Mikkeller Hoppy Lovin' Christmas

Normalt sett förknippar man julöl med mycket mörk malt, kryddor och hög alkoholhalt. Mikkeller vågar sig på att göra saker och ting lite annorlunda. Med en av hans senaste julöl Hoppy Lovin' Christmas tänjer han verkligen på gränserna för vad vi förväntar oss av en julöl. Det är nämligen en IPA på 7,8% bryggd med ingefära och tallbarr!

Färgen är disigt ljusorange med ett cirka en och en halv finger högt skum. Det blir endast lätta skumrester på glasets insida.

Doften är först tydligt humlig med inslag av citrusfrukter och vinsbärsblad men sedan uppenbarar sig den tydliga ingefärsdoften med sin kraftfulla, ganska distinkta, karaktär. Även lite tallbarr gör sig påminda tillsammans med en trygg bakgrund av karamellmalt.

Smaken är mindre besk än vad doften antyder och det finns gott om sötma att balansera beskan från humlen, den starka kryddigheten från ingefäran och de tjärva inslagen av tallbarr. Ölet avslutar sött men ändå friskt.

Ölet är medelfylligt till fylligt med en medelhög kolsyrehalt. Bubblorna är små och mjuka.

Mmm... Det här var inte dumt alls. En något "ljusare" julöl - ungefär som att fira julen utomlands. Gott!

Betyg? 3,8 av 5!

Pris: 50 kr för en galopp på krogen.

Örebro Öl & Whisky 2012 - En kort sammanfattning

Ungefär tre dagar senare känns det som att intrycken lagt sig lite och att man fått lite distans till helgens ölfestival i Örebro. Som vanligt var det en fantastiskt trevlig festival och det är folket lika mycket som ölen som gör det hela så lyckat. Här på bloggen fokuserar vi dock på ölen!

Första stoppet efter att ha kommit in, fått pressbrickan och hängt in jackan blev Oppigårds. Björn kommer fram och hälsar och är på strålande bra humör och efter lite småpratande bestämmer jag mig för att köpa ett glas Thurbo Dubbel IPA medan den fanns kvar. Inte helt olik Drakens DIPA var det en torr och mycket fruktig DIPA med inslag av tropiska frukter såväl som tallbarr. Härligt!

Eftersom Närkes monter låg precis vid sidan av Oppigårds blev det ett självskrivet nästa stopp. HåGe rekommenderade deras nya svaga milkstout Närke Jólners Dricka på 3,6% och givetvis ville jag prova den. Ölet var en fyllig och söt historia som var mycket smakrik - särskilt med tanke på den svaga alkoholhalten. Detta visar tydligt att man kan brygga smakrik öl med låg alkoholhalt. En av de bästa svagare stouts jag provat.

Nästa anhalt blev Brekeriet som jag på förhand utannonserat som en av festivalens mest intressanta utställare. Eftersom julen så sakteligen närmar sig kändes det givet att prova deras julöl Brettlehem. Det var en kryddig och syrlig julöl som definitivt sticker ut i konkurrensen. Riktigt intressant och gott. Linus, min svåger, passade på att prova en av deras cidersorter och han blev riktigt imponerad (precis som jag själv blev förra året).

Efter en stunds promenerande på festivalgolvet hamnade vi vid Great Brands monter där jag valde att prova Stone Sublimly Self Righteous. Det var verkligen en riktigt bra Black IPA som föll mig i smaken. Hade en stund innan haft en liten pratstund med Jugge från Oliver Twist/Great Brands där vi pratade om att det vore roligt att få mer av Stones mörkare öl till Sverige men att det är svårt att mycket pga stor efterfrågan.

Någonstans här tog vi en matpaus och åt av festivalmaten som i vårt fall bestog av helstekt fläskytterfilé med potatisgratäng och rödvinssås samt en grym salladsbuffé med gott knäckebröd och färskost. Maten slank ner oväntat fort och i glasen hade jag och David lite Huvill från Närke som passade helt okej till maten. Nu var det dags att bege sig ut på festivalgolvet igen!

En annan monter man inte vill missa är Brill & Co som fanns representerade i Bishops Arms Örebros monter. Här provade jag flera olika öl, bland annat Mexas Ranger, Omnipollo Moebius och Mikkeller It's Alive Lychee White Wine. Alla tre var fantastiskt goda men den som stack ut mest var Moebius. Sällan har jag druckit så god DIPA från Sverige med så otroligt mycket citrusfrukt och tropisk juice i karaktären. Grymt bra grejer!

