Stone Ruination IPA - Revisited

Ibland är det roligt att återkomma till öl som man druckit för längesedan. 2009 var första gången jag provade Stone Ruination IPA och sedan dess har jag bara druckit den en gång. Därför var det med glädje jag mottog beskedet att man kunde förboka Stone Brewings öl från Great Brands i våras då jag såg fram emot att prova ölet igen.

Ölet i sig behöver egentligen ingen närmare presentation men för er som inte vet så är det en IIPA på 7,7% och den ligger just nu på tolfte plats på listan för världens bästa IIPA på  RateBeer. Enligt bryggarna själva ligger den på 100+ IBU vilket får att anses utlova en rejäl beska!

Less geekin', more drinkin'!

Vätskan är klar och djupt gyllengul med ett luftigt två fingrar högt vitt skum. Det blir en hel del skumrester på glasets insida.

Doften är frisk och humlefruktig med rejäla toner av aprikos, grapefrukt, mandarin och passionsfrukt. Det finns också en lätt bakgrund av ljus kakdeg, tänk hallongrottor, samt en viss ton av karamellmalt. Det finns också en lätt ton av tallbarr som gömmer sig väl bland all fruktighet.

Smaken är besk och ännu mera besk. Det är en ganska torr IPA men när man väl kommit förbi den stora beskan uppenbarar sig en härlig fruktig med inslag av just grapefrukt, mandarin och passionsfrukt. Det finns även en lätt ton av ljus kakdeg samt en lätt, lätt touch av alkohol.

Ölet är medelfylligt med en relativt hög kolsyrehalt. Bubblorna är medelstora och lätt stickiga.

Jodå, det är fortfarande en riktigt bra IIPA. Stone Brewing får dock se upp, vi har ju bland annat fått en klockren svensk DIPA vid namn Anders Dubbel IPA helt klart är hack i häl när det gäller humlearom med mera. Dessutom är den lättare att få tag i färsk. Men, varför jämföra, när man får såhär god IIPA/DIPA är det bara att njuta!

Betyg? 4,5 av 5! Skitbra!

Pris: 37:- för 355 ml på Systembolaget via privatimport.

Ölkulturs Videoblogg 2011 Avsnitt 7: BrewDog Hardcore IPA

Idag är det dags för årets sjunde avsnitt av videobloggen. Efterfrågan verkar stiga och ni är runt 200 personer som tittar på varje avsnitt - vilket jag tycker är otroligt kul.

Denna gång är det BrewDog Hardcore IPA som det handlar om, mycket nöje!

Ps. Jag rekommenderar er att kolla på den i upplösning 720p för bästa kvalitet. Ds

Öl och mat i kombination del 3: Pulled pork och IIPA

Efter några veckors uppehåll från mina "Öl och mat i kombination"-inlägg så är det dags för det tredje inlägget i serien. Detta är en för mig ganska ny rätt som jag läst om på diverese matbloggar och när Schnille och Schmak för ett litet tag sedan skrev på deras facebook att de hade lagat rätten så blev jag väldigt sugen på att göra den. Så igår var det dags!

Pulled pork som maträtten heter är en maträtt som görs i olika former världen över men som troligtvis har sitt ursprung i Mexico men då under namned carnitas. Vad är då detta? Jo, det är när man låter fläskkött (helst fläskkarré) koka riktigt länge så att fibrerna som håller samman köttet löses upp och därmed blir det otroligt mört och trådigt och liksom rasar isär. Då drar man isär köttet och därav namnet pulled pork. Eftersom rätten i princip sköter sig själv och är lätt att göra mycket av är det perfekt bjudmat.

Hursomhelst, vi börjar med ett recept. Receptet är en blandning av olika recept på internet som jag sedan har modifierat efter eget tycke och smak!

För ungefär 4 personer

• 1,2 kilo fläskkarré med ben
• 1 msk chipotle tabasco
• 2 stora klyftor vitlök
• 1 hel spansk pepparfrukt
• 1 tsk farinsocker
• 2 tsk spiskummin
• 1 msk tomarpuré
• 1 msk rapsolja
• ev. lite citronjuice
• Salt efter smak

Börja med att hacka vitlök och chili och lägg i en liten skål. Häll sedan på chipotle tabaco, farinsocker, spiskummin, tomatpuré, rapsolja och en liten skvätt citronjuice samt salt. Blanda sedan detta till en smet som du sedan gnider in köttet med. Lägg sedan köttet i en ugnssäker form, häll en dl vatten eller två i botten på formen och täck sedan med lock eller folie. Låt sedan detta stå i ungefär 3-4 timmar med lock på 150°C och sedan ungefär 45 minuter utan lock på 200°C för att få lite finare yta på köttet. När köttet är klart så låt det svalna en stund och dra sedan sönder köttet med fingarna eller med hjälp av en gaffel eller dylikt och krydda sedan med lite extra chipotle tabasco och häll på lite av spadet som blir i botten av formen.

