Bryggning av Brown Ale

I tisdags fick en spontan idé; att brygga något av det jag hade kvar hemma. Münchnermalt, carapale-malt och chokladmalt var vad jag hade på maltsidan. Humlesorterna var Columbus (ytterst lite - så lika bra att ta slut på den), Pioneer, EKG och Nelson Sauvin. Jag hade även ett paket SafAle S-33 som jag hade köpt utifall att Kaosportern skulle avstanna i jäsningen. Vad kan man då göra av detta? Ja, någon form av brown ale fick det bli.

Eftersom jag inte har helmäskat hemma ännu fick det alltså bli en ganska liten batch i experimentellt syfte. Mäskade in vid 66-67 grader - värmde vattnet till ungefär 75 grader och tillsatte malten, justerade sedan med litet kallvatten och så vidare till jag uppnådde rätt temperatur. Sedan ställde jag in grytan i ugnen i ungefär en timme innan jag tog ut den och värmde upp mäsken på spisen till ungefär 75 grader och mäskade ut. Jag hade inga salter att tillgå så tillsatte lite bakpulver för att försöka motverka syrlighet från den rostade malten.

Efter detta kom det steg jag var mest rädd för - avsilningen/lakningen. Lakade med cirka 4,5-5 liter 77-gradigt vatten. Fick tillslut ut ungefär sju liter vört. Det kom dock med en hel del skalrester i grytan - något som tål att tänkas på i framtiden. Mätte densiteten innan kok och det låg på 1059.

Kokade upp vörten och tillsatte 3 gram Columbus och 7 gram Pioneer som 60-minutersgiva. När 20 minuter återstod av koket åkte 10 gram East Kent Goldings i grytan och i aromgivan (5 minuter) tillsatte jag 20 gram Nelson Sauvin. Jag hade även i protafloc och jästnäring.

Efter koket spädde jag sedan vörten till 9 liter och ställde ut jäshinken i snön på terrassen. När det kylts ner till under 30 grader tog jag innan jäshinken och tillsatte jästen (har för mig att det var runt 28 grader). Under tiden hade jag mätt OG som låg på 1047.

Idag tog jag ut ett densitetsprov eftersom det börjat gå en tid mellan bubblorna, SG är för tillfället 1018. Jag tror att det kan gå ner ytterligare en bit, då det trots allt fortfarande finns en liten aktivitet. Ölet smakade faktiskt helt okej, om än något tunt och förstås omoget. Det fanns en lätt syrlighet - som jag tror kommer från chokladmalten och inte infektion (påminner lite lätt om Rikards öl "Hraukr" på det sättet, för de som vet). Alkoholhalten på 3,8% är givetvis något för låg för öltypen - tanken var att efterlikna en svagare amerikansk brown ale - men å andra sidan känns det inte som superseriöst försök att brygga en "true to the style"-öl heller.

Förhoppningsvis blir ölet drickbart när det är färdigt och då kan ni räkna med någon liten rapport om hur det smakar!

Imperial "Kaos" Porter

Så nu är vår imperial porter buteljerad och klar, här är resultatet!

Bryggning av Imperial Porter

Förra lördagen var det åter dags för en bryggning. Efter en IPA på spraymalt, en saison på flytande maltextrakt med viss steepning och en bitter på spraymalt med steepning, så var det dags för en imperial porter där vi som grund använde spraymalt av olika sorter (3,5 kilo) med steepad chokladmalt och karamellmalt. Det blev en del problem med en gång - jag hade bara okrossad chokladmalt, men saknar kross så vi testade och köra i en matberedare. Det känns som det blev helt okej, även om det blev ojämnt där en hel del malt förblev okrossad.

Steepning av specialmalten.

