Nya öl från BrewDog i beställningssortimentet

Utöver de nyheterna i Systembolagets sortiment som kommer ut i våra butiker kommer det även lite nyheter i beställningssortimentet ibland. Cask Sweden låter på deras hemsida meddela att man från och med den 1:a februari kommer att kunna beställa följade öl från BrewDog i kollin om 24 st:

• 5 A.M. Saint, 5%, 330 ml, 21:90
• Riptide, 8,2%, 330 ml, 27:90
• Tokyo*, 18,2%, 330 ml, 98:-

Själv har jag nyligen lagt en beställning på Harcore IPA som fanns sedan tidigare. De två på den här listan som lockar mest är Tokyo och 5 A.M. Saint. Dock tycker jag att ett kolli om 24 flaskor à 98:- styck är lite i saftigaste laget. Däremot kan det mycket väl bli en låda 5 A.M. Saint till våren då jag tycker den verkar vara en klockren sessionbeer.

Senare tillägg: Kolli-kravet för Tokyo* är numera sänkt till 6 st. Foto: casksweden.se

Ratebeers best 2011

Närke Kaggen Stormaktsporter är årets högst rankade öl på ölnördarnas sajt nummer ett, ratebeer.com. Som vanligt ligger mytomspunna Westvleteren 12 hack i häl. Närke Kulturbryggeri är också rankat som tredje bryggeri i världen efter giganter som Three Floyds och Founders och det är bara att gratulera.

För mer, se här.

Ölkulturs Videoblogg 2011 avsnitt 2: Mikkeller Black Tie

Precis som mitt inlägg med namnet Tillbakadragen videoblogg! antyder så har jag i ett par veckors tid försökt få till ett nytt avsnitt av videobloggen. Allt har varit inspelat och klart i snart två veckor men på grund av strul med ljudet i diverse videoredigeringsprogram och så vidare har jag valt att inte publicera det på bloggen.

Nu är det dock dags. Det blir flummigare och rörigare än vanligt men jag känner också att kvaliteten överlag har blivit högre! Tills vidare blir avsnitten inte längre i HD-kvalitet, men nära nog. Anledningen till detta är bland annat ljudproblem.

Ps. Jag rekommenderar er att kolla på den i upplösning 480p för bästa kvalitet. Ds

Vårens nyheter på Systembolaget

Det har publicerats flera ingående inlägg kring årets ölnyheter bland ölbloggarna tidigare i vinter, och de har varit ganska omfattande och mastiga att ta till sig. Därför tänkte jag göra en liten snabb sumering av vårnyheterna som kommer den 14:e februari på Systembolaget. Innan det tänkte jag dock även göra en snabb summering av småpartierna som kommer till ett 30-tal butiker den första februari!

• Achel Blonde, 8%, 330 ml, pris: 29:90
• Achel Bruin, 8%, 330 ml, pris: 29:90
• Three Philosophers, 9,8%, 750 ml, pris: 89:30
• Sierra Nevada Celebration, 6,8%, 350 ml, pris: 27:90
• Brooklyn Black Chocolate Stout, 10%, 355 ml, pris: 19:90

I detta lilla släpp tycker jag faktiskt att allihop är värda ett köp. Som vanligt så har Brooklyn Black Chocolate Stout ett exceptionellt lågt pris med tanke på hur bra den är samt den höga alkoholhalten. Förövrigt får ni nog vara snabba om ni vill ha tag på Celebration, den brukar ta slut riktigt snabbt. De två trappisterna från Achel känns också självklara, speciellt om man inte har provat dem förut. Hursomhelst, nu är det dags för vårnyheterna!

• St:Eriks Vårlager, 4,5%, 330 ml, pris: 15:50
• Spendrups Premium Pilsner, 4,7%, 330 ml, pris: 11:90
• Epic Armageddon IPA, 6,7%, 500 ml, pris: 34:90
• SKA Modus Hoperandi IPA, 6,8%, 355 ml, pris: 24:90
• Mohawk vs Amarillo, 5,5%, 500 ml, pris: 29:90
• Mohawk vs Goldings, 5,5%, 500 ml, pris: 29:90
• Oppigårds Spring Ale, 4,9%, 330 ml, pris: 17:90
• Beer Here Vårwit, 4,5%, 330 ml, pris: 19:90

