Visar inlägg med etikett Samuel Adams. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Samuel Adams. Visa alla inlägg

söndag 31 oktober 2010

Samuel Adams Imperial Series: Double Bock

Samuel Adams är ett sådant bryggeri som det tyvärr inte kommer så mycket nyheter till Sverige ifrån. Vi har iofs några trevliga öl från dem i Systembolagets ordinarie sortiment, men det vore helt klart roligt om det kom några av deras lite "extremare" öl.

Hursomhelst! Denna är alltså en del av deras "imperial series" som består av Double Bock, Imperial Stout och Imperial White. Nu är det den förstnämnda vi ska prata om. Just bocköl i allmänhet är något som, för mig, är väldigt underskattat. Jag tycker att ett riktigt bra bocköl kan vara helt i klass med ett schysst barley wine osv. Några bra exempel på detta är Andechser Doppelbock Dunkel, Kulmbacher Eisbock och den superstarka Samichlaus.

Nej, dags för en recension!

Vätskan har en rödaktig kopparbrun färg med ett minimalt vitt skum. Skummet lämnar inga rester på glasets insida.

Doften är stor och vinös med inslag av torkade plommon såväl som rågbröd och russin. Det finns även en viss toffee-aktig doft. Flaskan har något år på nacken, och det är verkligen till dess fördel då det har gett de 9,5%:en tid att mogna (iofs har jag inte druckit den färsk, men jag misstänker starkt att dessa härliga vinösa toner inte skulle ha varit lika stora i en färsk flaska).

Smaken lever inte riktigt upp till vad den ljuvliga doften lovar. Här blir det lite mer raka puckar med inslag av rågbröd, romrussin och en lätt blommig humleprofil. Ölet avslutar sött och värmande.

Ölet är fylligt med en medelhög kolsyrehalt.

Mmm, detta var verkligen trevligt. Trots att smaken inte helt levde upp till den fantastiska doften så är det fortfarande en väldigt värdig dubbelbock. Jag skulle verkligen kunna tänka mig att dricka denna framför en brasa i någon fjällstuga i vinter.

Betyg? 4,0 av 5. Ett heltrevligt öl.

lördag 19 december 2009

Porter och Dragon Age Origins

Inläggen duggar inte så tätt på bloggen just nu, mest beroende på att jag inte haft tid och/eller motivation att skriva så mycket samt att David gör praktik på Grebbestads Bryggeri. Dessutom har spelnörden i mig vaknat till liv med hjälp av ett utomordentligt roligt rollspel till XBOX 360/PS 3/PC. Dragon Age Origins heter det för den som är intresserad.

Nu till vad inlägget skulle handla om rent ölmässigt. Igår hade jag ett stort sug efter porter med dragning åt det amerikanska hållet. Valet föll på tre olika sorter nämligen välbekanta Oppigårds Starkporter, Samuel Adams Honey Porter samt Slottskällans Black Rocket Porter även kallad B*RP. De två sistnämda blev de som imundigades igår. Honey Porter var tyvärr ganska tråkig och har en alldeles för stark kolsyra, den passade dock bra till lite peppakaksfudge som jag smaskade på medans jag drack den.

Sedan var det då dags för B*RP som jag bara testat en gång förut. Direkt när jag öppnade flaskan upptäckte jag något lätt oroväckande. Hela flasköppningen var täckt med något jästfällningsliknande klet, något som störde mig då ölen i övrigt inte hade någon jästfällning i botten eller så. Jag provade ändå att smaka på den och det kändes inte som det var några direkta fel på den, så jag drack upp lite och hällde ut lite.

Någon som har några funderingar på vad det kan ha varit? Om det nu inte är så att jag har helt fel och att den faktiskt ska ha jästfällning, dock tycker jag ändå det var märkligt att den var i flasköppningen.