Celt Experience Celt Iron Age

Det var en gång en gång en hylla med folköl, fylld till bredden med spännande spännande öl med en procenthalt på under 3,5. Eller hur? Nej, vi i Sverige kan inte, generellt sett, skryta med att vi har särskilt spännande öl på hyllorna i våra matbutiker med mera. Det finns några få undantag men oftast är det ett väldigt likriktat sortiment oavsett vilken butik du går till eller i vilken del av landet.

Just på grund av detta likriktade sortiment blir jag nästan lite exalterad när jag ser en ny öl på hyllan. Denna gång var det Celt Experience Celt Iron Age som fångade min uppmärksamhet med sin stiliga design och annorlunda flaska. Ölet är en bitter på 3,5% bryggd av The Celt Experience som fokuserar på att brygga ekologiska alesorter.

Dags för en recension!

Vätskan är mörkt kopparfärgad med ett fingerhögt skum. Skummet lämnar en hel del rester på glasets insida.

Doften är karamellig och fruktig med tydliga inslag av bär med betoning på röda vinbär och björnbär. Det finns också en viss ton av rostade nötter.

Smaken drar åt samma håll som doften men här ackompanjeras alla inslag av bär och karamell med en lätt men stram humlebeska som drar åt engelska hållet med inslag av blommor och jord.

Ölet är relativt lätt, på gränsen till medelfylligt, med en medelhög kolsyrehalt. Bubblorna är små och mjuka.

Det här var inte så dumt. Den spelar helt klart i samma liga som t. ex Brakspear Bitter och Fuller's Chiswick Bitter. En stabil bitter med hög hinkabilitet. Prova den gärna till Sheperds Pie!

Betyg? 3,3 av 5! Bra!

Pris: 22:50 för 50 cl på Coop Forum i Kristinehamn.

Jädraöl Stolt 3,5%

Något som alltid fångar min uppmärksamhet är när jag hittar udda eller till och med lokalproducerade folköl på hyllorna i diverse matbutiker. Under ett besök i Hofors, där jag bodde tillsammans med min svåger och hans kompis Anders under förra helgen för att få oss en dos hårdrock på Rockstad Falun, hittade jag ett par folköl från Jädraås Bryggeri.

En av dessa var Jädraöl Stolt 3,5 som är en klassisk irländsk dry stout i folkölstappning och den andra var Jädraöl Bleke 3,5. Givetvis var jag tvungen att köpa hem ett par flaskor av varje för att prova!

Så, hur var den då?

Vätskan är mörkt, mörkt brun på gränsen till svart med ett cirka fingerhögt ljusbrunt skum. Inga skumrester på glasets insida.

Doften är kraftigt rostad med tydliga inslag av mörk choklad och aska. Det finns också lätt karamelliga inslag och en viss nötig ton.

Smaken är först kraftigt rostad med inslag av just mörk choklad, aska och starkt kaffe. De karamelliga inslagen från doften finns inte att hitta i smaken och inte heller nötigheten. Eftersmaken är oväntat skarp och bränd och jag känner också en viss jästighet.

Munkänslan ligger någonstans kring medel och tunn med en medelhög kolsyrehalt. Bubblorna är små och mjuka.

Hmm... Jag blir lite kluven till denna. Å ena sidan är det ett trevligt försök till en folköl men å andra sidan tycker jag den känns väldigt ensidig och lite väl torr och rostad.

Betyg? 2,8 av 5! Ett bra försök men det finns helt klart utrymme för förbättringar!

Pris: Cirka 20 kr på Prix i Hofors.

Fuller's Chiswick Bitter

Då och då när jag är och handlar (ja, okej då, nästan varje gång) brukar jag kika förbi folkölshyllan i mina lokala livsmedelsaffärer för att kolla om det dykt upp någon nyhet. Oftast har det inte det, men plötsligt händer det!

Till min fövåning och glädje såg jag på håll en flaska av märket Fuller's på hyllan. Fuller's?! tänkte jag och gick genast fram för att undersöka. Bryggeriets Chiswick Bitter var det som prydde hyllan med sin gröna färg. Det positiva med denna är att den faktiskt är bryggd till 3,5% i orginal-version - en ganska vanlig alkoholhalt för engelsk bitter.