Så, det här är alltså vårnyheterna som kommer den 14:e februari och finns tillgängliga till och med den 15:e maj. Under denna tid kommer det dock att dyka upp en hel del andra nyheter som jag kommer att återkomma till. De öl från denna lista som jag kommer att prova är det de båda iporna i form av Epic och Modus, sen vill jag även prova Oppigårds Spring Ale, Beer Here Vårwit och eventuellt någon av de andra, vi får se. Som helhet känns det som att släppet fokuserar på humle och lättdrucket, vilket kan vara bra för vårsläppet. Kanske hade det varit kul med någon porter också, men men. Förövrigt har jag förstått att Modus kommer på flaska, vilket jag tycker är märkligt. Det borde ju vara mer logistiskt smidigt att ta hit den på burk, samt att det vore kul med en bra IPA på burk på Systembolaget.

Horn Dog Barley Wine

Flying Dog Brewery är ett av de amerikanska mikrobryggerierna som jag ganska sällan dricker öl ifrån. Dels för att de sällan finns på Systembolaget och dels för att det ofta finns annat som lockar mer när jag väl hittar deras öl på diverse krogar. Nu var det dock hyllrensning på Bishops Arms i Karlstad och de lockade med att sälja ut en flaska Horn Dog Barley Wine för det ytterst modesta priset av 48 kr, vem kan tacka nej?

Inte jag iaf. Hursomhelst, det är iaf ett barley wine på 45 IBU som det handlar om. Alkoholhalten ligger på 10,2%, dvs. medelstarkt för stilen. Flaskan ser som vanligt kul ut med bryggeriets fascinerande etiketter!

Dags för en recension!

Vätskan har en djup kastanj-brun färg med ett minimalt beige-aktigt skum. Skummet lämnar inga rester på glasets insida.

Kolaremmar, sötlakrits och rejäla toner av melass och toffee är det första som slår en när man börjar dofta på ölet. Det finns även lätta inslag av både amerikansk och engelsk humle. Jag misstänker dock att flaskan har ett par år på nacken så det är en väldigt tillbakadragen humlearom som det handlar om.

Det är ett väldigt sött barley wine som det handlar om. Stora inslag av kolaremmar, melass, russin och toffee samsas med lätta toner av sötlakrits. Det finns även lite mer nötiga inslag av hasselnöts-hållet. Alkoholen är väl dold och det är väldigt mjukt och trevligt i sin framtoning, det är inte så vinöst som man skulle kunna tro dock.

Ölet är fylligt på gränsen till tjockt med en relativt låg kolsyrehalt. Bubblorna är små och mjuka.

Det här var trevligt om än lite väl tillbakadraget och nästan lite anonymt. Det är inget som sticker ut på något sätt och detta är ett barley wine som lätt smälter in i mängden av andra barley wines, vilket givetvis inte är något ont i sig. Detta passar nog bäst för sig självt eller möjligtvis till någon stark engelsk ost med tanke på sötman.

Betyg? 3,7 av 5.

Pris: 48 kr för 355 ml på krogen.

Bryr vi oss?

Något som jag har funderat på med tanke på alla kontraktsbryggningar och etikettmärken som bryggs lite här och var är om vi egentligen bryr oss om hantverk och ursprung osv. eller om allt egentligen bara kunde bryggas hos Carlsberg sålänge det smakar bra?

Detta är bara en liten fundering jag har fått med tanke på alla etikettmärken och licensbryggningar osv. Om det nu är så att man tycker det är okej borde man ju lika gärna kunna brygga allt på ett enda stort bryggeri. Säg gärna vad just du tycker!

Duvel

Ett öl på Systembolagets hylla som lätt glöms bort är belgiska Duvel från Duvel Mortgaat. Eller ja, glöms bort och glöms bort, det är nog bara att man glömmer bort många goda öl på hyllan tack vare att Systembolaget under stora delar av året överöser oss med nyheter. Dock gjorde Darren på BeerSweden ett inlägg om den för ett tag sedan, och då slog det mig, vi har ju inte recenserat den på bloggen!

