onsdag 30 september 2009

Känn ingen sorg Göteborg... Det finns god öl!

Titeln kanske inte riktigt speglar innehållet i detta inlägg. Vart ska jag börja? Åkte ner i Göteborg i söndags, blev en väldigt spontan resa då vi hörde att sambons bror höll på att flytta där nere, vi åkte ner och hjälpte till en dag för att sedan få lite tid till nöjen i Göteborg-centrum med omnejd.

Det började när vi kom ner på söndageftermiddagen med att vi gick till Bishops Arms Järntorget för att äta deras Pasta Carbonara med Västerbotten-ost, den var utmärkt! Till detta drack jag en Nögne Ö India Pale Ale som dock inte var så färsk som man hade kunnat önska - den var bryggd i mitten av 2008 någon gång. Det gick ändå utmärkt att dricka och var inga som helst fel, det var bara det att den där riktiga humle-kicken hade avtagit, fortfarande massor av tropiska frukter och härlig humle dock. Efter detta funderade jag en lång stund på vad som skulle bli dagens andra och sista öl, efter en stunds funderade så bestämde jag mig för att det fick bli en Järntorgets Arbetarporter. Den var mycket bättre än vad jag mindes den från i våras, massor av choklad, kaffe och fudge-iga vaniljtoner.

Igår (läs tisdag) så begav sambon och jag oss iväg till stan för lite shopping och lunch. När klockan började närma sig 16.00 kände jag att jag ville ta mig till 3 Små Rum för att hälsa på Reza och dricka ett par öl, jag var särskilt inriktad på att prova ett par nya från Dugges. Så blev det också. Direkt jag kom in så beställde jag en kupa med Never Mind the Bollox! och den var precis så god som man bara kan tänka sig. Massvis med grapefrukt och bitter humle tillsammans med en lätt gräsighet, lite tallbarr och en väldigt lätt jästighet. Inte så tropisk som väntat, men ändå väldigt läskande och god. Sambon drack, på rekommendation av Reza, en Jacobins Kriek som hon tyckte mycket om.

Vad skulle då bli nästa ölet? Efter många om och men och mycket tittande i glasskåpet med all öl i så bestämde jag mig för att prova Mikkeller och De Struise Brouwers gemensamma brygd Elliot Brew. Ölet är enligt Rate Beer en IIPA/DIPA men jag vet inte riktigt om jag kan hålla med. Den är väldigt fruktig med inslag av tropiska frukter och ananas men främst så är den söt, väldigt söt. Det är en rejäl restsötma i ölen som gör att den inte känns som något annat jag provat i IIPA/DIPA väg, det finns även en viss jästighet och det är rejält med bottensats i ölet. Hursomhelst så var den väldigt god om än anorlunda!

Efter ovannämnda öl så var jag ju såklart tvungen att prova en ½ Idjit! från Dugges, särskilt eftersom den fanns på fat. Reza tappade upp den och den hade en kolsvart färg med ett fint beige-brunt skum. Reza skickade med par bitar mörk choklad som han tyckte jag skulle prova till ölen, de passade fint. Hur var den då? Den var alldeles underbar! Rejäl restsötma med stora rostade toner med inslag av mörk choklad och mörkrostat kaffe, även en viss (Amerikansk?) humlearom som var väldigt trevlig.

Det började bli dags att dra sig tillbaka då vi skulle iväg och käka mat tillsammans med sambons bror och hans sambo, dessutom kände jag av ölen jag hade druckit då de var ganska starka allihopa. Något mer ville jag ju ändå ha... Plötsligt kom jag på - Brandmästare Andréns Törstsläckare! En folköl på 2,8%, skulle den göra sig bra efter all denna starka öl jag druckit? Ja, tamejtusan, det gjorde den. Den var inte riktigt lika fyllig som bryggeriets andra öl, men ändå mycket fylligare än all annan folköl jag druckit tidigare. Den hade stora humletoner med en bra maltighet som balanserade den. En perfekt törstsläckare helt enkelt!