Vi steepade sedan 750 gram chokladmalt och 900 gram karamellmalt, som jag hade över. Tog lite extra chokladmalt, eftersom jag misstänkte att en hel del skulle bli okrossat. Jag har nu två grytor - en 10-litersgryta och en 7-litersgryta. Vi steepade malten i den stora grytan vid 70 grader i cirka 40 minuter innan vi tog upp påsarna, tillsatte maltextraktet och började koka upp vörten i båda kastrullerna. För övrigt "vattenjusterade" vi med bakpulver i brist på annat, då jag fått tips om att det kan motverka en alltför kraftig syrlighet som kan komma från den rostade malten som ju sänker pH-värdet en del. Den stora grytan bestod av 2 kilo spraymalt (1 kilo ljust och 1 kilo mellanmörkt), 350 gram ekologisk honung och 500 gram mörkt muscovadosocker (+ den steepade malten), medan den lilla bestod av 1,5 kilo spraymalt (1 kilo mörkt och 0,5 kilo vetemaltextrakt).

Vi hade sedan en liten gryta bredvid där vi kokade 40 gram Pioneer-humle (9,2% alfasyra) för att utvinna mer beska. Vi hade även små bittergivor i de andra grytorna (10 gram i den stora, 5 gram i den lilla) samt smak- och aromgiva i den stora (20 gram Pioneer i 20 minuter, 30 gram EKG i 5 minuter). En lite smårörig sak var att vi blandade ihop humlesorterna (vi hade klippt av högst upp på båda så texten var borta) och är lite osäkra om det blev rätt, men det känns inte som det gör något i det här fallet. Detta var en bidragande orsak till att namnet "Kaosporter" växte fram allteftersom. Tillråga på allt glömdes även protafloc och jästnäring bort - det första kände jag kunde kvitta, men blev orolig för om jästen skulle orka utan jästnäring när det är en så stark vört. Tillsammans med aromgivan (5 minuter) tillsattes även 100 gram torkade tranbär.

Efter koket hade vi 10 liter öl (inklusive den liter "humleextrakt" som vi tillsatte) och spädde sedan efter en stunds kylning till 17 liter. Vi tillsatte sedan ett paket SafAle S-04 och efter det var det bara att hoppas att allt skulle gå bra.

Vi mätte OG till 1098.

I torsdags mätte jag densiteten och då låg det på 1032, vilket ger ett öl på cirka 8,7%. Det var fortfarande en viss aktivitet, så det är möjligt att det jäser ut ytterligare litet grann. Ölet var dock inte för sött, tvärtom var det en trevlig restsötma för tillfället, med en del toffee-toner och choklad. Kan nog bli ganska gott det här faktiskt.

Vi har tänkt tillsätta 25 cl bourbon och eventuellt också kaffe för att få fram en komplexare karaktär. Det blir nog mycket roligare så. Nu hade jag bara tänkt låta den stå och gosa till sig på jäskärlet någon vecka.

Bryggning: Worst Bitter

För en vecka sedan (1 oktober) träffades Fredrik och jag hemma hos mig för att brygga ett öl tillsammans. Vi hade lite löst pratat om att göra en bitter runt 4% tidigare och när ett antal personer i klassen (Bryggeriteknik) samtidigt bestämde sig för att brygga en bitter (fast snarare runt 5% med ett OG på 1050) efter samma recept, så att vi sedan kan jämföra resultaten när vi träffas, bestämde jag mig definitivt. Då jag för enkelhetens skull brygger med extrakt hemma fick det bli en extraktversion av det hela, med samma humle och jäst, men med en lägre alkoholhalt eftersom jag var sugen på en riktig "session beer". För övrigt var jag med och bryggde den "riktiga" helmäskade bittern tillsammans med Rikard Ramberg i lördags (då vi samtidigt bryggde en ljus stark belgare), men mer om detta i ett senare inlägg (det är mycket bryggningar nu!).