Därför passar det bra att januari är en ganska lugn månad när det kommer till nyheter. Hursomhelst, Duvel är en ljus belgian strong ale på 8,5%. Något som jag såg när jag tittade lite närmare på flaskan är att den är "bottle conditioned" vilket står tydligt på framsidan av etiketten. Detta är något som de förmodligen har lagt till relativt nyligen då jag inte finner texten på andra bilder av flaskan. Ölets histora sträcker sig så långt bak som 1918 då den första gången brygdes av Albert Mortgaat. Namnet kom när någon vid en provsmakning tyckte att ölet Albert hade bryggt var en riktigt djävul. Resten kan ni säkert lista ut själva!

Nåväl, dags för en recension!

Strålen som rinner ur glaset är ljust gyllengul och bildar ett massivt vitt skum när den landar i glaset. Ölet lämnar förövrigt en hel del skumrester på glaset.

Koriander, apelsinzest och typiska toner av örtig ädelhumle är det första som möter näsan. Det är en rejält kryddig doft, betydligt kryddigare än många andra ljusa belgian strong ales och triples.

Smaken är även den dominerad av kryddor men här finns även en rejäl beska och en fruktighet som nästan påminner om en lite mindre syrlig champagne. Ölet avslutar torrt och eftersmaken är rejält besk och kryddig.

Ölet är medelfylligt med en hög kolsyrehalt. Bubblorna är små och vassa.

Mmm... den här var faktiskt betydligt bättre än vad jag mindes den. Dessutom var det en väldigt trevlig överraskning att den var "bottle conditioned", något som jag tycker förhöjer intrycket och dessutom ofta gör ett öl vänligt för lagring. Jag skulle rekommendera detta öl till grillad fisk av den magrare sorten, men även andra maträtter som passar till vitt vin tror jag skulle fungera bra till denna.

Betyg? 4,1 av 5.

Pris: 25:40 för 33 cl på Systembolaget.

Öl och mat i kombination del 2: Rotmos & fläsklägg med God Lager

Efter en rejäl förkylning och strulet med videobloggen så var bloggmotivationen som bortblåst i några dagar, men nu kör vi igång igen!

Precis som jag pratade om i mitt förra inlägg om öl och mat så har jag tänkt att göra en liten serie om vanliga och mindre vanliga öl och mat kombinationer. Detta är då alltså del två. Förhoppnings kan dessa inlägg ge lite inspiration och tips på nya och mindre nya mat och öl kombination!

Idag är det dags att laga den traditionella rätten rotmos & fläsklägg och till den har jag valt att dricka Nils Oscar God Lager. Husmanskost är den mat jag personligen tycker om allra mest. Lyxrestauanger, franskt, italienskt, musselskum, brushcettor hit och brushcettor dit osv. i all ära, men i grund och botten föredrar jag verkligen husmanskost. Tyvärr är den riktiga husmanskosten förpassad som någon slags trist vardagsmat. Detta tycker jag vi ändra på.

Vi börjar med ett recept!

För 3-4 personer

• 1 kg rimmat fläsklägg, med eller utan ben
• 2 st lagerblad
• 5 kryddpepparkorn
• 5 vitpepparkorn
• ½ stor gul lök
• 1 stor kålrot
• 5 stycken medelstora potatisar
• Ev. ett par morötter
• Salt & peppar
• Smör

Som ni ser så är ingredienslistan inte särskilt stor, detta är både billig och enkel mat! Börja med ett skölja av fläskläggen och lägg det sedan i en stor kastrull och häll över vatten så det täcker. Koka sedan upp detta och skumma av under tiden, fyll eventuellt på med extra vatten så det täcker. När skummet är borta är det dags att slänga i lagerbladen, den halva löken och krydd- och vitpepparn. Låt detta sedan stå och puttra på svag värme tills det blir riktigt mört, gärna i 2-3 timmar. Spara ett par dl av spadet när det är klart. Nu är det dags att skala och tärna kålrot, potatis och de eventuella morötterna. Koka sedan dessa så de blir mjuka och mosa dem sedan, i med smör och det sparade spadet. Salta och peppra efter smak och tycke. Servera med Västerviks senap.

Hur passar ölet och maten ihop då? Jo, de strama, lätt örtiga humletonerna tillsammans med den lätta maltiga kroppen passar fint till den här typen av mat. Istället för att konkurrera ut någon av matens smaker med enorma mängder malt eller humle samspelar de istället och ger en väldigt trevlig helhetsupplevelse. Det svalkar dessutom skönt till det relativt salta fläsket och den starka senapen. Gott!