Nynäshamns Ångbryggeri var nästa stopp och det är nog den monter man blir allra mest glad av att besöka. Thomas tar alltid emot en med öppna armar och tar sig tid att prata öl och bryggerikonst även när det är som mest folk i montern. Höjdpunkter här var Valsviken Vinterporter 2012 som var galet bra med en fin balans mellan rostat och sött. Även Dedikerad Dundermörk IPA och Pickla Pils var grymt bra. Fick även bryggeriets egna bok "Allt Utom En Stor Stark" som jag lovar att skriva om på bloggen.

Givetvis finns det otroligt mycket mer att berätta om festivalen och alla fantastiska utställare och besökare. Men ärligt talat är det bästa att besöka festivalen själv och uppleva all gemenskap och god dryck. I år tillät jag mig själv att ha en mer avslappnad approach och provade bara sånt jag verkligen ville testa. Därav blev antalet bilder från festivalen mycket få.

Jag vill avsluta detta inlägg med att tacka Örebro Öl & Whisky Festival för en fantastiskt välarrangerad festival samt ett stort tack till alla fantastiska utställare. Vi ses nästa år igen!

Till helgen är det Örebro Öl & Whisky Festival 2012

Ni har väl inte missat att det är mindre än tre dagar kvar till årets upplaga av Örebro Öl & Whisky Festival? Om ni har missat detta är det hög tid att lägga in en växel och överväga att besöka mässan som tar plats i Örebro på fredag och lördag denna vecka. Festivalen bjuder på en mängd intressanta utställare med en välavvägd blandning av bryggerier och destillerier samt importörer och övriga utställare. Sammanlagt finns det över 50 olika utställare med både öl och whisky och utöver dessa tillkommer en hel del andra utställare med bland annat mat, snacks och cigarrer. Givetvis är alla värda att besöka men dessa är några jag rekommenderar er att att besöka!

Bryggerier att hålla extra utkik för är:

t

Den relativt nystartade importfirman/bryggeriet Brekeriet har gått från klarhet till klarhet. De började 2010 som en småskalig importör av speciella belgiska öl och franska cidersorter. Sedan dess har de växt till sig rejält och har nu förutom en intressant importportfölj också flera olika egna ölsorter såsom Saison och Roken men även några riktigt intressanta suröl.



Bryggpuben Eskilstuna Ölkultur har verkligen gjort sig ett namn på den svenska ölkartan. Bland annat med hjälp av Anders Dubbel IPA som blev tillgänglig att beställa i hela landet under våren. De har förutom denna riktigt bra IPA med sig ett stort antal olika öl på både fat och flaska.



Man får bara inte missa dessa bryggare - särskilt inte nu eftersom de är på hemmaplan. Enligt säkra källor tar de med sig en hel del spännande till festivalen och de har själva gått ut med att ett av ölen kommer bli en riktig överraskning. Ett öl ni inte får missa är Gransus som är bryggd med granskott som ger en väldigt intressant karaktär och ett annat perspektiv på smakassociationer såsom "tallbarr".

Importörer att hålla extra utkik för är:


Det är inte ofta vi får chansen att prova nya spännande öl från det klassiska brittiska bryggeriet Fuller's på mässor runt om i Sverige så att göra ett stopp här känns självklart. Här bör man ta chansen att prova olika varianter på Fuller's årgångsöl såsom Vintage Ale och Brewer's Reserve samt eventuella öl som kan tänkas tillgängliga på fat.



De flesta som tänker på Cask Sweden tänker troligtvis på BrewDog och det med all rätt. Cask Sweden har nämligen huvudimportör av BrewDog-öl i Sverige. Men denna gång är det inte enbart för BrewDogs skulle ni bör besöka deras monter utan de har även ett lite men intressant utbud av exklusiva öl från Boulevard Brewing med bland annat Smokestack-serien med öl som Tank 7 och Sixth Glass.



När Great Brands kommer vet man att det kommer finnas mängder med spännande öl från USA på plats. Med bryggerier såsom Avery, Great Divide, Ska Brewing, Stone och Oskar Blues kan man vara säker på att det går att få sig en rejäl humlefix. Detta är ett givet stopp för alla humlejunkies.

