Ölet i sig är en DIPA på 8,2% brygd med en massa trevliga humlesorter och icke minst mängder med hjorton! Namnet kommer som ni säkert förstår från den kända svenska skådespelerskan Ingrid Bergman och inte fantomregissören Ingmar Bergman som jag nämnde i början av inlägget. Att just detta öl fick sitt namn kan vi tacka BeerSweden-läsaren Magnus Svensson för.
Hursomhelst, nog tjôtat!
Färgen åt kopparhållet med ett två fingrar högt smutsvitt skum. Skummet lämnar minimalt med rester på glasets insida.
Doften består av enorma mängder aromatisk humle och en härligt frisk ton av hjortron. Det finns även inslag av vinbärsblad och nässlor samt en viss ton som nästan drar åt kattpiss. Just kattpisstonen kan nog upplevas som negativ av vissa men jag tycker att man ibland hittar denna i extremhumlade öl med just Nya Zeeländsk humle.
Smaken är även den dominerad av humle med inslag av citrusfrukt och vinbärsblad men här kommer även en karamellig maltkaraktär in i bilden tillsammans med både sötma och syra från hjortonen. Jag får dessutom lätta känningar av alkoholen, främst i form av att ölet värmer på väg ner i magen.
Ölet är medelfylligt med en relativt låg kolsyrehalt. Bubblorna är medelstora och mjuka.
Det här var en riktigt trevlig ny bekantskap. Helt klart en DIPA med en unik karaktär och en delikat ton av hjortron. Bra jobbat BrewDog, Darren och BeerSwedens läsare!
Betyg? 4,1 av 5!
Glad you liked it guys! :)
SvaraRaderaHåller med er grabbar, Hello My Name Is Ingrid är bra, men Drakens var faktiskt bättre. Mina tre kvarvarande lär dock inte bli långvariga i förrådet... och jag rekommenderar den till alla hopheads jag känner.
SvaraRaderaKiller: Håller helt klart med om Drakens är bättre. För det priset dessutom!
SvaraRadera