Gillar du In Flames, god öl och mat?

Då kan restaurang 2112 i Göteborg vara något för dig! I detta videoklipp pratar Björn och Peter i bandet om deras restaurang. En hel del god öl och trevlig mat florerar i videon. Den är väl värd att kika på även om man som jag inte är så förtjust i musiken (iaf inte det de släppt de senaste 10 åren)!

Julkryddmix från San Fransisco

Anchor Our Special Ale (eller Christmas Ale som den också kallas) är ett av de mest långvariga amerikanska julölen. Ölet har funnits i USA ändå sedan 1975 och här i Sverige har ölet blivit en årligen återkommande säsongsnyhet sedan ett antal år tillbaka (hur länge har jag inte riktigt koll på). Receptet varierar en aning från år till år - men alkoholhalten ligger alltid på måttliga 5,5%.

Redan när jag öppnar känner jag en julig doft som främst drar åt ingefära. I glaset är ölet mörkt rödbrun med ett litet men stabilt smuttsvitt skum. Ölet lämnar lätta skumrester på glaset.

När jag sedan doftar närmare på ölet finner jag framförallt ingefära, men även lite nejlika, muskot och kanel. Det finns också inslag av apelsinskal, spår av tallbarr och lite ljusare choklad. Juligt, minsann!

Smaken är framförallt dominerad av ingefära och andra andra kryddor såsom muskot och nejlika. Bakom detta döljer sig en lättrostad maltbas av ljus choklad och litet mer uppfriskande toner av citrus och apelsinskal. Ölet har en lätt sötma och inte särskilt mycket beska.

Munkänslan är relativt lätt, men samtidigt otroligt len med mjuk kolsyra. I det här fallet gillar jag den lite lättare kroppen - och det är ju trots allt ett öl på endast 5,5%.

Hm... ja, det här var inte så tokigt egentligen. Jag tror aldrig att jag kommer jubla alldeles hysteriskt över sådana här kryddiga julöl, men jag tycker samtidigt att det är ganska gott och det här är ett av de bättre exemplaren som finns därute. Julkänslan finns åtminstone där.

Betyg: 3,5 av 5.

Pris: 25,50 för 355 ml på Systembolaget.

Årets nykomling bland julölen?

I år har det blivit så att jag varken köpt eller druckit särskilt många julöl, av två anledningar, många av julölen är repriser eller årligt återkommande öl som vi redan recenserat. Men oroa er icke, det blir en hel del recensioner på bloggen ändå!

En av nykomlingarna är S:t Eriks God Jul Barley Wine som är ett barley wine på 8,5%. Det är heller inga större krusiduller när det gäller ingredienslistan förutom att den innehåller extra mycket karamellmalt. Humlesorterna är East Kent Golding, Perle och Palisade vilket bådar för en blandning mellan engelskt och amerikanskt.

Hursomhelst, vi kör på direkt med en recension!

Vätskan är mörkt bärnstensfärgad och lätt grumlig med ett två och en halv finger högt skum. Det blir inga större mängder med skumrester.

Doften är maltig och fruktig med inslag av sharonfrukt, aprikos och toffee. Karamellmalten finns också där med en trevligt ton av toffee. Humleprofilen är åt det engelska hållet med toner av jord och gräs men samtidigt finns där en hel del amerikanska citrustoner, som en blandning mellan engelskt och amerikanskt om man så vill.

Smaken är elegant med samma fruktiga inslag från doften. De fruktiga inslagen med betoning på sharonfrukt och aprikos får dock samsas med rejäla mängder karamellmalt och humle. Det är dock ingen ingrediens som dominerar över den andra utan det är väldigt balanserat och välavvägt. Det är en fin balans mellan sötma och beska.

Ölet är medelfylligt till fylligt med en medelhög kolsyrehalt. Bubblorna är medelstora och mjuka.

Det här var överraskande bra! Jessica Heidrich och S:t Eriks överraskar med ett riktigt kanonöl. Det här blir helt klart en av mina favoriter på julafton, den passar säkerligen fint till alla julens ostar, nötter och choklad. Bra jobbat Jessica!

Betyg? 4,2 av 5. Riktigt bra, helt enkelt!

Pris: 21:90 för 33 cl på Systembolaget.

Pistonhead Chimney Sweeper

Spendrups och Brutal Brewing kommer ihärdigt med nya öl till Systembolaget. Det har blivit ett helt gäng av dem vid det här laget, Cruisin Lager', Hot Roddin Lager, Kustom Lager, Plastic Fantastic, ja listan fortsätter. Nu är det alltså dags för deras första julöl, Pistonhead Chimney Sweeper, som till skillnad från deras tidigare öl är en Ale, även om den verkar vara underjäst av vad jag kan få fram.

Det är en hel del intressanta ingredienser med i blandningen, fyra sorters malt inklusive rökmalt och ett par riktigt trevliga humlesorter nämligen Cascade och Tomahawk. Den är även torrhumlad.

Färgen är djupt mörkröd med ett tre fingrar högt beige-aktigt skum. Skummet lämnar vissa rester på glasets insida.