Hoppas vi ses på lördag!

Uinta Dubhe Imperial Black IPA

Som ni säkert har märkt är aktiviteten på bloggen väldigt låg nu under 2012 jämfört med tidigare år. Detta beror till stor del på att tiden helt enkelt inte räcker till när det gäller att luska fram nyheter och skriva utförliga recensioner med mera. Glöm dock inte bort vår Facebook-sida som uppdateras flera gånger i veckan med diverese tankar och uppdateringar kring vad vi dricker.

Då och då kommer vi dock att skriva inlägg här på bloggen också, bland annat just idag. Den här gången är det dags för en recension av Uinta Dubhe Imperial Black IPA som kom till Systembolaget den 1:a november. Det är som namnet antyder en extra stark Black Ipa på 9,2% och den är bryggd med hampafrön.

Låter det intressant? Då kör vi!

Vätskan är djupt mörkbrun med ett cirka en och en halv finger högt beige-aktigt skum. Det blir endast lätta skumrester på glasets insida.

Doften bjuder först på en rejäl arom av amerikansk humle med betoning på tallbarr, grapefrukt och citrondiskmedel. Sedan uppenbarar sig en tydlig ton av rostad malt med inslag av mörk choklad och rostade nötter.

Smaken är även den dominerad av just amerikansk humle med tydliga inslag av tallbarr och grapefrukt. Det finns också inslag av mörk choklad, rostade nötter och en viss ton av umami.

Ölet är medelfylligt till fylligt med en medelhög kolsyrehalt. Bubblorna är små och mjuka.

Mmm... Det här är en bra Black IPA/DIPA som verkligen gör skäl för sitt namn. Det är inte en välhumlad Imperial Stout utan den särpräglar sig genom att samspelet mellan den citrusdominerade humlen och den rostade malten fungerar på ett utmärkt sätt.

Betyg? 4 av 5! Riktigt bra!

37:50 för 355 ml på Systembolaget.

Djævlebryg Schopenhauers Vilje

Det var längesedan jag drack något från Djævlebryg. Av någon anledning har jag inte känt mig superlockad när deras öl har dykt upp på hyllorna. Detta kan bero på att det ofta rört sig om diverse IPA:s där man använt sig av engelsk humle - något som aldrig lockat mig särskilt mycket.

När jag var på Systembolaget häromveckan bestämde jag mig dock för att prova deras "hoppy ale" Schopenhauers Vilje som jag valt bort ett par gånger tidigare. Det är en välhumlad öl på 6,5% bryggd med både amerikansk och engelsk humle.

Vätskan är orange och lätt disig med ett två fingrar högt smutsvitt skum. Det blir inga skumrester på glasets insida.

Doften bjuder på en rejäl dos humle där den engelska humlen dominerar med sina jordiga och blommiga toner och den amerikanska lyser enbart igenom stundtals med en lätt citruston som drar åt grapehållet. Det finns också en rejäl dos karamellmalt och en viss jästighet.

Smaken är mycket riktigt även den åt det engelska hållet med jordiga toner med inslag av blommor och tobak. Här är den amerikanska humlen ännu mer återhållen och bidrar endast med en stram beska. Även här finns tydliga inslag av karamellmalt och en lätt jästighet. Utöver detta finns en ton som jag associerar till umami.

Ölet är medelfylligt med en relativt hög kolsyrehalt. Bubblorna är medelstora och livfulla.

Hmm... Nej, jag måste erkänna att jag inte är superimponerad. Det känns som att ölet vill så mycket mer men det som kommer fram känns inte så upphetsande och trots en rejäl beska känns inte humligheten särskitlt spännande. Jag är mer förtjust i bryggeriets maltiga ölsorter...

Betyg? 3,1 av 5. Helt okej men ingen upplevelse...

Pris: 44:90 för 50 cl på Systembolaget.

Närke Kulturbryggeri Gransus

Jag blir alltid sådär barnsligt förtjust när jag får chansen att prova Närke Kulturbryggeris olika experiment med bland annat bävergäll, hampa och nu även granskott. Anledningen till att jag blir så barsnligt förtjust är att Närke Kulturbryggeri nästan alltid lyckas göra något som är konstigt och bra samtidigt. 