Tillbakadragen videoblogg!

Har tagit bort länken till det nya avsnittet av videobloggen sålänge då jag inte är tillfredsställd med hur ljudet blev efter överföringen till YouTube. Jag hoppas kunna lösa detta så snart som möjligt!

Öl och mat i kombination del 1: Currykyckling och IPA

En ny idé från min sida är att skriva om klassiska och mindre klassiska mat och dryck kombinationer då jag tycker det är något vi får alldeles för lite av här bland ölbloggarna. Dessa inlägg kommer innehålla ungefärliga recept samt redovisa mitt val av öl och hur det fungerar ihop.

Grundtanken från min sida är att kombinera kraftfulla maträtter med kraftfulla öltyper (och vice versa) och sedan fördjupa mig lite mer med hjälp av tradition, syra och sälta med mera.

Dagens inlägg utgår från en Indien-inspirerad maträtt (på ett o-ortodoxt sätt) som jag mer eller improviserat ihop med inspiration från en massa olika maträtter. När jag lagar mat försöker jag hålla det relativt enkelt för det mesta, det brukar bli godast så tycker jag. Såhär är receptet, dock improviserar jag för det mesta:

Till 3-4 personer (alternativt två vrålhungriga ölnördar):

• 2 stora kycklingfiléer
• 2 msk smör och en skvätt olja av bra kvalitet
• 1 eller 2 gula lökar beroende på storlek
• 1 stort grönt äpple (mycket viktigt!)
• 1 stor klyfta vitlök
• 1,5 msk stark curry
• 1 stor paprika
• 1 tsk sambal oelek
• 0,5 dl kraftfull kycklingfond alternativt 1 buljongtärning
• 1 burk creme fraiche
• 1 liten burk cocosmjölk
• 1 burk alternativt ett paket minimajs
• Salt & vitpeppar efter tycke och smak

Hacka och dela det som ska delas. Börja sedan med att bryna curryn, löken, äpplet och pressad vitlök för att förstärka currysmaken och få fram de goda aromerna från curryn samt ta udden av den skarpa lök- och vitlökssmaken. Lägg sedan i de skivade kycklingfiléerna och låt dem ta smak av innehållet i pannan. Stek detta tills kycklingen fått lite färg. Sedan adderar du paprikan och låter den svettas lite med resten av innehållet. Krydda sedan (gärna rikligt) med sambal oelek. Nu är det dags att ha i cocosmjölken, creme fraichen och kycklingfonden. Låt det sedan stå och puttra ungefär 15 minuter. En liten stund innan servering har du i minimajsen, lite tidigare om den är färsk. Servera med ris och garnera med lite färsk koriander om det finns hemma. Till detta dricker du förslagsvis en bra IPA!

I det här fallet valde jag, precis som bilden avslöjar, att dricka Sierra Nevada Torpedo Extra IPA till och jag tycker den funkade fantastiskt bra till maten. Syran från äpplet och gräddigheten från cocosmjölken och creme fraichen bröts av på ett otroligt snyggt sätt av de fruktiga och beska humletonerna och de passade i bra harmoni med varandra. Hettan lugnades lite av de karamelliga tonerna från malten. Den riktiga sensationen uteblev men jag tycker hursomhelst att det var en mycket bra kombination!

Ölkultur firar två år!

En av Ölkulturs första och kanske inte fullt så genomarbetade logotyper

Precis på dagen för just två år sedan (den 6:e januari 2009) slog David och jag ihop våra dåvarande, numera icke-existerande ölbloggar för att bilda Ölkultur med David & Fredrik.

Sedan dess har det hänt en hel del, vi har hunnit med att skriva lite drygt 400 inlägg, bryggt flera öl tillsammans samt tagit del av den stora ölbloggarträffen som skedde våren 2009. Vi har även hunnit med ett par besök på Örebro Öl & Whisky Festival, varit i Göteborg och gjort pubbesök ett flertal gånger samt gjort bryggeribesök med mera. Främst har vi hunnit med att prova en massa nya spännande öl och skrivit 2010 års mest kommenterade svenska ölbloggsinlägg!

Men som jag sa i ett inlägg som jag skrev för några dagar sedan så blir det ingen krönika utan jag föredrar att blicka frammåt snarare än att kosera om vad vi har gjort osv.