Humling av bittern

Recept
14 liter
OG: 1,041
FG: 1,011
Alkoholhalt: 3,9%
27 EBC
49 IBU

Maltextrakt och malt
1,00 kg Muntons Extra Light
0,50 kg Muntons Medium
0,35 kg Münchermalt
0,15 kg Carapale-malt
0,06 kg Chokladmalt

Humle
15,00 gm Tomahawk 60 min
20,00 gm East Kent Goldings 60 min
35,00 gm East Kent Goldings 10 min

Jäst
1 paket SafAle S-04 (torrjäst)

Övrigt
Protafloc ("toppen av en tesked")
Jästnäring ("toppen av en tesked")

Huruvida man "kan" steepa münchnermalt kan man ju fråga sig - min tanke var att skänka en viss brödighet till ölet, så jag körde på. Efter lite snabb läsningen på diverse forum verkade det gå att göra i detta syfte, men man får ju inte ut så mycket socker och risken finns väl att det kan bli en hel del tanniner och andra otrevligheter som märks i smaken.

Eftersom jag hade kvar lite Carapale-malt använde jag mig av det. Hade kanske varit roligare med en mörkare karamellmalt, men å andra sidan gav även den lilla mängden chokladmalt vi hade i ett visst färgbidrag.

Tidigare har de öl jag gjort haft en alltför mjäkig beska, så därför drog vi på lite extra den här gången trots ett så alkoholsvagt öl med 15 gram högalfa-humle som låg kvar i frysen sedan bryggningen av Nelson Columbus.

Idag var det så dags för upptappning av ölet och det hela flöt på bra. Vi fick ut lite drygt 11 liter öl - som vi tappade i 25 flaskor (blandade 50 cl och 33 cl, samt en bomber). Vid provsmakning så smakade ölet faktiskt riktigt trevligt, med en stadig beska och en fin fruktighet/bärighet - väldigt engelskt och nästan lite Jämtlands över det skulle jag våga påstå. Om en dryg vecka blir det dags för att prova en kolsyrad flaska, vilket skall bli spännande.

Bryggning: Bretty Blonde

I fredags var jag åter i Otterbäcken för att vara med Rikard vid en bryggning. Senast det begav sig var vid bryggningen av Vansinnesporter i kall vinterdag i februari. Nu skulle dock ett öl i en helt annan stil bryggas - en belgisk blond ale med Brettanomyces (i det här fallet användes Brettanomyces Lambicus som enligt Wyeast är isolerad från lambic). Det är för övrigt den smått kände (nåja - dagens underdrift) Darren från BeerSweden som efter lite konverserande med Rikard bestämde vilken öltyp som skulle bryggas samt namngivit ölet. Rikard tog sedan fram ett passande recept och efter litet prat bestämdes vi för att träffas och brygga, samt kanske dricka en öl eller två.

Vid nio-halvtiotiden i fredags klev jag in genom Rikards dörr när hann var i full färd med att förklistra det omältade vetet. Här saltjusterade Rikard med magnesiumsulfat, kalciumkarbonat och kalciumsulfat.

Sedan gjorde vi en infusionsmäskning i kylbox vid 68 grader. Mäsken bestod av 5 kg pale ale-malt och 1 kg omältat vete. Vid slutet av mäskningen hade temperaturen sjunkit ned mot 60 grader, så det var ju ganska mycket.

Lakningen stod på tur. Med 78-gradigt vatten lakades ca. 17 vört ut. Den såg inte ut mycket för världen, men vad gör det om slutresultatet blir bra? Eftersom jag själv bara bryggt på extrakt är det knappast något jag är så där haj på. Rikard skötte dock detta utmärkt och det flöt på bra trots mängden omältat vete (lakningen krånglade en del när Vansinnesporter bryggdes om jag inte minns fel).

Efter detta var det bara att dra igång vörtkoket. En stund tidigare hade 27 gram Northdown-kottar vägs upp för att agera bittergiva i ölet. Det doftade ljuvligt och kommer även att användas till torrhumling tillsammans med klassiska Saaz (40 gram av vardera humle skall tillsättas av Rikard nu i dagarna). Den roliga twisten är dock den "vildhumle" Rikard plockade och torkade förra torsdagen. Det doftade överraskande bra och tillsattes som 0-minutersgiva vid ca. 80 grader när vi överförde den färdigkokade vörten till jäskärlet. Tilläggas bör att vi även tillsatte 500 g honung i slutet av koket.