Som en liten anekdot så kom Mikael Dugge Engström själv in på 3 Små Rum och lastade in en låda öl samt en massa fat, så ni som bor i Göteborg har en massa god fatöl från Dugges att vänta er snart! Måste även passa på att tacka Reza för ett par trevliga timmar på 3 Små Rum, jag kommer snart ner igen! Samt till dig som orkat läsa dig igenom detta långa inlägg, ibland så bara forsar det med saker att skriva om.

tisdag 29 september 2009

Tisdagsbesök på Bishops Arms

Min bloggkollega Fredrik befinner sig för tillfället nere i Göteborg - där Bishops Arms Järntorget och 3 små rum tydligen har besökts. Läskad och avundsjuk som jag blivit - särskilt av de fantastiska öl han har provat - tog jag ett litet spontant besök på Bishops Arms i Karlstad för att se om de fått in något nytt. Som vanligt stod jag länge och velade fram och tillbaka vad jag skulle köpa - något nytt, intressant mikrobryggeri-öl på fat hade tyvärr inte kopplats på, så det fick bli en flaska Ommegang Rare Vos som jag sett i kylen förut. Det var ett småtrevligt öl med en ganska klar orange färg och ett litet vitt skum (det såg däremot ut att vara en rejäl klump jäst i botten av flaskan). Doften var (som sig bör?) kryddig och fruktig med toner av karamell, godis och torkad frukt. Smaken kändes söt och maltig med mycket knäck/karamell, godis, torkad frukt och kryddor. Medelstor kropp med förhållandevis mjuk kolsyra, och överlag ganska lent i munnen. Det är ganska gott, men något för sött för att jag skall tycka att det är ett riktigt superöl. Hursomhelst ytterligare en bra tolkning av belgiskt öl från Ommegang, men inte det bästa.

Efter det tog jag ett veteöl som jag inte kan minnas att jag hört talas om tidigare, Schneider Georg Schneiders Wiesen Edel-Weisse - en hefeweizen på 6,2% (ganska starkt för stilen med andra ord). Ett fat hade precis kopplats på, så jag slog till. Ölet är grumligt gyllene-orangefärgat med ett litet vitt skum. Doften är fruktig och kryddig med toner av citrus, banan och en aning gräs. Smaken är väldigt fruktig, lätt syrlig med mycket kryddor, banan, citrus och lite gräsig humle (kändes på något sätt humligare än många hefeweizen jag druckit...). Kroppen är medelfyllig med en hel del bubblig kolsyra. Ett mycket uppfriskande och extremt lättdrucket veteöl som kanske hade passat bättre en varm sommardag än en mörk, ganska kylig, höstkväll. Hursomhelst känns det samtidigt ganska kraftigt för öltypen och Schneider & Son är helt klart i toppen bland tyska bryggerier!

För övrigt fick jag ett litet kuvert där jag och Fredrik blev inbjudna till en oktoberfest om ett par veckor. Traditionell tysk buffé och dryck har utlovats tillsammans med lite musikunderhållning. Får hoppas att vi kan ta oss dit för det lät trevligt!

måndag 28 september 2009

Amager Fru Frederiksen

Som Fredrik utlovat kommer det lite recensioner från ölprovningen vi hade i fredags. Ett av provobjekten var Fru Frederiksen - en stout på 7% från Amager Bryghus. Trevligt att både Fru och Herr dykt upp på bolaget - kanske är det tack vare Double Bastards omröstning som hölls tidigare i år som gör att det nu börjar dyka upp danskar i sortimentet? Jag är nöjd i alla fall!

Värt att nämna är att jag började bli lite orolig om jag skulle få några flaskor eller inte - något sms fick jag aldrig och jag började undra sådär, efter sisådär nio dagar om bolaget slarvat bort beställningen ... tack och lov var det "bara" sms-utskicket som inte fungerade och en flaska Fru Frederiksen, två flaskor Hr. Frederiksen samt en flaska Un*Earthly stod och väntade på mig på lagret i fredags när jag var och frågade. Tur det - för då kunde ju en av flaskorna vara med på provningen också!

Ölet är svartfärgat i glaset med ett fint brunt skum. Det ser inbjudande ut.

Doften är väldigt rostad med mycket kaffe, mörk choklad och lakrits. Det finns också tydliga toner av humle, som känns ganska gräsig.

Smaken är liknande doften med mycket hårdrostad malt, lakrits, mörk choklad och kaffe. Det känns ganska humligt och gräsigt med en lång, fin kvarvarande beska.