Hursomhelst, dags för en recension!

Vätskan är klar och bärnstensfärgad med ett två och en halv finger högt smutsvitt skum. Skummet lägger sig efter en liten stund till ett 0,5 cm tjockt skumlock. Det blir en hel del skumrester på glasets insida.

Doften har inslag av jordig engelsk humle med tydliga drag av örter och just jord. Humlen får inte stå i centrum länge innan tydliga inslag av digestivekex och lättrostade nötter bryter in.

Smaken är ytterstvälbalanserad och humlen och malten är verkligen i harmoni. De jordiga och örtiga humletonerna balanseras upp lätt som en plätt av malten som har inslag av digestivekex, lättrostade nötter och en viss karamelliserad ton som är svår att sätta fingret på men som jag hittar i många av Fuller's öl. Det finns också en viss mineralisk ton.

Ölet är relativt lätt med en medel till låg kolsyrehalt. Bubblorna är små och mjuka.

Det här var inte dumt alls, särskilt med tanke på den låga alkoholhalten! I min bok behövs verkligen fler alternativ på folköls-hyllan som ett alkoholsvagare komplement till Systembolagets utbud.

Betyg? 3,8 av 5! Riktigt bra bitter från Fuller's!

Pris: Cirka 20:- i dagligvaruhandeln.

Recensionståget ångar vidare...

... med en folköl! Nämligen den andra av de två från BrewDog som har dykt upp på Coop/Konsums hyllor i dagligvaruhandeln. Givetvis är det 77 Lager (3,4%) vi pratar om.

Denna behöver väl egentligen ingen närmare presentation men nämnas bör kanske att det är en öl i pilsner stil som i sin ursprungliga variant ligger på 4,9%. Alltså är den sänkt med 1,5% för att passa den svenska handeln.

Dags för recensionen!

Ölet har en klar ljusgul färg med ett medelstort vitt skum. Det blir vissa skumrester på glaset.

Doften är ren och fin med tydliga inslag av citrusfrukter och gräs. Humlen gör sig främst påmind med inslag av nybakat franskbröd. Tilläggas bör att den är humlad i amerikansk stil, därför skiljer den sig något från den typiska tjeckiska pilsnern.

Även i smaken är det just gräs och citrusfrukter som dominerar smaken. Till skillnad från när man dricker Trashy Blonde (3,4%) så märker man att denna har blivit betydligt vattnigare av den sänkta alkoholhalten. Synd.

Ölet är tunt. Kolsyrehalten är hög med många, stora, lätt stickiga bubblor.

Njae, detta var inte särskilt upphetsande. Visst, det är ett klart godkänt vardagsöl men inget jag kommer att köpa igen med tanke på priset.

Betyg? 2,4 av 5.

Trashy Blonde (3,4%)

Kommer ni ihåg serien jag gjorde tidigare i våras om skillnaderna mellan BrewDogs Trashy Blonde inköpt på Ålands-båt respektive Systembolaget? Om inte, kolla in den här.

Nu finns det dock ett helt nytt alternativt - som dessutom går att köpa i dagligvaruhandeln.

Igår var jag (vi) först ut bland bloggarna att rapportera om att Trashy Blonde och 77 Lager finns som folköls-varianter, nu tänker vi även bli först ut med att recensera en av dem.

Säger som Magnus Bark på Ofiltrerat: Less geekin', more drinkin'.

Strålen som kommer ut är glaset är av en klar guldig/orange färg, skummet som bildas är luftigt och vitt. Ölet lämnar vissa skumrester på glaset.

Doften har stora inslag av främst amerikansk humle med inslag av citrusfrukter och nysågat virke. Det finns även en väldigt lätt bakgrund av karamellig malt som påminner lite om digestivekex.

Smaken är dominerad av den citrusaktiga humlen med en lätt bakgrund av karamellmalt. Vad som står i centrum här är främst den stora beskan. Det finns även en lätt ton av nybakta mördegskakor. Ölet avslutar torrt.

Fylligheten är någonstans mellan medel och låg. Kolsyrehalten är relativt hög med många medelstora bubblor.