Detta serveras traditionellt med någon form av bröd och lite grönsaker samt någon dressing eller salsa. Själv gjorde jag potatisklyftor av bakpotatis som jag kryddade med lite salt och rosmarin och körde in i ugnen. Till detta har jag valt att ha både barbequesås och vitlökssås samt lite wokade grönsaker.

Vad dricker man då till detta? Jo, eftersom det är en relativt kryddig och stark maträtt valde jag, precis som ni ser på bilden, att dricka ett kraftfullt öl som är både lite sött och kraftfullt arom- och bitterhumlat, nämligen Hardcore IPA från BrewDog. Ölet passar bra till maten och de söta och beska tonerna lättar helt klart upp bland det starka fläskköttet och den feta vitlökssåsen. Rekommenderas!

BrewDog Hardcore IPA

Detta är ett öl som jag provade för första gången under förra årets upplaga av Örebro Öl & Whisky Festival. Efter ett litet smakprov där insåg jag att det här var något helt annat än många av de andra ölen från BrewDog som finns att tillgå på Systembolaget.

Hardcore IPA som den heter är en IIPA på 9,2% humlad med tre olika humlesorter. Dessa är Centennial, Columbus och Simcoe, sen är den även torrhumlad med samma humlesorter. All humle har bidragit med över 150 IBU.

Ett sample på en festival är ju dock inte det bästa underlaget för en recension, så nu när jag beställde hem en låda kände jag att det var dags för en!

Den kopparröda vätskan toppas av ett stort och luftigt gräddvitt skum. Skummet lämnar en hel del rester på glasets insida.

Aromen är massiv av amerikansk humle (d'uh!) med juiciga inslag av passionsfrukt, lychee och mango och apelsinzest. Det finns även en lätt bakgrund av kola-aktig karamellmalt. Ofta lämnar aromen hos många IPA/IIPA mycket att önska men här får man verkligen all fruktighet man någonsin kan önska sig!

Smaken är rejält besk med stora fruktiga inslag av bland annat papaya och passionsfrukt. Alkoholen är väl dold av den stora humlekaraktären och den karamellmaltiga kroppen. Eftersmaken har bittra inslag av tallbarr och grapefrukt.

Mmm... det är helt galet bra. Som sagt blir jag ofta blir besviken när jag dricker IPA/IIPA nuförtiden men denna håller hela vägen. Det är helt klart det godaste ölet jag druckit hittills från BrewDog! Den fungerar väldigt bra i eget majestät men jag tror den skulle passa extra bra till de tidiga vårgrillningarna med kryddiga revbensspjäll och coleslaw.

Betyg? 4,5 av 5!

Pris: 36:- via Systembolagets beställningssortiment. Kolli-krav om 24 flaskor.

Oskar Blues Gubna

Då var det då dags för att recensera det andra ölet som jag och David drack (och delade på) på Bishops Arms i Karlstad efter bryggningen igår. Det är alltså IIPA:n Gubna från Oskar Blues som jag pratar om.

Precis som Mohawk Rye IPA kom på Systembolaget i början av året så är det här en ett öl man bryggt med rågmalt. Rågmalten i IPA/IIPA/DIPA har en tendens att bidra med en viss ton av mint eller rättare sagt eukalyptus.

Hursomhelst, dags för en recension!

Vätskan har en klar orange färg med ett relativt litet beige-vitt skum. Ölet lämnar inga skumrester på glaset.

Rejäla humletoner tillsammans med en viss karaktär av mint är vad som först möter nästan när man börjar dofta på ölet. Det finns även en bakgrund av munchenermalt med karamelliga inslag bakom all humle och rågmalt. Det finns även en väldigt liten, men lätt märklig ton av blåmögelost

Smaken är främst dominerad av grapefrukt och satsumas med endast lätta inslag av minten från doften. Det är ett relativt torrt öl vi har att göra med trots att det finns en lätt sötma från malten, men för att vara en IIPA på 10% så är den väldigt balanserad.

Ölet är medelfylligt till fylligt. Kolsyrehalten är medel med medelstora, mjuka bubblor.

Hmm, detta var en spännande om än lätt annorludna IIPA! Den kändes dock inte riktigt värd 99 kr för en burk men sån tur är så delade jag med David så det blev inte så farligt. Värd att prova!

Betyg? 3,65 av 5. Intressant!

Humlejuice direkt från trädet

Eller ja, åtminstone från flaskan i trädet (fyndigt va?). Hursomhelst, skämt å sido, nu är det dags att prata lite om The Maharaja Imperial India Pale Ale från Colorado-baserade bryggeriet Avery Brewing Co.

Det är en IIPA på hela 10,54% (enligt RateBeer), alltså en ganska eller rättare sagt väldigt stark öl.

Hursomhelst, det här ölet talar för sig självt så jag skippar snacket och går direkt på själva recenserandet!