Kroppen är medelfyllig och munkänslan något torr. Kolsyran är medelstark.

Det är är ett trevligt öl, som jag verkligen rekommenderar. Betyget blir finfina 4,0 av 5 - en av de bästa icke imperial-stouts som jag smakat.

lördag 26 september 2009

Liten blindprovning

Igår hade jag och David en liten ölprovning, det var ett tag sedan nu så vi såg fram emot att träffas för att dricka lite god öl tillsammans. Först bjud jag och sambon på en improviserad plankstek med hemmagjort potatismos och chilimarinerad fläskfilé med grönpeppasås. Till detta dracks en Samuel Adams Boston Ale, den var faktiskt nästan bättre än vad jag mindes den och fungerade helt okej till maten.

Det blev mycket god öl under kvällen bland annat Southern Tier Hoppe, Fru Frederiksen, Hr Frederiksen, Cantillon Kriek och Beer Geek Brunch Weasel. Sedan tog vi en Newcastle Brown på fat på ett lokalt sunkhak i lilla (eller var det skitlilla?) Kristinehamn.

Hursomhelst, det är inte det som detta inlägg ska handla om. Jag tänkte överraska David med en liten blindprovning innan vi övergick till det starkare ölen. Därför köpte jag med mig Sierra Nevada Pale Ale, Anchor Liberty Ale samt Nils Oscar India Ale när jag var på Systembolaget tidigare under dagen. Tyvärr så visste jag ju vilka öl som skulle vara med på provningen, men det är ju ändå roligt att se om man kan skilja dem åt.

David däremot hade ju ingen aning om vilka öl det var överhuvudtaget. När första glasen kom in tack vare min sambo som var snäll och hällde upp ölen blev både jag och David fundersamma, för det första hade vi inte blivit serverade samma öl då man såg tydliga skillnader i nyansen. Vad kunde det då vara funderade man på, vi skrev ner vad vi trodde det var för öl på en lapp och visade inte för varandra. Sedan repeterades samma process med de andra två ölen och efter det fick vi en chans att ändra oss.

Hur gick det då? Otroligt nog så gissade både David och jag alla rätt! Det mest anmärkningsvärda var att David satte varenda öl - han hade ju ingen aning om vilka öl som var med i provningen. Hursomhelst, detta visar ju på att mitt ölsinne och Davids i synnerhet nog kanske är vassare än vad man tror. Både Sierra Nevada Pale Ale och Anchor Liberty Ale var goda, däremot var Nils Oscar India Ale inget vidare, mycket rotfrukter, söta honungstoner i smak och doft samt en ganska dålig kolsyra. Sambon höll med, hon tyckte till och med att det luktade lite spackel. Hmm, ingen öl man vill dricka igen direkt.

Nästa gång blir det helblint för både David och mig då jag tänker låta sambon köpa några ölsorter och låta oss prova. Mer recensioner från kvällen kommer senare!

söndag 20 september 2009

Örebro Öl & Whisky Festival

Många av bloggarna var/är ju representerade på Stockholm Öl & Whisky nu under den gångna/kommande veckan. Vilket ju är otroligt roligt, tyvärr hade/har varken jag eller David möjlighet eller tid att närvara där. Såhär i efterhand känns det väldigt trist då man gick miste om endel trevliga nyheter och gamla favoriter såsom Närke Kaggen Stormaktsporter med mera som Carl från Schnille.se skrivit lite om här.

Hursomhelst, jag kan ju inte deppa ihop över detta utan ser istället fram emot Örebro Öl & Whisky som drar igång om precis två månader från idag. Utställar-förteckningen där är väl inte riktigt lika diger som den i Stockholm, men det finns ändå en hel del riktigt intressanta utställare (notera att det inte verkar som att alla är klara än). Här kan du läsa om vilka bryggerier och detillerier som kommer att närvara och här kan du läsa om vilka importörer som är klara för festivalen. Jag är faktiskt ganska imponerad, det kommer med all säkerhet finnas en hel del intressant öl och whisky att prova och minst lika många trevliga personer inom branschen att prata med.