Vi spädde sedan till ca. 21 liter och i väntan på att vörten skulle kylas ner så att OG kunde mätas (1052 att jämföra med beräknade 1056) och jäst tillsättas delade vi (generöst av Rikard) på en flaska Mikeller It's Alive! som Rikard införskaffat i Danmark. Förhoppningvis jäser det ner till ca. 1015 så att vi får ett öl runt 5%.

Något besvikna blev vi dock på It's Alive - så brettigt var det knappast, utan tyvärr kändes det för tilfället som en tämligen medioker belgare (och jag som tycker mig känna Brett i öl som inte innehåller Brett). Troligtvis berodde det på att flaskan var ung - men det känns nästan som det kan ha varit ett dåligt exemplar. Visst var det helt okej, men det fanns inget som fick oss jubla direkt. Bilden på upphällningen blev dock dagens bästa - så det får avsluta mitt inlägg.

(Uppdatering 17 september: Ölet har (efter 7 dagar) jäst på bra och FG ligger ner mot 1012. Smaken beskrivs som citrusaktig, lite funky, honung och med en viss ton av rök. Det ska bli oerhört intressant att se hur ölet utvecklar sig när det tappats och fått stå till sig på flaska ett tag).

Bryggning av Saison

För några veckor sedan (tre närmare bestämt) bryggde Fredrik och jag vår andra hembrygd tillsammans. Jag hade av någon anledning länge velat bryggt en välhumlad Saison och efter att ha diskuterat lite med Fredrik bestämde vi oss för att aromhumla den med rejäla mängder Hallertauer Mittelfrüh. Eftersom vi fortfarande är inne på extraktbryggning valde vi att den här gången använda oss av flytande maltextrakt, nämligen "Bavarian Pilsner" från Weyermans. Vi steepade dessutom ett halvt kilo Viking Carapale-malt, men då extraktet redan innehåller lite av en liknande maltsort gjorde det nog varken till eller från.

När 60-minuterskoket väl kommit igång tillsatte vi 20 gram Columbus/Tomahawk-humle. Vi drog på litet extra eftersom det senast blev lite klent i beskan. Visserligen är det här ingen IPA, men ändå. Kastrullen (på 10 liter) var nästan till bredden fylld och vi använde även en mindre kastrull för att lösa upp det sista maltextraktet.

När 20 minuter återstod slängde vi i 30 gram Nelson Sauvin som fanns kvar från förra bryggningen. Vid 10 minuter åkte 30 gram Hallertauer Mittelfrüh i, och samma mängd hälldes också i vid 2 minuter. Vid 5 minuter hade vi även i 1 gram koriander, vilket inte var så planerat utan mest en spontan grej. Vi kylde sedan vörten i diskhon, för att sedan späda ut de dryga 8 litrarna till det dubbla för att få ett OG på 1057. När vörten höll rätt temperatur tillsatte vi jästen, den mytomspunna French Saison, strax före 16-tiden innan ett besök på Bishops Arms i Karlstad. Vid 23-tiden samma kväll började det bubbla i jäsröret, och fortsatte så under drygt en och halv vecka när det började lugna ner sig. Det kändes som en långsam jäsning, men när jag väl tog ett FG-prov visade det sig att det jäst ut rejält - vid upptappningen förra torsdagen låg det på 1005. Ölet ligger alltså på lite drygt 6,9-7%.

Själva upptappningen gick hyfsat utan alltför mycket spill - vi fyllde 29 stycken flaskor, de flesta på 50-cl, men också några "bombers" och småflaskor. Nu är det bara att hoppas att kolsyran kommer också. I måndags testade jag en flaska med på tok för lite av det, men man kände ändå att ölet hade potential.

