Öl och ost i kombination

Ibland kan det vara kul att rota riktigt djupt i ölkällaren (eller i vårt/mitt fall ölskåpet) och plocka fram gamla favoriter och riktigt exklusiva öl som man bara druckit någon gång förut. Detta gjorde jag och David igår. Vi bestämde lite spontant under ett Bishops-besök i mitten av veckan att vi skulle köra en David & Fredrik provning då det var ett tag sedan vi gjorde detta.

Efter att ha käkat lite hemmagjord lasagne och druckit Brakspear Oxford Gold (som funkade helt okej tillsammans) så var det dags att gå två riktigt tunga pjäser, nämligen AleSmith Speedway Stout och BFM Abbaye de Saint Bon-Chien 2008 som är två av våra personliga favoriter.

Det hade ju varit tråkigt att dricka dem utan att hitta på något "speciellt" så jag tänkte att vi skulle prova dem till lite ost. Ostarna var Saint Agur och en schysst Camenbert Petit, den förstnämnda inhandlad hos en lokal ostbutik och den andra inköpt på en vanlig mataffär. Inte helt oväntat var det den gräddiga och kraftfulla Saint Agur som var godast, men hur var kombinationerna?

Speedway Stout funkade bäst till Camenberten, de gräddiga och krämiga inslagen i osten passade fint med ölets rostade och kraftfulla choklad och kaffetoner. Dock hade jag velat haft en något smakrikare vitmögelost. Till Saint Agur tyckte vi att de två kraftfulla smakerna tog ut varandra lite och de starka inslagen från grönmöglet gifte sig inte riktig med den väldigt kraftfulla rostade smaken.

När det kom till BFM Abbaye de Saint Bon-Chien var situationen omvänd. De härliga syrliga bär-aktiga inslagen från ölet gifte sig väldigt bra med den kraftfulla och ganska salta Saint Agur-osten. Dessutom harmoniserade ostens krämighet fint med syran. Denna kombination var så god så att jag nästan fick gåshud. Camenberten fungerade också bra men den där riktiga wow-faktorn uteblev, ölet tog över och osten kom verkligen i skymundan.

Totalt sett var det väldigt trevliga kombinationer, i efterhand hade jag dock gärna köpt en Brie De Meaux och provat till Speedway Stout då jag tror att det hade varit en bättre match. Något som förhöjde upplevelsen var fikonmarmelad och tunna rågkex som utgjorde finfina tillbehör. Hursomhelst hade vi en riktigt trevlig kväll med god mat och dryck och inte minst ost.

Ölkulturs Videoblogg 2011 Avsnitt 11: Hello My Name Is Ingrid & Chèvre

Nu är det åter dags för ännu ett avsnitt av videobloggen. Inläggsfrekvensen har varit lite låg nu under sommaren men jag hoppas komma igång med ett par inlägg i månaden igen.

I detta avsnitt provar jag Hello My Name Is Ingrid tillsammans med lite chèvre-ost. Hur detta funkar ihop får ni reda på om ni kikar på avsnittet!

En liten knasig felsägning i detta avsnitt är att jag säger att jag gav Hello My Name Is Ingrid 4,1 av 10 i betyg i min skriftliga recension vilket givetvis är helt galet då ni som följer bloggen vet att vi använder oss av en 5-gradig skala. Lite skillnad i betyg där!

Ps. Jag rekommenderar er att kolla på den i upplösning 720p för bästa kvalitet. Ds

Chèvre, fikonmarmelad också lite färsk humle!

Häromdagen var jag och handlade lite på den lokala coop-butiken. När jag gick förbi deras relativt stora delikatess-disk blev jag oerhört sugen på en god ost att matcha kvällens planerade intag av Great Divide Fresh Hop med. Efter en stunds funderande och lite pillande på en burk stilton så insåg jag att det skulle behövas en lite mildare men fortfarande smakrik ost. Valet föll på en liten chèvre som jag ätit förut och vet är god, tillsammans med den fick det bli en liten burk fikonmarmelad.

Nå, hur passade Fresh Hop och tillbehören? Vi börjar med en recension av ölet först!

Ölet har en klar ljusorange färg med ett väldigt stort vitt skum. Skummet lämnar endel rester på glaset.

Doften är stor och alldeles underbar av amerikansk humle, färsk sådan. Massvis med gräsiga toner, tallbarr, ananas, passionsfrukt och lätta toner av nysågat björkvirke eller dylikt.

Smaken är även den väldigt god och uppfriskande med en hel del av de tropiska frukterna jag nämde tidigare. Det finns även en lätt maltsötma som balanserar upp det hela och lyfter fram humlearomen på ett väldigt trevligt sätt.

Fylligheten är mellan på gränsen till stor, kolsyran är medel.

Detta är bara så gott! En sånhär öl vill man egentligen inte överanalysera utan detta är något man verkligen bör njuta av. Hur passade ölen till osten och marmeladen då? Väldigt bra måste jag säga. Ingen av dem tog överhanden utan de matchade varandra utan problem, IPA/PA funkar verkligen bra till chèvre där jag annars lätt tycker osten kan komma i skymundan.

Vad blir betyget på ölet då? 4,35 av 5! En av de godaste pale ales jag druckit.