Det jag funderar på är om det kommer närvara några ölbloggare eller andra trevliga personer där som man kan träffa? Det vore hursomhelst mycket trevligt att ha lite koll på om några av er därute ska dit, kommentera gärna!

torsdag 17 september 2009

North Coast Old Stock Ale 2009

Eftersom många har läskat mig från olika håll om Stockholm Beer & Whisky Festival, så har jag känt ett väldigt ölsug de senaste dagarna (det blir ingen mässa för min del alltså). Igår var jag, precis som Fredrik också var, till bolaget och beställde litet från mitt-i-månaden-släppet. För min del inhandlades följande öl:

2 st. Amager Hr. Frederiksen
1 st. Amager Fru Frederiksen
1 st. Southern Tier Un*Earthly

Jag var alltså mest nyfiken på Amager-ölen av någon anledning (då de fåt finfina betyg). Funderade in i det sista om jag skulle ge mig på någon Southern Tier, men tillslut tänkte jag: "vafan, det är klart att jag skall beställa dubbel-IPA när det ändå finns!". Det skall hursomhelst bli mycket intressant att prova. Nu hoppas jag bara att de kommer snart - gärna imorgon!

Idag var jag ölsugen, och ville ha något kraftigt, smakrikt, och värmande för att inviga hösten. Vid nyhetssläppet 1 september inhandlade jag två flaskor North Coast Old Stock Ale 2009, så det fick helt enkelt bli en sådan då jag var nyfiken på hur årets version smakar i ungt tillstånd - särskilt efter ha läst Schnille och Schmak-Carls inlägg här. Alkoholhalten är något svagare i år - 11,5% - jämfört med förra årets version som låg på 12,5%. Kan denna lilla förändring gagna ölet - eller är det till dessa nackdel? Vi får väl se!

Ölet har en vacker rödbrun färg med medelstort beige-vitt skum som ligger kvar ett bra tag i glaset. Ser väldigt vackert ut.

Doften är väldigt, väldigt maltig: karamell/kola är det första som slår mig. Melass, fruktgodis, lätt blommig humle, torkad frukt och en viss ton av alkohol är också värt att nämna.

Smaken är väldigt söt med väldigt mycket karamell, kola och melass som dominerar. En del lätta, vinösa toner av torkad frukt finns också här, samt en hel del fruktgodis och viss gräsig/blommig humle. En fin beska kan avrundar det hela (även det inte är som i ett amerikanskt barley wine, utan som i ett engelskt - och ja, jag vet att det är ett barley wine/old ale i engelsk stil från USA). Mycket trevligt! Lätt värmande alkohol känns mot slutet.

Ölet är oerhört fylligt i munnen. Kroppen känns stor och kraftig, med medelstark kolsyra med en del bubblor som samtidigt - tack vare att det är så maltigt, fylligt och sött antar jag - känns "välintegrerade".

Det här var faktiskt bättre än väntat då jag, om jag inte missminner mig helt, tyckte att den senaste flaskan av 2008:an jag drack i slutet av september förra året var något spretig. Jag har två flaskor från förra året kvar - och kanske skall jag ge mig på en sådan snart. Min andra flaska av årets årgång får hursomhelst stå betydligt längre än dessa!

Betyget då? Ja, det hamnar nog runt 4,1 av 5.

onsdag 16 september 2009

Mitt-i-månaden inköp!



Var iväg till Systembolaget idag för att beställa några av nyheterna som släpptes igår (läs den 15:e). Anledningen till att jag inte var iväg igår är att man "bara" får beställa en flaska av varje första dagen, och det kunde jag ju inte nöja mig med!

Hursomhelst, det här är vad som beställdes


Jag hade gärna velat pröva Sierra Nevada Harvest Southern Hemisphere också, men den verkar ha tagit slut snabbare än smör i solsken. Verkar vara en fruktansvärd hype kring Sierra Nevadas öl förövrigt, de måste verkligen ha lyckats leta sig in i den Svenska folksjälen.

Dessutom vill jag nämna att David varit grym på att luska fram spännande nyheter denna veckan, scrolla ner för att läsa om dem!

tisdag 15 september 2009

Nyheter från Nøgne Ø

Nøgne Ø verkar vara i farten med en hel del intressanta öl på gång. Bland annat har man flasktappat en version av julölet God Jul lagrat på Islay whisky-fat samt en version av Imperial StoutHighland-fat. Ett öl som jag tror nämnts på någon ölblogg förut, men som jag nämner igen, är barley winet Andhrimnir Barley Wine som redan släppts i Danmark.

