Bryggning: Bretty Blonde

I fredags var jag åter i Otterbäcken för att vara med Rikard vid en bryggning. Senast det begav sig var vid bryggningen av Vansinnesporter i kall vinterdag i februari. Nu skulle dock ett öl i en helt annan stil bryggas - en belgisk blond ale med Brettanomyces (i det här fallet användes Brettanomyces Lambicus som enligt Wyeast är isolerad från lambic). Det är för övrigt den smått kände (nåja - dagens underdrift) Darren från BeerSweden som efter lite konverserande med Rikard bestämde vilken öltyp som skulle bryggas samt namngivit ölet. Rikard tog sedan fram ett passande recept och efter litet prat bestämdes vi för att träffas och brygga, samt kanske dricka en öl eller två.

Vid nio-halvtiotiden i fredags klev jag in genom Rikards dörr när hann var i full färd med att förklistra det omältade vetet. Här saltjusterade Rikard med magnesiumsulfat, kalciumkarbonat och kalciumsulfat.

Sedan gjorde vi en infusionsmäskning i kylbox vid 68 grader. Mäsken bestod av 5 kg pale ale-malt och 1 kg omältat vete. Vid slutet av mäskningen hade temperaturen sjunkit ned mot 60 grader, så det var ju ganska mycket.

Lakningen stod på tur. Med 78-gradigt vatten lakades ca. 17 vört ut. Den såg inte ut mycket för världen, men vad gör det om slutresultatet blir bra? Eftersom jag själv bara bryggt på extrakt är det knappast något jag är så där haj på. Rikard skötte dock detta utmärkt och det flöt på bra trots mängden omältat vete (lakningen krånglade en del när Vansinnesporter bryggdes om jag inte minns fel).

Efter detta var det bara att dra igång vörtkoket. En stund tidigare hade 27 gram Northdown-kottar vägs upp för att agera bittergiva i ölet. Det doftade ljuvligt och kommer även att användas till torrhumling tillsammans med klassiska Saaz (40 gram av vardera humle skall tillsättas av Rikard nu i dagarna). Den roliga twisten är dock den "vildhumle" Rikard plockade och torkade förra torsdagen. Det doftade överraskande bra och tillsattes som 0-minutersgiva vid ca. 80 grader när vi överförde den färdigkokade vörten till jäskärlet. Tilläggas bör att vi även tillsatte 500 g honung i slutet av koket.

Vi spädde sedan till ca. 21 liter och i väntan på att vörten skulle kylas ner så att OG kunde mätas (1052 att jämföra med beräknade 1056) och jäst tillsättas delade vi (generöst av Rikard) på en flaska Mikeller It's Alive! som Rikard införskaffat i Danmark. Förhoppningvis jäser det ner till ca. 1015 så att vi får ett öl runt 5%.

Något besvikna blev vi dock på It's Alive - så brettigt var det knappast, utan tyvärr kändes det för tilfället som en tämligen medioker belgare (och jag som tycker mig känna Brett i öl som inte innehåller Brett). Troligtvis berodde det på att flaskan var ung - men det känns nästan som det kan ha varit ett dåligt exemplar. Visst var det helt okej, men det fanns inget som fick oss jubla direkt. Bilden på upphällningen blev dock dagens bästa - så det får avsluta mitt inlägg.

(Uppdatering 17 september: Ölet har (efter 7 dagar) jäst på bra och FG ligger ner mot 1012. Smaken beskrivs som citrusaktig, lite funky, honung och med en viss ton av rök. Det ska bli oerhört intressant att se hur ölet utvecklar sig när det tappats och fått stå till sig på flaska ett tag).