Vansinnesporter

För ett par månader sedan så bestämde sig David och en kurskamrat till honom på Bryggeriteknik i Ludvika vid namn Rikard för att brygga en porter utöver det vanliga. Här skulle man göra allt som stod i sin makt för att bryta mot de tyska renhetslagarna: Man adderade utöver de vanliga ingredienserna (malt, humle jäst och vatten) kaffe, russin, whisky, vete, farinsocker, ekchips, rökt malt, vinjäst och champagnejäst. Allt för att göra den så komplex som möjligt.

Nyfiken som jag blev så har jag via Rikard och David fått följa processen från okrossad malt till färdigtappad produkt och det var med stor nyfikenhet som jag förra helgen tillsist fick prova den.

Frågan är ju vad man kan förvänta sig av en sånhär öl. Balans, harmoni och drickbarhet är ju inte direkt de första begreppen man tänker på, speciellt inte om man tittar på ingredienserna ovan.

Eftersom jag inte heller på något sätt har varit inblandad i själva tillverkningsprocessen så ska jag så objektivt som möjligt försöka recensera (eller snarare redogöra för min upplevelse av) denna vansinniga porter.

Here we go;

När man häller upp ölet slås man av en nästintill trögflytande kolsvart vätska som sakteligen fyller glaset. Ett minimalt brunt skum byggs sakteligen upp och toner av brända mandlar, whisky och russin sprids i rummet.

Vidare så finns det oerhört trevliga toner av vanilj från ekchipsen som på ett trevligt sätt balanserar den kraftiga rostade malten. Kaffet finns där i bakgrunden men gör inget större väsen av sig.

Smaken är som en explosion av rostad malt, vanilj och whisky. Det är eldigt och hett utan att på något sätt bli illasmakande. Det är gott, riktigt gott. Problemet är bara att det nästan blir övermäktigt, 15 cl senare och smaklökarna har redan blivit besegrade på knockout. Dock tror jag att detta öl verkligen har potential att förbättras över tid.

Fylligheten är hög med en kolsyra som ligger någonstans mellan medel och låg.

För att förtydliga så är detta förmodligen den häftigaste hembrygden jag någonsin provat. Det här är en upplevelse-öl. Vidare så är det få öl jag provat som är lika "explosiva" som denna. Tänk dig en 50/50 cocktail av Bourboun County Stout och Mikkeller 黑 Black. Inte för att den gör anspråk på att vara lika bra som dessa öl, för det är den inte, men den är minst lika "häftig".

Tack Rikard och David, detta var en ölupplevelse utöver det vanliga. Betyget jag tänker ge är mer för skojs skull än en seriös riktlinje - för ni har gjort ett grymt bra jobb.

Den får 3,65 av 5. Dock tror jag faktiskt den kan närma sig en stark fyra med lagring då den inte legat mer än ett par veckor på flaska än.

Bryggning av Vansinnesporter!

I tisdags begav jag mig ner mot det lilla samhället Otterbäcken utanför Gullspång för att vara med och brygga ett öl tillsammans med Rikard Ramberg. För ett par veckor sedan frågade han mig om jag ville vara med och brygga något - och det ville jag såklart!

Det var inte vilket öl som helst som skulle bryggas, utan en imperial porter vid namn Vansinnesporter. Dessutom var det hela 25 liter som bryggdes. Det blev ett delmäskat öl, där vår egna mäsk bestod av torvrökt malt (1 kg), chokladmalt (1 kg), brunmalt (1 kg) och münchnermalt (2 kg). Dessutom tillsattes 60 gram vetemjöl och 250 gram russin (som hackades innan). Krossningen av malten skedde genom en kaffekvarn på tisdagskvällen, vilket inte var helt optimalt, men det gick. Den maltkross som tänkt användas fungerade inte som det var tänkt ...

Lakningen tog tid och krånglade en del. Tillslut var det dags för vörtkoket, och dessutom att lösa upp maltextraktet som bestod av 4 kg Bavarian Maibock-extrakt från Weyermans (flytande), 2 kg mellanmörkt maltextrakt (Muntons) och slutligen 1,25 ljust maltextrakt (Muntons).


Till den egna vörten tillsattes dessutom 500 gram brunt farinsocker. Humlegivorna var 40 gram East Kent Goldings (60 min), 40 gram Fuggles (60 min), 40 gram East Kent Goldings (30 minuter), 40 gram Fuggles (30 minuter), 20 gram East Kent Goldings (5 minuter) och 20 gram Fuggles (5 minuter). Mycket humle med andra ord, även om det skall bli en maltbomb.

Slutligen var det bara att vänta på vad hydrometern visade ...

Efter att ha mätt med millimetermått kom vi fram till ett OG på 1,133! Efter kylning tillsattes sedan jäst i form av Belgian Abbey II, vilket Rikard gjort en förkultur på några dagar tidigare. I sekundären skall sedan 60 cl whisky/bourbon tillsättats tillsammans med ekchips. Jag fick precis en rapport om att densiteten nu är 1,070 och ölet ligger på 8,3% och fortfarande är under jäsning (även om det är slutspurten). Ett till prov skall sedan tas och vinjäst skall troligtvis tillsättas så att den tilltänkta alkoholhalten på 12% kan uppnås. För att citera Rikard så låter det ju lovande hittills: "Smaken var utav massiv kaffe och choklad med en fyllighet som var mycket större än Brunch Weasel med en otroligt nog lagom kolsyra. Beskan fanns där men var inte lika massiv som en imperial stout men fortfarande fanns den där."

Ni kan räkna med fortsatta rapporter om den här vansinnesbrygden.