Slutar galenskaperna med detta? Nej, verkligen inte; Red Horizon, som de jäst med sake-jäst, har slutat jäsa nu, och sägs ligga runt 19%. Kjetil har dessutom bryggt en Imperial Dunkel Wit på 10% kryddad med kopiösa mängder koriander. Har det bryggts något liknande innan?

Dessutom har Special Holiday Ale - ett samarbete med Stone och Jolly Pumpkin - även bryggts i Grimstad efter att tidigare ha bryggts hos Stone borta i San Diego förra året, samt hos Jolly Pumpkin i Michigan i våras.

Sist (och minst) bör jag väl även nämna citrongräs-ölet Aku Aku Lemongrass Ale, som också är ett nytt öl.

Jag skulle bli glad om jag bara får tag på ett par av dessa öl någon gång... och den som lever får väl se.

Tillägg: Vissa av dessa kommer finnas på den kommande ölmässan i Stockholm. Dessutom är även ett öl vid namn Sweet Horizon på gång också (se Marcs kommentar nedan).

lördag 12 september 2009

1,1%

Kikade in på BrewDogs blogg precis. Att deras nya Tokyo* på 18,2% fått "The Portman Group" och det skotska parlamentet att reagera har väl knappast undgått någon. Nu kommer svaret på kritiken: en ale på 1,1% och en (teoretisk) IBU på 225. Ölet med det passande namnet Nanny State har bryggts med 60 kilo humle i en liten 2000-liters batch.


Vad ska man säga? Jag tycker det är ganska roligt faktiskt!

fredag 11 september 2009

Bra jobbat, Sigtuna!

Måste bara nämna att jag verkligen gillar Sigtuna Oktoberfest. Blir ingen recension eftersom Fredrik recenserade den för några dagar sedan, och jag kan bara instämma i vad han tycker här. Det är en hel del diacetyl/smörkola dock, utan att bli för mycket. Kanske inte vad en "true" oktoberöl skall ha, men jag tycker det fungerar utmärkt och ölet påminner lite om en bättre tjeck, och även lite om Jämtlands bättre lageröl på något sätt.

Sigtuna har blivit mycket bättre sedan jag testade Unicum Verum för något år sedan. Underbart!

torsdag 10 september 2009

Achel Brune

Igår ringde jag David för att höra om han hade lust att ses medan jag var nere på stan i Karlstad en sväng. Det hade han. Jag hade just köpt på mig ett par extra flaskor av Sigtuna Oktoberfest vilket jag tycker är en förträfflig märzen.

Så vi bestämde oss för att kika förbi Bishops Arms för att kolla om de hade fått in någon rolig fatöl. Det hade de inte. Så valet föll på gamla hederliga Weihenstephaner, från fat såklart, det var riktigt uppfriskande en fin sensommardag/tidig höstdag som det var igår.

Kunde då dessa två besöka Bishops Arms utan att prova något nytt? Nej, självklart inte!

Med tiden har man prövat öl från nästan alla trappist-kloster, med betoning på nästan. Achel var det kloster varken David eller jag prövat något från. Så valet föll på att dela på en flaska Achel Brune.

Hur var den då?

Ölet har en disig mellanmörk brun färg med ett fint beige/vitt skum.

Doften är ganska tillbakadragen men ändock god med toner av vingummi, karamellmalt och en viss jästighet. Det fanns även något speciellt i doften som jag inte riktigt kan sätta fingret på.

Smaken är väldigt vinös med mycket karamellmalt. Det finns även en viss ton av vingummi även i smaken, det är faktiskt en riktigt trevlig smak. Något jag störde mig på var att den kanske var lite väl söt.

Munkänslan är på gränsen till tunn med en livlig kolsyra.

Hursomhelst, detta är ett öl klass med t. ex Westmalle Dubbel, fast denna är snäppet för söt. Vad blir betyget? Det hamnar någonstans runt 3,6 av 5!

tisdag 8 september 2009

Chouffe Houblon Dobbelen IPA Tripel - Video

Då var det dags för ännu ett avsnitt av videobloggen! Denna gången är det dåliga ljudet från senast fixat och bildkvaliteten är förbättrad betydligt. Dock så drar komprimeringen från blogger ner kvaliteten en del.