Wow! säger jag. Detta är helt klart den godaste folkölen som finns tillgänglig för den breda massan just nu. Rejält med humle och citrusfrukter samtidigt som det känns som att de inte har behövt kompromissa för mycket med malten för att sänka ölet med 0,7% från den ursprungliga styrkan på 4,1%.

Betyg? 3,5 av 5. Trevligt.

Breaking News: Folköl från BrewDog

Eller åtminstone något som vi på Ölkultur är först med att skriva om bland ölbloggarna! Till och med före BeerSweden och Schnille och Schmak som ofta brukar vara snabbt framme med nyheter!

Har du någonsin önskat dig lite mer bland folkölen på din Coop-butik? Ja, nu kan du få det! Idag när jag gick in på min lokala Konsum/Coop-butik så hittade jag dessa flaskor bland de övriga blaskölen.

Alltså 77 Lager och Trashy Blonde med en styrka på 3,4% från det rebelliska skotska bryggeriet BrewDog. Döm om min förvåning när jag såg dessa flaskor - detta är ju inte direkt något man läst eller hört om tidigare.

Detta tycker jag är en spännande utveckling som definitivt är åt rätt håll. Även om Systembolaget har ett utmärkt utbud så är det alltid roligt att lite vardagligt kunna plocka med en god öl när man är och handlar mat.

Räkna med recensioner av dessa flaskor inom en snar framtid!

Hobgoblin 3,5%

Då har det alltså hänt igen, plockade upp en folköl idag när jag var och handlade lite mat och annat. Brakspear Bitter är en av mina absoluta favoriter när det gäller svagare öl, men idag blev det en av favoriterna när man just fyllt 18:s tur att analyseras och recenseras. Hobgoblin är ett öl från engelska bryggeriet med de lustiga "fantasy-aktiga" etiketterna, nämligen Wychwood Brewery. De är ett i raden av alla engelska bryggerier som har valt att producera svagare öl för den svenska marknaden.

Nåja såhär var den:

Färgen är djupt brun med ett circa två fingrar högt beige/grått skum. Skummet lägger sig efter några minuter till en liten skumring i min kupa.

Doften är svag av övermogna päron, mjölkchoklad, toffee och en rejäl dos engelsk humle. Helt okej men något anonym doft. Det finns även vissa jordiga toner.

Smaken bjuder på massvis av toffee, mjölkchoklad och samma engelska humle som doften lovade. Det finns också undertoner av päronlikör typ Xanté eller liknande.

Munkänslan är medel på gränsen till tunn med en lagom kolsyrehalt med små, lätt stickiga bubblor.

Håhå jaja. En i raden av flera engelska alesorter i dagligvaruhandeln. Det finns ju en hel rad bland annat ovan nämnda Brakspear Bitter, sen ett par from Shepherd Neame i form av Bishops Finger 3,5% och Spitfire 3,5%. Dock måste jag säga att denna tillsammans med Brakspear Bitter tillhör de bättre (Dugges folköl undanräknat).

Betyg? 2,95 av 5.

Mariestads Julebrygd 3,5%

Ibland slinker det, av någon underlig anledning, med en flaska folköl när man kikar in på sin matvaruaffär. I det här fallet var det på grund av att jag ville ha något lättare öl att dricka till maten. Valet föll på en flaska Mariestads Julebrygd 3,5% från Spendrups. Detta är förmodligen en av de folköl du riskerar att stöta på så fort du kikar in på din närmstare matvaruaffär. Nåväl, hur var den?

Färgen är mörk bärnsten med ett stort och fint beige-aktigt skum som lämnar en hel del rester på glaset.

Doften är svag av blaskigt kaffe, rostade nötter, söt malt och en viss humlearom som drar åt det tjeckiska hållet.

Smaken är lätt rostad med samma kaffe-toner som doften bjuder på. Det finns även en lätt men markerad beska och en viss ton av julnötter. Dock tycker jag att både sötman och beskan kunde vara betydligt mer framträdande.

Munkänslan är tunn och kolsyran av hög.

Njae, det här var inget vidare, Spendrups. Inte för att förväntningarna var speciellt höga, men vill man framstå som något slags premium-märke för Svensson så får man nog lägga ner sig lite mer än såhär även om det bara handlar om folköl. Betyg? 2,05 av 5.

En fôlklig porter?

