Visar inlägg med etikett Beer Here. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Beer Here. Visa alla inlägg

torsdag 8 september 2011

Beer Here Høst Citra


Precis som Høststout egentligen heter Ammestout så heter Høst Citra egentligen Kama Citra. Om namnen är utbytta som någon form av censur eller om de är utbytta för att få lanseras som en del av höstlanseringen vet jag inte, men jag misstänker att det kanske rör sig om en blandning av de två anledningarna.

Namnet Høst Citra antyder nästan att det skulle röra sig om en IPA då man oftar använder sig av humlesorten i namnet till just IPA. Det är dock en Brown Ale det rör sig som. Alkoholhalten ligger på hela 7% så det är egentligen närmare en Imperial Brown Ale än den vanliga engelska varianten.

Hursomhelst, dags för en recension!

Färgen är mörkbrun med ett medelstort beige-aktigt skum. Skummet lämnar rejält med rester på glasets insida.

Doften bjuder föga förvånande på rejäla mängder citra som backas upp med rejäla mängder karamelltmalt, mjölkchoklad och lätta inslag av rostade nötter. Det finns även lätt ton av grönsåpa.

Smaken är besk och nötig med sköna citrustoner från Citra-humlen med en rejäl bakgrund av såväl karamellmalt som mjölkchoklad. Det är rejält beskt för att vara en Brown Ale.

Ölet är medelfylligt med en relativt hög kolsyrehalt. Bubblorna är medelstora och mjuka.

Det här var inte så dumt alls, men jag saknar det där lilla extra. Jag skulle dock kunna tänka mig att köpa en flaska till och prova till hemmagjorda revbensspjäll med coleslaw och rejäla mängder BBQ-sås.

Betyg? 3,5 av 5!

Pris: 37:50 för 50 cl på Systembolaget.

onsdag 7 september 2011

Inget för ammande mödrar?


Danska Beer Here drivs av den förre Ølfabrikken-bryggaren Christian Skovdal Andersen, som ju dessutom har ett nytt projekt nere i Sydafrika (och numera Namibia?) vid namn Bierwerk. Just Beer Heres öl bryggs ofta vid Søgaards Brygghus, vilket även är fallet med Høststout - annars känd som Ammestout - som jag skall recensera här nedan.

Eftersom den svenska alkohollagstiftningen knappast skulle tillåta ett öl med en såpass provocerande etikett (eller namn för den delen) som den för Ammestout så fick ölet både ny etikett och nytt namn inför släppet på Systembolaget ('Høst' kan dessutom, om jag känner Systembolaget rätt, varit ett krav för att passa in i höstsläppet).

Ur flaskan forsar en närmast svart vätska som i glaset bildar ett medelstort, brunt skum. Ölet lämnar en del rester på glaset.

Doften har framförallt inslag av kaffe, rostad malt och mjölkchoklad. Det finns också rökiga inslag, även om de är tämligen lätta, samt lite spår av lakrits. En småinjudande doft helt klart - ungefär vad jag väntat mig.

Smaken går i samma stil, men har framförallt lite mer brända toner som kommer fram en aning mer än i doften. Kaffe och mjölkchoklad återfinns dock även här. Det finns en viss sötma, även om den försvinner en aning bland kaffeaktiga, nästan litet syrliga, tonerna. Ölet avslutas med en lätt, men ändå kännbar, beska.

Kroppen är medelfyllig med en mjuk kolsyra. Överlag är munkänslan ganska len.

En helt klart trevlig och lagom stark stout, även om den inte sticker ut. Det känns dock som ett öl som är värt att prova en gång, men som man klarar sig utan att dricka igen (nu klarar man sig säkerligen bättre utan öl och alkohol över huvud taget - men ni förstår vad jag menar...). Hursomhelt så är det ändå ett öl jag rekommenderar!

Betyg? 3,7 av 5!

Pris: 37,50 för 50 cl på Systembolaget.

fredag 18 februari 2011

Beer Here Vårwit

Christian Skovdal Andersen som tidigare legat bakom bland annat Ølfabrikken är mannen som ligger bakom Beer Here. Precis som Mikkeller så är Beer Here ett slags fantombryggeri som reser runt och brygger sin öl lite varstans.

Tyvärr så har jag inte fått chansen att prova så många öl från detta bryggeri, dock har jag provat en av de extremaste och det är Essentia Bina som var riktigt, riktigt god. Nu är det dock witbieren Vårwit som det handlar om, detta är en ofiltrerad skapelse som Christian bryggt nere i Skottland tillsammans med grabbarna (och hunden) på BrewDog.

Så efter att ha druckit en hel del IPA och liknande på sistone så såg jag fram emot att dricka något lättare!

