighet att prova BrewDogs Tactical Nuclear Penguin - ett öl som för bara något halvår sedan var världens starkaste öl - men som sedan har blivit omsprungen av en rad öl i en tävling som till en början kändes lite småkul innan det började bli alltför överdrivet.

Jag kan inte påstå att mina förväntningar på ölet var särskilt stora, men som en kul grej bestämde sig en klasskamrat från Bryggeriteknik att köpa en flaska som vi kunde dela på under någon av de provningar vi brukar ha när vi är på intensivvecka i Ludvika. Egentligen hade vi tänkt prova flaskan redan i våras, men diverse omständigheter gjorde att det inte blev av. Så under en provning som i övrigt bjöd på litet blandande hembrygder (bl.a. saisonen Fredrik och jag bryggde i somras och Vansinnesporter) öppnade vi även en flaska av den 32%-iga pingvinen.

Hur var ölet då?

För det första så är ölet mörkbrunt med vissa röda toner (något jag känner igen från de öl som TNP är baserad på; Riptide och de fatlagrade versionerna av detta öl som går under namnet "Paradox"). Det finns ingen tillstymmelse till skum.

Doften är rejält whisky-aktig med rök, trä, tjära och aningar av vanilj. Det finns också toner av choklad och knäck bakom detta - samt en väldigt påtaglig alkoholton. Med andra ord kunde det nästan lika gärna vara whisky jag hade i mitt glas.

Smaken är också väldigt whiskybetonad. Förvånansvärt nog så känns ölet inte så starkt som det är - men man tar ju väldigt små klunkar av det också. Det enda som skvallrar om att detta är ett öl är dock de lätta choklad- och knäckinslagen som finns. En hel del värmande alkohol, men å andra sidan hade ölet lika gärna kunna vara hälften så stark som det faktiskt är.

Munkänslan är fyllig, men samtidigt inte så extrem som man kan tro. Kolsyran är väldigt lätt, men det finns en gnutta av den.

Jag drack totalt sett 3-4 cl och det räckte gott och väl. Vi provade från början 1,5 cl var, och de som ville ha mer tog lite extra senare på kvällen.

Hursomhelst - kul att prova och tack till Mattias som fixade flaskan!

Betyg: 3,4 av 5. Ett betyg som verkligen skall tas med en nypa salt då detta är ett av de mest svårbedömda öl jag provat. Det är mer intressant än gott - samtidigt som det är bättre än jag väntat mig.

En orgie i humle

Så skulle man kunna beskriva BrewDogs alkoholfria öl Nanny State. Historien bakom ölet kan ni väl redan vid det här laget, men om ni mot förmodan inte skulle kunna den så finns den här.

Lätt omgjord för den svenska marknaden (och världen i övrigt antar jag?) genom att de sänkt alkoholhalten till 0,5% från den ursprungliga styrkan på 1,1%. Dessutom har man minskat ner på bitterhumlen från 200~ IBU till 45 IBU - ett smart drag för drickbarheten i min mening.

Nåväl, dags att skita ner händerna (munnen?) och ta en närmare titt på detta öl!

Ölet har en genomskinligt brun färg med ett medelstort smutsvitt skum. Skummet lägger sig ganska snabbt till ett fingertjockt skumlock och det blir även lite lätta skumrester på glaset.

Wow, här snackar vi humle alltså! Stora toner av grapefrukt och tallbarr med inslag av tuttifrutti-godis, gräs och ananas. Så mycket mer går inte att få ut ur doften, här är det humle och inga visor (hoho, fyndigt va?)!

Man brukar säga att vissa lambiks etc. kan vara så sura att det drar i mungiporna - detta skulle väl då vara bitterhumlens motsvarighet. Aldrig tror jag att jag har druckit ett så beskt öl. Visst, jag har druckit öl med högre IBU men då har det alltid funnits en viss maltsötma där för att balansera upp det hela. I övrigt är det ungefär samma smaker som doften erbjuder, dvs. gräs, grapefrukt och tallbarr med någon form av inslag av fruktgodis.

Ölet är tunt med en medelhög kolsyra.

Hmm... här blir jag lite kluven. Det doftar helt otroligt gott, det ser fint ut och det smakar... tja, beskt. Ändå kan jag inte låta bli att gilla det, jag älskar ju trotsallt humle. Att det är den godaste alkoholfria öl jag druckit är ett "under statement", detta är till och med godare än många öl med alkohol. Med lite mer maltighet skulle den nog kunna få ett ännu högre betyg!

Betyg? 3,0 av 5. Ett fullgott alkoholfritt alternativ om man gillar humle.