Den här gången är det alltså dags för deras öl Gransus som precis som namnet antyder är bryggd med granskott. Ölet ligger på 6,5% och öltypen är något svårdefinierbar men jag skulle kalla den för ett kryddöl.

Nej, nu kör vi!

Vätskan är djupt brun och ganska disig. Skummet dör ut ganska snabbt och lämnar inga skumrester på glasets insida. 

Doften är sötaktig med tydliga inslag av just granskott. Utöver detta finns en skön maltbas som bjuder på såväl kolagodis som rostade nötter. Det finns också en lätt blommig och jordig humlearom. 

Smaken är oväntat söt med tydliga drag granbarr och fruktkola. Det finns också toner som drar åt melass och kolagodis men även en humlearom som är åt det jordiga hållet. 

Vätskan är fyllig med en relativt låg kolsyrehalt. Bubblorna är små och mjuka.

Det här var inte så tokigt. Helt klart ett intressant och drickbart öl som man kan sitta och smutta på en bra stund samtidgt som man drömmer sig bort mot en höstig granskog. Gott!

Betyg? 3,7 av 5! Gott och intressant men inte ett öl för alla!

Pris: 85 kr för 40 cl på krogen. 

Bilden är lånad från iglaset.se

Sigtuna Equilibrium Scottish Strong Ale

Det är svårt att titta på denna flaska utan att tänka på denna bild från Anders And Ales recension av ölet. Som ni säkert förstår är det Sigtuna Equilibrium Scottish Strong Ale jag talar om. Detta är bryggaren Emil Lindéns senaste skapelse. I ölet har han bland annat använt sig av whiskymalt samt humlesorterna challenger och fuggles.

Vätskan är djupt mahognybrun med ett nästintill icke existerande skum. Det blir därav inga skumrester på glasets insida. Däremot hänger vätskan kvar någon sekund på glasets insida när man snurrar det.

Doften är kraftfull med kraftiga inslag av knäck, brända mandlar och en lätt rökig touch. Det finns också inslag av läder och en plommon-aktig fruktighet.

Smaken är söt, men inte så söt som doften antyder. Även här finns inslag av knäck, brända mandlar och rök. Här gör sig de jordiga och kryddiga inslagen av engelsk humle påmind tillsammans med de söta plommonen från doften. Det finns också en tydlig men inte särskilt störande alkoholton.

Vätskan är oljig och lite klibbig med en oväntat låg kolsyrehalt. De få bubblor som finns är små och mjuka.

Jodå, det här är ganska bra. Även om jag saknar lite mer tyngd och djup samt kolsyra i ölet är det en ganska njutbar upplevelse. Dessutom vill jag ge lite credd till Emil som vågar tänka utanför ramarna - det är inte många som brygger Scottish Strong Ale i Sverige.

Betyg? 3,5 av 5!

Pris: 35:10 för 33 cl på Systembolaget.

Oppigårds SMÖF Lager

Det är alltid spännande när Oppigårds släpper nya öl - och särskilt när de går utanför sin egen "comfort zone" som väl får anses vara olika former av American Pale Ale. Den här gången är det dags för en välhumlad lager som har bryggts som husöl till ölfestivalen SMÖF eller Söderbärke Mikroölfestival. Ölet ligger på 5,5% och är humlat med Simcoe, Centennial och Columbus. SMÖF Lager kallas den!

Vätskan är klar och djupt guldgul med ett cirka två fingrar högt skum. Det blir rejält med skumrester på glasets insida.

Doften är kraftfull med en tydlig lagerkaraktär med betoning på nyrostat bröd, gräs och en lätt mineralisk ton men med generösa inslag av amerikansk humle. Humlen bidrar med inslag av grapefrukt, papaya och tallbarr.

Smaken är rejält besk med tydliga inslag av just grapfrukt och tallbarr men även papaya kiwi. Det känns dock fortfarande att det är en lager då ölet är torrare och inte lika fruktigt och karamelligt som t. ex en pale ale.

Ölet är medelfylligt med en relativt hög kolsyrehalt. Bubblorna är medelstora och lätt stickiga.

Mmm... det här har Oppigårds gjort förbaskat bra. För drygt år sedan skrev jag detta inlägg och jag måste säga att jag står fast vid att Oppigårds brygger bland de bästa lagerölen i Sverige.

Betyg? 3,9 av 5!

Pris: 18 kr för 33 cl på Systembolaget.