St Peter's Winter Ale

St Peter's är ett av de bryggerier som verkligen bidrog till att snöa in mig i ölets värld för ungefär 3 år sedan. Jag kommer ihåg när man jagade pubar som serverade Guinness, Kilkenny eller Newcastle Brown på fat och blev alldeles salig när man fick tag på en pint Guinness.

Detta skulle dock ändras en dag då var jag på besök på en restaurang här i Kristinehamn och fick syn på något som hette St Peter's Cream Stout i deras meny, och givetvis blev jag ju sugen på att prova. Det blev något av en uppenbarelse, en krämig stout med massvis av rostad malt, russin, en lätt rökighet med mera. Det var ju något helt annat än en Guinness. På den tiden hade flaskorna dessutom den där medicin-flaske formade designen vilket bidrog till en nästintill mystisk känsla.

Hursomhelst, på grund av denna upplevelse så har St Peter's alltid varit ett bryggeri som legat mig varmt om hjärtat. Förra året missade jag dock deras Winter Ale som detta inlägg ska handla om, men i år hann jag få tag på ett par flaskor, såhär var den:

Ölet har en väldigt mörk röd färg på gränsen till svart. Skummet är stort och beigefärgat och lämnar små skumrester på glaset.

Doften är elegant och lätt vinös med stora toner av rostad malt, en lätt rökighet, bittra bär och en fin engelsk humlearom.

Smaken är även den väldigt maltig och rostad och det finns inslag av bittra körsbär och en typsik engelsk humlearom, kan det vara fuggles? Eftersmaken är lång och bitter med en viss torrhet.

Munkänslan är stor och fyllig med en alldeles lagom kolsyra.

St Peter's gör mig defintivt inte besviken, och denna sticker verkligen ut bland de andra julölen i år. Detta är en alldeles utmärkt winter ale/old ale som jag absolut inte tycker ni får missa såhär i vintermörkret. Betyg? 4 solida poäng av 5.