Man är onekligen sugen på helmaltsbryggning - eller snarare helmäskning - nu, och vi får hoppas att det blir av inom en inte alltför avlägsen framtid. Det enda som är lite avskräckande är att det behövs mer grejer, men vi har funderat på att skaffa en kylbox och bygga om till ett mäsk- och lakkärl då det verkar smidigast. Sedan blir det väl att försöka köpa färdigkrossad malt och enbart krossa specialmalter som chokladmalt och dylikt i små mängder själv. Det känns också som ytterligare en jäshink vore på sin plats, så att man kan tappa om och slippa alltför mycket jästrester. En större kastrull står också på önskelistan, men det känns som det kan bli svårt att köpa allt på en gång...

Nelson Columbus

Det är nu lite mer än två veckor sedan jag och Fredrik bryggde ölet som vi valt att döpa efter de två humlesorter - Nelson Sauvin och Columbus - som vi använde oss av. Ölet ser hursomhelst riktigt bra ut i glaset nu - något ljusare än på bilden, med ett fint vitt skum som faktiskt lämnar lite rester. Kolsyran verkar för övrigt precis ha satt sig och är alldeles lagom - den flaska jag testade i söndags hade lite för lite av den varan, men det kan ju variera litet sinsemellan, antar jag.

Det är lite svårt att riktigt sätta fingret på de dofter man känner, men jag tycker helt klart att det drar lite åt kåda så att det är humle i märks. Fredrik har nämnt vinbärsblad och det kan jag hålla med om, samt att den är lätt jordigt blommig på något sätt, men det kan ju höra ihop lite med bladigheten.

Det är ändå bra bett i beskan tycker jag. Det blir varken för lite eller för mycket av den varan, utan det känns som det är i balans på så vis. Kul att det blev så pass bra första gången!

Litet fakta om ölet:

Volym: 9 liter.
Maltextrakt: Muntons ljusa 1 kg, Muntons mellanmörka 0,5 kg.
Humle: Columbus/Tomahawk 60 minuter (7 gram), Columbus/Tomahawk 30 minuter (8 gram), Nelson Sauvin 10 minuter (25 gram). Torrhumlad med Nelson Sauvin (25 gram) och Columbus/Tomahawk (10 gram).
Jäst: Safale US-05 (torrjäst)
IBU: 50+, verkar lite diffust det där - men nöjer mig att konstatera detta.
OG: 1066, FG: 1016.
Alkoholhalt: Cirka 6,6% (har sett lite varierande uträkningsmetoder OG-FG/7.46, OG-FG/7.5 och OG-FG/7.62. Men alla ligger ju i intervallet 6,5-6,7 ungefär så 6,6 låter bäst.)

Bryggning

I lördags så möttes jag och Fredrik hemma hos mig för en bryggning. Vi pratade redan för över ett år sedan om att vi ville brygga ett öl tillsammans, men det har alltså inte blivit av förrän nu. Här kommer en kort sammanfattning av dagen (det kommer nog mer senare).

Vi använde oss av torkat maltextrakt från Muntons (1 kg ljust och 0,5 kg mellanmörkt), Nelson Sauvin- och Columbus/Tomahawk-humle samt Safale US-05-jäst. Humlegivorna var 7 gram Columbus (60 minuter), 8 gram Columbus (30 minuter) och 25 gram Nelson Sauvin (10 minuter). Vi löste upp maltextraktet i 6 liter vatten, och började sedan koka ölet.

OG hamnade på 1066, vilket var något högre än det jag räknat med. Hade ju kunnat spätt ut till 1061, men struntade i det och körde på det förstnämnda. Idag mätte jag FG eftersom det sedan igår hade slutat bubbla i jäsröret. Densiteten ligger nu på 1016 vilket visar att det jäst ut som det skulle och alkoholhalten ligger runt 6,6%. Huruvida man räknar så får jag det åtminstone till 53-60 IBU. Kanske skulle haft mer humle ändå (det går ju visserligen torrhumla). Det lilla smakprov jag tog var dock gott, även om det var grumligt och fanns en del jästiga toner så lyckades jag känna en fräsch tropisk fruktighet, ungefär som någon tropisk "God morgon"-juice samt en trevlig beska, som dock inte var brutal.