Strålen som kommer ut ur flaskan är djupt, lätt grumligt orange och bildar en vätska med ett massivt smutsvitt skum i glaset. Ölet lämnar en hel del skumrester på glaset.

Direkt man doftar på ölet förstår man att det är en humlig och juicig öl man har att göra med. Trots att flaskan är brygd i mars i år (alltså ganska exakt 6 månader sedan) så finns det ganska mycket krut kvar i denna DIPA. Aromer med inslag av tropisk juice, passionsfrukt, mango och tallbarr gör sig omedelbart påminda. Det finns även en hel del karamellig malt som balanserar all humle, doften från malten drar åt något som påminner om kolakakor.

Smaken är ganska komplex för att vara en DIPA. Först slås man av en enorm fruktig smak med drag av grapefrukt, tropisk juice och mango. Sedan kommer en rejäl bitterbeska som sträcker sig över nästan hela tungan. Efter allt detta kommer även malten in med rejäla karamelliga toner av just kolakakor och gräddkola. Allt detta avrundas av något som påminner om någon form av fruktlikör. Wow!

Munkänslan är rejält fyllig. Kolsyrehalten med medium med många små, lätt stickiga bubblor.

Jag misstänker att detta är ett öl som kommer att dela ölnörds-Sverige i två halvor: ena halvan kommer tycka att den är ofärsk och tråkig, andra halvan kommer tycka att den är riktigt bra. Som ni säkert förstår tillhör jag den senare. Sånthär är man inte bortskämd med på Systembolaget.

Betyg? 4,2 av 5. Minst lika bra som Founders Double Trouble - fast på ett annat sätt.

Mohawk Extra IPA

Mohawk Extra IPA. Ett öl det snackats en hel del om de senaste månaderna. 127 teoretiska IBU, och humlesorter som Amarillo, Cascade, Centennial, Chinock, Columbus, Magnum och Simcoe har verkligen skruvat upp förväntningarna. Att övriga öl från Stefan Gustavsson och Wicked Wine varit bra har inte dragit ner förväntningarna direkt - det började med Påsk Alt och fortsatte med öl som Black Rocket Porter och Snowblind, vilket är exempel på öl som jag skattat högt det senaste året.

Rye IPA som kom tidigare den här månaden gillade jag också, även om jag inte var superövertygad.

Hur är då Extra IPA?

Ölet ser trevligt ut i glaset; något grumligt orangefärgat med ett fint vitt skum som lämnar en del rester på glaset.

Doften gör mig först något besviken; det finns visserligen spår av kåda, gräs och grapefrukt, men det känns inte sådär fräscht och kraftfullt som man hoppats. Det är en hel del maltigt knäckiga toner i bakgrunden.

Smaken är dominerad av grapefrukt, kåda/talbarr, gräs, litet bär och en hel del kletigt knäckig maltighet med lätta spår av mandlar. Det avslutas med en växande beska vilken jag gillar - det blir inte för mycket.

Kroppen är medelfyllig till stor med en lagom kolsyra.

Det här är bra, men jag hade önskat en mer fräsch arom eftersom jag vill ha den där ananas/tropiska frukt-aromen i min IPA/DIPA som jag inte riktigt upplever att jag får här. Det är dock fortfarande ett bra öl från Stefan Gustavsson, även om jag föredrar de öl jag nämnde i början av inlägget.

Betyg: 3,7 av 5.

Southern Tier Un*Earthly

Dåså! Då var det dags för en av de på förhand mest spännande humlebomberna i år på Systembolaget. Alldeles riktigt, det är Un*Earthly från Southern Tier som det handlar om, en IIPA humlad med Chinook, Cascade, Centenial och Styrian Golding, alla är använda vid olika faser i bryggprocessen men den är torrhumlad med de tre förstnämnda.

Mina förväntningar var ganska höga när jag öppnade denna, infriades dem?

När ölet hälls upp har det en djup orange/brun färg med ett lite väl litet beige-aktigt skum. Jag blir nästan lite orolig när den skummar så dåligt.

Doften erbjuder en hel del humle, humlen drar åt det tropiska hållet med inslag av ananas, grapefrukt och citron, men det finns även ett lätt inslag av vanilj. Humlen blir dock nästan lite väl tillbakahållen av all maltighet i ölet.

Smaken är besk och humlig men främst är det (tyvärr?) maltighet som jag känner. En nästan vaniljig karamellton med inslag av sirapslimpa. Visst, man känner att det är rejält beskt, men samtidigt känner jag inte alls de där fruktiga tropiska tonerna jag hade hoppats på.

Munkänslan är fyllig, nästan oljig med ganska stora kolsyrebubblor som dock är lagom till antalet.

Allt som allt, en besvikelse! Det här var inte alls som jag hade tänkt mig och jag tycker faktiskt att Hoppe är betydligt bättre. Det känns nästan som att något är fel, men jag vet inte vad det skulle vara. Betyg? 3,6 av 5!