Avery Ellie's Brown Ale

Fler och fler amerikanska mikrobryggerier börjar nu att buteljera sin öl på burk - något som jag tycker är både praktiskt och kul. Så när jag såg några olika burkar från Avery Brewing på Bishops Arms i Karlstad häromdagen var jag tvungen att dricka en. 

De flesta av burkarna var gamla godingar som jag provat förut men Ellie's Brown Ale hade jag inte provat förut. Det är en brown ale bryggd för att hedra en bryggaren Adams bortgångna hund!

Nåja, vi kör på med en recension!

Vätskan är djupt brun med ett två fingrar hög smutsvitt skumm. Det blir inga skumrester på glasets insida. 

Doften bjuder på generösa mängder karamellmalt och nötiga inslag. Det finns en trevlig ton som påminner om sådan fudge man kan köpa i lösvikt. Det finns också en lätt men välplacerad jordig humlearom. 

Smaken är ganska söt med betoning på karamellmalt och rostade hasselnötter. Det finns också en lätt beska som precis räcker till för att balansera upp ölets sötma. 

Ölet är medelfylligt med en medelhög kolsyrehalt. Bubblorna är medelstora och mjuka.

Såhär önskar jag att fler brown ale smakade. Det här är ett öl att dricka till de flesta grillade rätter då alla karamelltoner i ölet matchar perfekt med grillat kött. Jag käkade en Bishops Burger med coleslaw och pommes till - det funkade ypperligt.

Betyg: 3,5 av 5! En god öl i en mindre rolig ölstil!

Pris: 99 kr för 355 ml på krogen.

Dugges Höstbrygd

Med tanke på de 34 öl som släpptes på Systembolaget 1 september så lär det ta ett tag att beta av höstens alla nyheter. Inte för att detta på något sätt är ett mål eller ens kommer bli av, men ändå.

Dugges Höstbrygd är en av alla dessa nyheter och ett av de öl som garanterat kommer finnas på hyllorna en längre tid - dvs. cirka 3 månader. Det var ett tag sedan vi såg något nytt från Dugges på Systembolagets hyllor, så frågan är helt enkelt hur Mölndals-ölen (snart Landvetter) smakar nuförtiden!

Vätskan är mörkt rödbrun med ett medelstort, krämigt beige-vitt skum. Minimala mängder skumrester lämnas på glaset.

Doften är framförallt fruktig med inslag av vinbär. Det finns även inslag av karamell, russin, mörkt bröd och en lätt blommighet.

Smaken drar också åt det - klassiskt - allmänt fruktiga hållet med spår av vinbären som jag också fann i doften. Det finns också lätt karamellton, litet blommor, mörkt bröd samt en viss jordighet. Avslutningen är småtorr med en låg till medelkraftig beska.

Kroppen är lätt med mjuk kolsyra. Överlag upplever jag munkänslan som ganska tunn.

Hm... detta är helt okej och väldigt drickbart, och jag vete kattsingen om jag någonsin provat så mycket roligare inom stilen brown ale. Det skulle väl vara Brooklyn Brown Ale, men den är ju mer amerikansk än denna som verkar vara mer i den brittiska skolan. Värt att prova, men inte helt övertygande. Kanske växer den ihop med höstig mat, som den är avsedd att passa bra till?

(Nu vet jag att bryggeriet kanske inte definierar det som just brown ale, men det är väl det närmsta man kan komma hursomhelst!).

Betyg: 3,3 av 5.

Pris: 27:50 kr för 50 cl på Systembolaget.

Beer Here Høst Citra

Precis som Høststout egentligen heter Ammestout så heter Høst Citra egentligen Kama Citra. Om namnen är utbytta som någon form av censur eller om de är utbytta för att få lanseras som en del av höstlanseringen vet jag inte, men jag misstänker att det kanske rör sig om en blandning av de två anledningarna.

Namnet Høst Citra antyder nästan att det skulle röra sig om en IPA då man oftar använder sig av humlesorten i namnet till just IPA. Det är dock en Brown Ale det rör sig som. Alkoholhalten ligger på hela 7% så det är egentligen närmare en Imperial Brown Ale än den vanliga engelska varianten.

Hursomhelst, dags för en recension!

Färgen är mörkbrun med ett medelstort beige-aktigt skum. Skummet lämnar rejält med rester på glasets insida.

Doften bjuder föga förvånande på rejäla mängder citra som backas upp med rejäla mängder karamelltmalt, mjölkchoklad och lätta inslag av rostade nötter. Det finns även lätt ton av grönsåpa.

Smaken är besk och nötig med sköna citrustoner från Citra-humlen med en rejäl bakgrund av såväl karamellmalt som mjölkchoklad. Det är rejält beskt för att vara en Brown Ale.