Än så länge ser det alltså lovande ut för ölet! Huruvida det verkligen är en IPA eller inte vet jag inte, men någon slags "Strong Pale Ale" kan man åtminstone kalla det.

Hembryggning samt påminnelse om Facebook-sidan!

Fortsätter att i brist på bättre göra reklam för vår Facebook-sida. Adda oss gärna där och läs om små notiser och iakttagelser som vi inte lägger upp på bloggen.

Sök helt enkelt på "Ölkultur med David & Fredrik" och adda oss. Nu siktar vi på 150 medlemmar!

Förövrigt kan ni räkna med lite rapportering om vår (efter Davids recept) American Pale Ale (eller blir det India Pale Ale?) humlad med Columbus och Nelson snart. Stay Tuned!

Bryggning av Vansinnesporter!

I tisdags begav jag mig ner mot det lilla samhället Otterbäcken utanför Gullspång för att vara med och brygga ett öl tillsammans med Rikard Ramberg. För ett par veckor sedan frågade han mig om jag ville vara med och brygga något - och det ville jag såklart!

Det var inte vilket öl som helst som skulle bryggas, utan en imperial porter vid namn Vansinnesporter. Dessutom var det hela 25 liter som bryggdes. Det blev ett delmäskat öl, där vår egna mäsk bestod av torvrökt malt (1 kg), chokladmalt (1 kg), brunmalt (1 kg) och münchnermalt (2 kg). Dessutom tillsattes 60 gram vetemjöl och 250 gram russin (som hackades innan). Krossningen av malten skedde genom en kaffekvarn på tisdagskvällen, vilket inte var helt optimalt, men det gick. Den maltkross som tänkt användas fungerade inte som det var tänkt ...

Lakningen tog tid och krånglade en del. Tillslut var det dags för vörtkoket, och dessutom att lösa upp maltextraktet som bestod av 4 kg Bavarian Maibock-extrakt från Weyermans (flytande), 2 kg mellanmörkt maltextrakt (Muntons) och slutligen 1,25 ljust maltextrakt (Muntons).


Till den egna vörten tillsattes dessutom 500 gram brunt farinsocker. Humlegivorna var 40 gram East Kent Goldings (60 min), 40 gram Fuggles (60 min), 40 gram East Kent Goldings (30 minuter), 40 gram Fuggles (30 minuter), 20 gram East Kent Goldings (5 minuter) och 20 gram Fuggles (5 minuter). Mycket humle med andra ord, även om det skall bli en maltbomb.

Slutligen var det bara att vänta på vad hydrometern visade ...

Efter att ha mätt med millimetermått kom vi fram till ett OG på 1,133! Efter kylning tillsattes sedan jäst i form av Belgian Abbey II, vilket Rikard gjort en förkultur på några dagar tidigare. I sekundären skall sedan 60 cl whisky/bourbon tillsättats tillsammans med ekchips. Jag fick precis en rapport om att densiteten nu är 1,070 och ölet ligger på 8,3% och fortfarande är under jäsning (även om det är slutspurten). Ett till prov skall sedan tas och vinjäst skall troligtvis tillsättas så att den tilltänkta alkoholhalten på 12% kan uppnås. För att citera Rikard så låter det ju lovande hittills: "Smaken var utav massiv kaffe och choklad med en fyllighet som var mycket större än Brunch Weasel med en otroligt nog lagom kolsyra. Beskan fanns där men var inte lika massiv som en imperial stout men fortfarande fanns den där."

Ni kan räkna med fortsatta rapporter om den här vansinnesbrygden.

Första hembrygden!

