Efter det tog jag ett veteöl som jag inte kan minnas att jag hört talas om tidigare, Schneider Georg Schneiders Wiesen Edel-Weisse - en hefeweizen på 6,2% (ganska starkt för stilen med andra ord). Ett fat hade precis kopplats på, så jag slog till. Ölet är grumligt gyllene-orangefärgat med ett litet vitt skum. Doften är fruktig och kryddig med toner av citrus, banan och en aning gräs. Smaken är väldigt fruktig, lätt syrlig med mycket kryddor, banan, citrus och lite gräsig humle (kändes på något sätt humligare än många hefeweizen jag druckit...). Kroppen är medelfyllig med en hel del bubblig kolsyra. Ett mycket uppfriskande och extremt lättdrucket veteöl som kanske hade passat bättre en varm sommardag än en mörk, ganska kylig, höstkväll. Hursomhelst känns det samtidigt ganska kraftigt för öltypen och Schneider & Son är helt klart i toppen bland tyska bryggerier!
För övrigt fick jag ett litet kuvert där jag och Fredrik blev inbjudna till en oktoberfest om ett par veckor. Traditionell tysk buffé och dryck har utlovats tillsammans med lite musikunderhållning. Får hoppas att vi kan ta oss dit för det lät trevligt!
För övrigt fick jag ett litet kuvert där jag och Fredrik blev inbjudna till en oktoberfest om ett par veckor. Traditionell tysk buffé och dryck har utlovats tillsammans med lite musikunderhållning. Får hoppas att vi kan ta oss dit för det lät trevligt!
Det där veteölet skulle jag gärna prova, men som du skrev är det nog lämpligare på sommaren.
SvaraRaderaJapp, inte för att det inte var gott nu, men... väldigt lättdrucket var det hursomhelst. Skulle bra gärna vilja få tag på någon flaska Aventinus nu!
SvaraRadera