Ölkvällen - en liten sammanfattning

Tänkte ta mig friheten att sammanfatta gårdagskvällen, som bjöds på en hel del trevliga upplevelser för doft- och smaksinnet!

Det började med lite trevlig mat som Fredrik nämnde i ett inlägg tidigare: plankstek med fläskfilé och pepparsås och mos. Tack till Fredriks sambo som gjort maten! Till denna dracks alltså North Coasts Red Seal Ale. Det var hursomhelst en ypperlig kombination och jag ska nog börja dricka mer Pale/Amber Ales till mat i fortsättningen. Red Seal Ale är helt klart en trevlig american amber/pale ale. Söt och maltig med mycket karamell, men med en förhållandevis stor beska tack vara en ganska generös mängd humle. Inte så humligt och beskt som man tyckte förr, när man inte hade testat alla dessa extrema humlebomber som finns, men ändå riktigt trevligt.

Efter detta dracks alltså en Cuvée Angélique, som Fredrik sammanfattade nedan. Jag håller i stort sett med Fredrik, annars finns min recension på Ratebeer. Betyg: 3,8 av 5.

Kanske skyndade man fram lite snabbt med belgaren, men jag var otroligt sugen på det jag på förhand misstänkte skulle bli kvällens höjdpunkt: Goose Islands Bourbon County Stout. Mina förväntningar var högre än Olympus Mons och som tur är så infriades de också! Fantastisk, svart färg med en doft av rostad malt, mörk choklad, fudge, kola, mandlar, ek, vanilj och bourbon. Väldigt tydlig i doften, även om det kan ha hänt att jag missat något. Smaken är söt, men ändå balanserad: fullt med rostad malt, mörk choklad, fudge, mandlar, ek, vanilj och bourbon. Det här är perfektion. Alkoholen värmer lite, men är i övrigt väl dold för sina 13%. En otrolig fyllighet kan väl sägas vara kronan på verket tillsammans med en stor, krämig och tjock kropp. Kolsyran är alldeles lagom och avslutningen är lång och behaglig. Troligtvis det bästa jag druckit tillsammans med Kaggen! Jag vet inte vilken som är bäst men det är lite struntsamma nu. Betyg: 5 av 5 (vill egentligen vara snål med femmor men när man dricker sådant här är det oundvikligt).

Hursomhelst dracks det, som jag redan skrivit om, Old Guardian efter denna. Omdömet började sina, men vi bestämde oss även för att prova en Prize Old Ale. Det verkar som ölet utvecklats för det här var riktigt, riktigt surt, nästan som lambic eller möjligen flamländsk rödöl (har bara testat ett öl av den typen). Gott var det hursomhelst om man gillar sura grejer, men jag minns den som betydligt sötare när jag drack den i somras.

Allt som allt - en mycket trevlig kväll!