Lite lätt trött, men lika flummig som vanligt, här kommer recensionen av Chouffe Houblon Dobbelen IPA Tripel som jag utlovade förra gången. På återseende!

Urthel Hibernus Quentum Tripel

Ytterligare ett Urthel-öl att recensera; den här gången Urthel Hibernus Quentum, en tripel på 9%. Mina förväntningar var inte jättehöga, även om det ändå var bland de intressantare nyheterna den här månaden på bolaget (borträknat kommande mitt i månaden-släpp då...).

Ölet är guldgult i glaset med ett medelstort skum. Litet skumrester.

Doften är lätt syrlig med toner av citrusfrukter, apelsin, kryddor, jäst och litet honung. En trevlig doft!

Smaken är lätt torr, syrlig och väldigt fruktig; mycket citrus, apelsin, kryddor, lite gräsig humle samt ett stänk honung. En medelstark beska märks i eftersmaken.

Kroppen är medelfyllig med en hel del uppfriskande kolsyra (som inte blir för mycket). Lätt oljig känsla.

Det här var överraskande bra faktiskt. Jag tycker det här var bättre än quadrupeln, vilket jag inte trodde jag skulle tycka. Det jag tycker är bra är att ölet har en viss torrhet till skillnad från den sötare quadrupeln. Jag brukar vanligtvis inte gilla tripel så mycket, men det här var trevligt.

Betyg? 3,8 av 5.

måndag 7 september 2009

olkultur.com

Ja gott folk, nu hittar ni oss på olkultur.com, allt för att göra det enklare för er att hitta oss!

Vi ser fram emot en ölfylld höst!

Left Hand Oak Aged Imperial Stout

Då var det dags för ölen, som tyvärr, blev höjdpunkten på min och Davids lilla provning i tisdags förra veckan. Egentligen hade vi väl båda höga förväntningar på Boris The Crusher, men de grusades, varför kan du läsa om här.

Hursomhelst, som alla redan räknat ut är det Oak Aged Imperial Stout från Left Hand Brewing det handlar om. 25% av drycken har tydligen lagrats på gamla "brandy"-ekfat en tid för att sedan mixas med den vanliga imperial stouten.

Resultatet?

Ölet är nästintill svart med ett fint beige/brunt skum.

Doften har stora drag av rostad malt och ekiga vaniljtoner, dock ska det sägas att ektonerna är ytterst subtila om man jämför med t. ex Bourbon County Stout. Det finns även en viss humlighet som drar åt det Amerikanska hållet, men humlen är på intet sätt i centrum i det här ölet. En annan intressant sak med doften är att den nästan påminner lite om någon finare spritsort, a la cognaq eller brandy, vilket jag antar att ekfatslagringen bidragit med.

Det smakar trevligt och stort av rostad malt och saltlakrits (!), och ekigheten från doften gör sig bara påmind i bakgrunden. Det är ett ganska "hett" öl och jag misstänker att lite lagring skulle kunna göra susen för denna.

Kolsyran med bra balanserad och ölet är medelfylligt på gränsen till lite tunt.

Betyg? Just nu blir det runt 3,9/5, men jag tror den kan växa med lite lagring!

söndag 6 september 2009

Sigtuna Oktoberfest

Egentligen hade jag tänkt mig att sätta mig ner och skriva en recension av Left Hand Oak Aged Imperial Stout som jag och David drack på provningen i mitten av veckan. Dock så prövade jag Sigtuna Oktoberfest i fredags och blev otroligt positivt överraskad! Vilken underbar märzen!

Hursomhelst, så här var den!

Ölet är åt det lite mörkare bärnstenshållet med ett stort och oerhört tätt och fint skum.

Doften är trevlig och lite nötigt karamellig med en viss blommighet från humlen. Det finns även en väldigt lätt touch av smörkola som jag tycker adderar till den trevliga doften.

Smaken är väldigt god även den, tydliga drag av karamell och blommig humle även här. Det är väldig uppfriskande samtidigt som jag tycker det känns som en rejäl märzen, något man kan suga på en sund.

Kolsyran är välbalanserad och ölet medelfylligt.

Bästa oktoberölen i år kanske? Ja det spörs, men hitills tycker jag denna står sig bra mot de tyska. Poäng? 3,7 av 5!