Egentligen hade det kanske varit på plats att dricka några goda öl och fira bloggen, men det får vänta till helgen då jag (Fredrik) ska upp okristligt tidigt för att åka iväg på en föreläsning imorgon!

Hursomhelst! Tack alla läsare - hoppas ni fortsätter att följa bloggen!

Satans bra videoblogg?

Nja, det får ni avgöra, men det är nog så bryggeriet Djævlebryg skulle ha uttryckt det om de hade en egen videoblogg. Som ni kanske misstänker så är det åter dags för ett inlägg i videobloggen och denna gång är det portern Son Of Nekron det handlar om!

Ps. Jag rekommenderar er att kolla på den i upplösning 720p för bästa kvalitet. Ds

Chocolate Oak Aged Yeti

Yeti Imperial Stout från Colorado-baserade bryggeriet Great Divide Brewing Company är som ni kanske vet något av en personlig favorit när det kommer till amerikansk imperial stout. Denna öl finns i massa olika tappningar där man experimenterat med diverse kryddor och ek/fat-lagringar av olika slag. En av alla dessa olika varianter är Chocolate Oak Aged Yeti som är lagrad med ekchips samt smaksatt med choklad men även chili (cayennepeppar).

Just choklad och chili är något som brukar dela folk i två läger: Vissa älskar det - andra tycker mindre om det. Personligen har jag ingen bestämd åsikt i frågan, men eftersom jag är ett stort fan av olika smakkombinationer så var det med spänning som jag och David delade på flaskan under nyårsaftonskvällen!

Den nästintill kolsvarta strålen fyller så sakteligen glaset och bildar ett kompakt mörkbrunt skum. Skummet lägger sig dock efter en liten stund till ett minimalt skumlock. Det blir inte heller några skumrester att tala om.

Mörkrostad malt, kaffe, mörk choklad och en rejäl dos amerikansk humle med inslag av tallbarr är det första som man känner när man börjar dofta på ölet. Av ekchipslagringen märks inte speciellt mycket, möjligtvis att det finns vissa vaniljaktiga toner bakom allt det rostade. Det är hursomhelst en väldigt trevlig doft som lovar gott inför första klunken!

Första klunken är riktigt god och man känner verkligen alla härliga rostade toner med en skön bakgrund av choklad. Efter en stund börjar även en lätt men distinkt hetta från chilin smyga sig på. Först tycker jag bara att den är trevlig men efter en stund börjar jag störa mig mer och mer på den. Den dominerar eftersmaken på ett ganska jobbigt sätt och det blir nästintill svårt att njuta av alla de rostade tonerna utan att hela tiden tänka på hettan från chilin.

Ölet är fylligt med en relativt låg kolsyrehalt. Bubblorna är medelstora och mjuka.

Det här är ett öl som gör mig lite kluven. Vid första anblick så är det en upphottad (no pun intended) version av supergoda Yeti Imperial Stout men efter en stund blir den lite jobbig, mest på grund av chilin som tar över ganska mycket. Vi provade att äta den till lite glass och det hjälpte verkligen till att ta udden av hettan på ett bra sätt, men ska något sånt verkligen behövas? Jag tycker det hade varit bättre om Great Divide låtit de som vill kombinera detta öl med chili istället för att ha det i själva brygden...

Betyg? 3,8 av 5. Gott, men chilin drar ner betyget ett snäpp jämfört med den vanliga versionen.

Pris: 94:90 för 65 cl på Systembolaget.

Lugn start på det nya året

Efter ett nyår där det minst fanns god mat och dryck i överflod kan det vara bra att stanna upp och reflektera lite innan man ångar vidare in i 2011.

Dock blir det ingen summering eller dylikt då jag istället väljer att blicka framåt snarare än att prata om det som har hänt - det gör flera andra bloggare så mycket bättre.

Under det kommande året hoppas jag att vi på Ölkultur med David & Fredrik kommer att kunna göra bloggen ännu bättre än i år, vi har hållit på i 2 år redan och vi hoppas att detta år skall bli ännu bättre.

Räkna med att även fortsättningsvis kunna läsa ölrecensioner, iakttagelser, granskningar, reportage från ölfestivaler, krogbesök och ölbryggningar med mera! Tillsammans kan vi sprida god ölkultur och göra 2011 till det bästa ölåret hitills!