Ölet är medelfylligt med en relativt hög kolsyrehalt. Bubblorna är medelstora och mjuka.

Det här var inte så dumt alls, men jag saknar det där lilla extra. Jag skulle dock kunna tänka mig att köpa en flaska till och prova till hemmagjorda revbensspjäll med coleslaw och rejäla mängder BBQ-sås.

Betyg? 3,5 av 5!

Pris: 37:50 för 50 cl på Systembolaget.

Bryggning av Brown Ale

I tisdags fick en spontan idé; att brygga något av det jag hade kvar hemma. Münchnermalt, carapale-malt och chokladmalt var vad jag hade på maltsidan. Humlesorterna var Columbus (ytterst lite - så lika bra att ta slut på den), Pioneer, EKG och Nelson Sauvin. Jag hade även ett paket SafAle S-33 som jag hade köpt utifall att Kaosportern skulle avstanna i jäsningen. Vad kan man då göra av detta? Ja, någon form av brown ale fick det bli.

Eftersom jag inte har helmäskat hemma ännu fick det alltså bli en ganska liten batch i experimentellt syfte. Mäskade in vid 66-67 grader - värmde vattnet till ungefär 75 grader och tillsatte malten, justerade sedan med litet kallvatten och så vidare till jag uppnådde rätt temperatur. Sedan ställde jag in grytan i ugnen i ungefär en timme innan jag tog ut den och värmde upp mäsken på spisen till ungefär 75 grader och mäskade ut. Jag hade inga salter att tillgå så tillsatte lite bakpulver för att försöka motverka syrlighet från den rostade malten.

Efter detta kom det steg jag var mest rädd för - avsilningen/lakningen. Lakade med cirka 4,5-5 liter 77-gradigt vatten. Fick tillslut ut ungefär sju liter vört. Det kom dock med en hel del skalrester i grytan - något som tål att tänkas på i framtiden. Mätte densiteten innan kok och det låg på 1059.

Kokade upp vörten och tillsatte 3 gram Columbus och 7 gram Pioneer som 60-minutersgiva. När 20 minuter återstod av koket åkte 10 gram East Kent Goldings i grytan och i aromgivan (5 minuter) tillsatte jag 20 gram Nelson Sauvin. Jag hade även i protafloc och jästnäring.

Efter koket spädde jag sedan vörten till 9 liter och ställde ut jäshinken i snön på terrassen. När det kylts ner till under 30 grader tog jag innan jäshinken och tillsatte jästen (har för mig att det var runt 28 grader). Under tiden hade jag mätt OG som låg på 1047.

Idag tog jag ut ett densitetsprov eftersom det börjat gå en tid mellan bubblorna, SG är för tillfället 1018. Jag tror att det kan gå ner ytterligare en bit, då det trots allt fortfarande finns en liten aktivitet. Ölet smakade faktiskt helt okej, om än något tunt och förstås omoget. Det fanns en lätt syrlighet - som jag tror kommer från chokladmalten och inte infektion (påminner lite lätt om Rikards öl "Hraukr" på det sättet, för de som vet). Alkoholhalten på 3,8% är givetvis något för låg för öltypen - tanken var att efterlikna en svagare amerikansk brown ale - men å andra sidan känns det inte som superseriöst försök att brygga en "true to the style"-öl heller.

Förhoppningsvis blir ölet drickbart när det är färdigt och då kan ni räkna med någon liten rapport om hur det smakar!

Mikkeller Jackie Brown

När Mikkeller sätter igång och brygger så blir det ofta spännande öl, ofta åt det extrema hållet, men inte denna gången. Det är dock inte alltför ofta som vi får tillgång till hans öl på Systembolaget. Denna gång får vi det dock, med råge, de lanserar en öl i det fasta sortimentet.

Brown ale var det ja, Jackie Brown närmare bestämt. Just brown ale är något som vi inte haft så mycket av på Systembolaget. Så, detta är verkligen ett kul initiativ. Men hur är den då?

Färgen är djup med ett enormt stort beige-aktigt skum. Skummet lämnar rejält med rester på glaset.

Doften är stor och humlearomatisk med nästan kryddiga humletoner. Det finns även inslag av karamellmalt och ananas. Trevlig doft!

Smaken är även den väldigt humlearomatisk och kryddig. På något vis tycker jag den känns lätt belgisk också, kan nog ha att göra med att den är brygd på ett belgiskt bryggeri (tror jag?). Vidare så finns det trevliga toner av karamell och ananas.

Munkänslan är medel och kolsyran är medel till hög med många små men mjuka bubblor.

Det här var minsann inga fel. Förmodligen så är denna tillsammans med Nøgne Ø:s Imperial Brown Ale den godaste brown ale jag druckit.

Betyg? 3,85 av 5. Mycket trevligt!