Urthel Samaranth

Det har inte kommit sådär överdrivet intressanta grejer i nyhetsläppet den här månaden. Ett hyfsat intressant öl är dock belgiska eller, beroende på var ölet egentligen bryggs, nederländska Urthel Samaranth; en quadrupel på 11,5%.

Ölet är ljusbrunt/kastanjbrunt med ett medelstort vit skum som lämnar litet rester.

Doften är godisaktig och fruktig med mycket kola, kryddor, torkad frukt och en lätt ton av alkohol.

Smaken är ganska söt och fruktig med mycket karamell, kryddor, torkad frukt och godis. En del värmande alkohol i avslutningen.

Kroppen är medel till full, kolsyran är medelstark med en del små bubblor. Lätt kletig känsla.

Ett rätt bra öl, men inte fantastiskt. Värt att prova.

Betyg? 3,6 av 5.

fredag 4 september 2009

Mikkeller Festival Special Edition 2009 - Stella 0

Jag skall börja med att berätta att det var längesedan jag provade det här ölet (nåja, 19 augusti). Tanken var att Fredrik skulle recensera den här på bloggen, men eftersom han har tappat bort anteckningarna så får jag göra det istället. Hursomhelst är det ett väldigt intressant, ganska exklusivt öl som är värt att skriva om ... Mikkeller Festival Special Edition 2009 - Stella 0 alltså.
Ölet är kopparfärgat med ett stort, fint vitt skum. Ganska mycket skumrester också.

Doften är intressant, men något underlig: det första som slår mig är jordgubbssylt(!), massor av karamell/kola och citrusaktig humle. Det är en hel del blommor och nötter också, samt en lätt ton av alkohol (det här är ett ganska starkt öl...) och torkade frukter.

Smaken är ganska söt och maltig med mycket karamell. Det finns också blommor, fruktgodis, citrus, rejält bitter grapefrukt, jordgubssylt, saltlakrits, och en lite märklig oljig träighet. Det avslutas med lite värmande alkohol. Eftersmaken är väldigt besk och stannar kvar länge i munnen.

Kroppen är stor och fyllig, ja, nästan lite kletig. Kolsyran är mjuk.

Ett mycket gott och komplext öl. Jag tycker det finns något som påminner litet om Double Bastard ... inte jättemycket, men det kanske är något med att det både känns som en maltbomb och humlebomb på samma gång på något sätt. Det här nog ett öl som kan stå till sig ett tag och bli trevligt. Måste säga att 75 cl/person var lite väl mycket dock ... jag rekommenderar att man är fler, kanske fyra personer, som delar på det här ölet. Det tog ganska många timmar - och även om vi började dricka ölet innan vi åt, var det inte slut förrän långt efter det (vi hade till och med en liten blindprovning av porter emellan). Hursomhelst - får tacka Alexander för att vi fick möjligheten att testa en flaska av det här ölet!

Betyg? 4,1 av 5.

onsdag 2 september 2009

Banana Oatmeal Russian Imperial Stout?

Igår bestämde Fredrik och jag att vi skulle ha en liten ölprovning. Vi inledde med en parallellprovning av två stycken Orval: en som var bryggd i februari 2008, samt en som var bryggd i mars i år. Det var gott, och vi båda ansåg nog att det äldre, mer funky och sura exemplaret var godast. Vi fortsatte med en god, om än inte fantastisk, Oak Aged Imperial Stout från Left Hand.

Efter det var det dock dags för det öl jag såg mest fram emot: BORIS the Crusher från Hoppin' Frog, men direkt när jag doftade på ölet kände jag att något inte var som jag väntat mig... och antagligen inte heller som det skall vara. Efter en stunds tystnad så sade jag till Fredrik att det doftade banan - och han höll med. Det smakade övermogen banan, och inte som i en tysk weissbier heller... nej, mer åt Wells Banana Bread Beer, fast kanske inte så extremt. Någon annan som fått något märkligt exemplar av det här ölet? Kan verkligen inte tänka mig att det skall smaka så här! Kollektivt smaklökshjärnsläpp eller kass flaska? Hursomhelst det absolut märkligaste i imperial stout-väg någonsin.

Har själv en flaska ståendes, och oroar mig lite för den.