Några av er kanske minns mitt inlägg som handlade om att min bror och jag bryggt vår första öl, om inte annat så kan ni läsa det här.

Hursomhelst så har jag varit lite dålig på att rapportera om processen. Dock tänkte jag att det skulle bli lite ändring på det nu. För ganska exakt två veckor sedan så tappade vi upp ölet på flaska och tillsatte lite socker så att extra kolsyra skulle bildas i flaskorna.

Ölet smakade inte värst bra när vi provade ett litet glas vid upptappningen så vi blev lite oroliga för hur slutprodukten skulle bli. Igår så kunde min bror inte hålla sig längre så han delade en flaska tillsammans med hans sambo och mms:ade en bild till mig. Ölet såg lite halvdassigt ut på bilden med dålig skumkrona osv...

Nu till överraskningen, tydligen så hade skumkronan redan dött när han tog bilden då han kom på det ganska sent. Så mina farhågor om att det skulle vara dåligt skum osv blev som bortblåsta idag när jag själv provade den. Som ni kanske vet så är det en ölsats i form av Coopers Dark Ale.

Såhär smakade ölet idag när vi provade det:

Ölet är rödbrunt med en viss jästfällning, skumkronan är vit/beige-aktigt och är ganska rejäl och håller sig en bra stund innan det lägger sig till ett skumlock.

Doften är svag av karamell, bittra nötter och en viss humledoft som jag inte riktigt kan sätta fingret på. En lätt jästighet gör också påmind

Smaken är om möjligt ännu mer bittert nötig med en ganska engelsk humlekaraktär. Det finns även spår av karamell och jäst i smaken.

Fylligheten är medel till låg med en hög kolsyrehalt.

Ja, egentligen är det väl tokfel att betygsätta sitt eget hembrygda öl men eftersom det varken är min bror eller jag som kommit på receptet så vågar jag mig ändå på ett litet betyg. Ölet får 2,25 av 5, helt klart drickbart men nästa gång blir det att försöka sig på något mera spännande.

Första myrsteget mot hembryggning!

Både jag och David har länge varit sugna på att börja brygga eget öl. Det enda som saknas har väl egentligen varit utrustning men kanske främst tid och utrymme. Häromdagen ringde brorsan eller rättare sagt min plastbrorsa och frågade om jag ville vara med och brygga en coopers ölsats, och jag tänkte ungefär -"tja, varför inte!" och innerst inne var jag ganska förväntansfull.

Trots att det "bara" är en vanlig ölsats känns det ändå som ett visst steg emot att börja brygga själv. Både för mig och min bror blev det en bra lektion i hur noga man bör vara när man rengör utrustning och så vidare. Till veckan ska det hela buteteljeras och trots att det nog inte kommer vara någon särskilt smaksensation är det med viss spänning vi ser fram emot vårat första "hembrygda" öl.

Förhoppningsvis är detta ett första steg som får mig och förhoppningsvis även David att våga ta steget att börja brygga med maltextrakt alternativt helmalt samt riktig humle.

Så, till veckan kan jag förhoppningsvis, rapportera om våran sats med Coopers Dark Ale! OBS, ölet jag länkar till är den riktiga dark alen som jag antar att denna ölsats försöker efterlikna.

Dags att brygga?

Jag och David har nu på sistone pratat ett tag om att brygga en egen öl. Eller det är väl egentligen två idéer som spinner omkring just nu. Antingen vill vi bygga en pale ale eller en stout/imperial stout kryddad med honung. Min far som förr brukade brygga hemma har tydligen kvar endel bra utrustning som krävs för att brygga, så vi tänkte slå till och låna den av honom och köra igång.

Tanken är att första gången kanske köpa en pale ale-sats och "krydda" extra med Cascade på något vis. Det är också första gången någon av oss kommer prova att brygga, så spännande kommer det att bli.

Förhoppningvis får vi tummen ur och gör det de närmaste veckorna efter Ölbloggarträffen.