Ja, ni gissade helt rätt! Det är nämligen D. Carnegie & Co. Porter 3,5 från Carlsberg Sverige det handlar om. Det finns två anledningar till att jag prövar den (igen), dels att den fått bra omdömen hos bloggarkollegorna Schnille och Schmak för att vara en hyfsat trevlig, och väldigt lättilllgänglig porter som t. ex passar till mat. Andra anledningen är att de bytt flaska till 50 cl returflaska (lagerrensning inför lanseringen av Stark-porter på 33 cl flaska måntro?). Dessutom har jag aldrig gett den någon ordentlig chans, så det tänkte jag den skulle få nu.

Är det något att ha då? Både ja och nej...

Utseende är faktiskt trevligt, etiketten är mörkare än tidigare och ser lite mer "åldrad" ut. Skummet är smutsvitt och luftigt och det skummar faktiskt rejält när man häller upp den. Färgen är väldigt mörk, nästan svart med röda inslag. På det hela ett riktigt trevligt utseende faktiskt.

Doften är svag men god av lättrostat kaffe, brända malttoner samt en viss Engelsk humlearom.

Smaken drar även den åt samma håll som doften. Dock finns det en viss och lite knepig söt-aktig smak som stör lite. Det finns även en lätt rökig ton bland de brända malttonerna. Den är faktiskt även humligare än väntat.

Munkänslan är medelfyllig på gränsen till tunn med en välbalanserad kolsyra med lagom stora bubblor i lagom mängd.

Ärligt talat är detta faktiskt inte särskilt dålig eller tråkigt, det är bara lite intetsägande när man är bortskämd med bra imperial stout osv, dock så är det nog egentligen mer komplext än t. ex en Guinness Draught, även fast man upplever den sistnämda som mer fyllig och till viss mån mer smakrik. Vad blir betyget då? Det blir 2,8 av 5, helt okej - men inget man direkt längtar efter.

Green EKO Lager 3,5%

Vad är detta nu då? En folköl? Jo så är det, det är en ekologisk lageröl på 3,5% från Krönleins som väl får betraktas som något av ett macrobryggeri, som inte bryggt värst mycket vettigt (enligt mig då).

Dock så är ju ekologiska öl något som faktiskt ligger i tiden och eftersom jag inte sett den förut blev jag lite smånyfiken när jag såg den på den lokala Konsum-butikens folkölshylla. Här kommer en liten recension;

Utseendet är ju inte alltför spännande men samtidigt inte dåligt heller, det är en gyllene färg med ett stort vitt skum, färgen är aningen ljusare än vad det ser ut på bilden. Burken är ju, ja modern, men väldigt tråkig.

Doften är inte särskilt spännande, men vad väntar man sig av en europeisk lager? De små noteringarna jag gjorde var att det fanns en lätt rostad maltighet och en viss blommighet, trevligt att det är Perle humle i den iaf.

Smaken är dock betydligt bättre än doften. Det finns gott om blommiga humle toner tillsammans med en bra maltighet, ölen är lite lätt gräsig också, men inte på ett direkt dåligt sätt. Jag måste säga att jag faktiskt är imponerad av fylligheten i denna öl, det är faktiskt riktigt fyllig för att vara en folköl.

Nåja, det blir ju inget jättehögt betyg på denna (oväntat va?) men det blir faktiskt dugliga 3,2/5 poäng för den! Om jag ska dricka folköl i sommar på någon grillning, och haft dåligt framförhållning med Systembolaget tider, ja då blir det helt klart denna. Det är synd att Dugges eller Ölands Gårdsbryggeris folköl inte finns tillgängligt bara... Men men, nu ska jag ta en sånhär till och käka en räkmacka! På återseende!

Brakspear Bitter

Sitter och dricker en Brakspear Bitter, som jag fann på mitt lokala ICA Supermarket när jag var och handlade. Har inte testat på några år, men det här var lagom trevligt för ett "folköl" (det som är bra är ju att det faktiskt är ett "riktigt" öl och inte en utspädd variant). Drack det en hel del när jag var 18-19, då det var det roligaste man kunde köpa. En riktigt bra session beer som man kan dricka när som helst, dygnet runt, hela tiden... i princip. Orkar inte skriva någon längre recension här utan hänvisar till Ratebeer.