Vätskan har en disig orange färg med ett medelstort smutsvitt skum med stora luftiga bubblor. Skummet lämnar lätta rester på glasets insida.

Doften har tydliga inslag av skumbanan, apelsinzest, koriander och honung samt en lätt gräsig humlearom. Jästigheten känns dock typiskt tysk och inte åt det belgiska witbier-hållet.

Smaken har även den rejäla drag av skumbanan och koriander samt honung. Det finns också en bra humlighet med lätt blommiga inslag.

Ölet är lätt och friskt med en medelhög kolsyrehalt. Bubblorna är stora och mjuka.

Mmm... det här var faktiskt riktigt smarrigt. Helt klart ett öl som jag kommer att dricka fler gånger i vår. Kul att se ett såhär grumligt öl med såhär mycket jästfällning komma ut från BrewDogs väggar till Sverige, det är inte varje dag.

Betyg? 3,6 av 5.

Pris: 19:90 för 33 cl på Systembolaget.

tisdag 28 juli 2009

Beer Here Dark Hops

Det var inte bara Essentia Bina som stod på "menyn" i lördags, utan också ett annat öl från det, förhållandevis nystartade, danska bryggeriet Beer Here - nämligen Dark Hops. Christian Skovdal Andersen behöver väl knappast någon närmre presentation, och det känns väldigt kul att få testa ett av hans öl då jag inte har haft möjlighet att testa särskilt mycket från Ølfabrikken-tiden.

Essentia Bina var ett fantastiskt öl enligt mig, så hur var då denna skapelse?

Det börjar bra! Ölet ser fantastiskt ut i glaset - svartfärgat med ett stort, stabilt och krämigt brunt skum.

Doften lovar gott då det känns väldigt "grönt" - citrus, grapefrukt, tallbarr och kåda är det första som slår mig. Efter en stund börjar jag också ana tropiska ananastoner och ja, då är det svårt att inte bli nöjd. Bakom humlen lurar en del rostade, maltiga chokladtoner, men det är främst en fräsch humleprofil och det tackar man ju inte nej till.

Smaken är också den humlig med stora mängder tallbarr, kåda, citrus och grapefrukt. Dessa friska toner blandas med mörkare maltigare sådana - mörk choklad, lakrits och kola kommer fram och skapar en bra balans till ölet. Det finns också en Nøgne Ø-aktig ton, som jag tycker är svår att definiera på något annat sätt. Det måste vara någon hussmak av något slag då jag känt det i alla Nøgne Ø-öl samt i till exempel Mikkeller Beer Geek Brunch Weasel (som också är bryggd där, precis som Dark Hops). Eftersmaken är lång och besk och det känns som den sitter kvar för evigt.

Munkänslan är fyllig, litet oljig och krämig. Kolsyran är perfekt.

Det här är ett fantastiskt öl och jag skulle vilja testa mer Beer Here-öl efter det här (och Essentia Bina). Rekommenderas!

Betyg: 4,4 av 5.

måndag 27 juli 2009

Beer Here Essentia Bina

Precis som utlovat kommer nu en serie recensioner från min och Davids smått fantastiska provning vi hade i lördags. Återigen får man tacka Alex för att han delade med sig av detta fantastiska öl till oss! Det är ju såklart (?) Essentia Bina det handlar om, en öl som varken jag eller David hade räknat med att få prova inom en snar framtid.

- Vad är då Essentia Bina? Tänker förmodligen den som inte vet vad det är. Den är faktiskt en fantastisk och smått magisk öl. En porter i 1600-tals stil på hela 16% ABV, kryddad med bränt socker och fänkål, väldigt svagt kolsyrad.

Hur var då denna skapelse?

Utseende är fint, om än inte det perfekta "öl" utseendet. Färgen är mörk på gränsen till svart och har ett väldigt litet skum, snarare en skumring som drar åt det chokladbruna hållet. Det märks att det är mycket socker i, ölen kletar nästan fast sig på glaset som synes på bilden.

Doften är enorm, jag menar det verkligen, enorm! Massvis av rostade toner, fudge-aktig doft, kaffe, fänkål men även en väldigt bränd doft, förmodligen från det brända sockret.

Smaken är utmärkt, på gränsen till perfekt. En hel del lakrits, brända toner, rostad malt med kaffeinslag, på det hela märks de 16%:en knappast av. En varning dock, om man inte gillar söt öl så är detta nog inget att ge sig på, för sött det är det.

Ölet är fylligt, dock utan något särskild kolsyra att tala om, det är väldigt små och väldigt få bubblor.

Vad blir betyget på denna skapelse då? Det landar någonstans runt 4,6/5! Man känner sig smått lycklig över att ha en varsin flaska kvar. Kudos för den härliga rostiga kapylen, det gör verkligen att ölen ser urgammal ut.