Doften är oväntat humlig (även om det långt från IPA-klass) med tydliga inslag av amerikansk humle med betoning på tallbarr och grapefrukt, apelsinzest och en lätt rökighet. Det finns även en lätt bakgrund av karamellmalt med inslag av chokladkola.

Smaken är rejält besk med en tydlig smak av amerikansk humle. Det finns även en lätt rökighet och en viss ton av rostad malt med inslag av choklad och julnötter. Dock finns där också en något störande metallisk ton.

Munkänslan är relativt lätt med en medelhög kolsyrehalt. Bubblorna är små och lätt stickiga.

Det här långt ifrån ett perfekt julöl, framförallt saknas det fyllighet och en komplexare maltighet. Däremot är det med lätthet det bästa som Spendrups och Brutal Brewing klämt ur sig i Pistonhead-serien. Passar förmodligen fint till den lite enklare jultallriken, men på självaste julafton skulle jag nog välja något lite "lyxigare".

Betyg? 3,2 av 5. Prisvärd och ganska god!

Pris: 13:90 för 33 cl på Systembolaget.

ÖÖWF Del 4: Nynäs igen, Great Brands, Midvinterblot och en sista skvätt Konjaks!

En heltrevlig Amerikansk Pale Ale från Nynäs.

Så har vi kommit till den fjärde och sista delen i vårt inläggsserie om Örebro Öl & Whisky Festival 2011. Det blev ytterligare ett besök hos Nynäshamns Ångbryggeri. Jag provade Valsviken Vinterporter som nu hade stått till sig något år. Jag tycker den är oerhört välbalanserad och len - precis som jag vill ha en imperial porter. Fredrik tog ett smakprov av Ålö Ale som jag också smakade litet på. Helt klart ett stabilt och faktiskt ett Nynäs-öl jag missat att prova förut.

En schysst Scotch Ale!

Great Brands var på plats med ett stabilt utbud av amerikansk hantverksöl. Efter litet funderande vid montern bestämde Fredrik sig för att ta en Oskar Blues G'Knight medan jag tog Old Chub från samma bryggeri, vilket en glad Jugge hällde upp. Old Chub är helt klart ett väldigt maltigt, trevligt och välbalanserat öl och G'Knight är något av en motsats med sina uppfriskande citrustoner från humlen.

Imperial Red eller Imperial IPA? Sak samma, gott var det!

Efter detta blev det ett litet smakprov av Sigtuna Midvinterblot. Helt okej öl i mitt tycke, även om det spontana intrycket var att det saknade litet av den där rostade karaktären jag gärna vill ha samtidigt som det kanske inte hade mognat och fått en sådan där lenhet som exemplevis Valsviken bjöd på.

Det började snart bli dags att dra sig hemåt. Närke hade dock kopplat på ytterligare ett fat med Konjaks! Stormaktsporter och som avslutning fick det bli några droppar av detta utomordentliga öl. Visst, det är inte riktigt så bra som Kaggen! men fortfarande väldigt trevligt.

Slutligen vill vi tacka alla utställare och arrangören för en utmärkt festival. Ser fram emot ett återbesök nästa år igen!

ÖÖWF Del 3: Bishops, Nils Oscar, mer Brekeriet och Närke med De Molen

Efter en stund befann vi oss återigen vid Bishops Arms monter, där Jonas nu fanns på plats. På fat fanns det ett (för oss) nytt Mikeller single hop-öl påkopplat: Summit Single Hop IPA. Fredrik bestämde sig för att beställa in ett smakprov medan jag fick istället fick litet av "klassikern" Simcoe att jämföra med. Båda två var goda, men mitt första intryck var att Simcoe kändes kraftigare och mer tydlig i doft och smak. Bra båda två, hursomhelst. Croocked Moon Haymarket Keller Bier blev det också litet av. Verkligen gott, uppfriskande och fräscht. Vi fick också två smakprov till: Fredrik testade fantastiska Nelson Sauvignon medan jag fick några droppar 3 Fonteinen Straffe Winter.

Bishops fatöl. Igen.

Nils Oscar hade lagrad Julöl 2007 med sig och det kändes som ett måste att prova. Maltig, vinös och välbalanserad utan att visa tecken på någon kraftig oxidation. Gott, måste jag säga.

Brekeriet igen då. Nu med öl från ett annat litet franskt bryggeri, Brassiere Thiriez. Ölet som provades först var Etoile du Nord. Ett heltrevligt, uppfriskande, lätt syrligt öl med mycket citrus och skön fruktighet. Litet "funky"-toner och relativt torr. Det avsmakades också Früh Kölsch (som kommer på Systembolaget den 1 mars) samt två belgare i form av Abbaye de Rocs Brune
och Abbaye de Rocs La Nounnette. Gott, dessutom fick vi generöst nog även små bitar av en vällagrad hårddost till som passade oerhört bra.

Närke Kulturbryggeri hade kranarna fulla av godsaker så en hel del tid spenderades sedan där. Utöver den Konjaksporter som inledde festivalen (och faktiskt också avslutade den för min del) blev det provsmak av de olika De Molen-öl som fanns i bryggeriets monter (tyvärr kunde jag inte närvara på fredagen när bryggare Menno var där). Hel & Verdomis 666 fick stå för den mörka delen medan en färskhumlad lager med East Kent Goldings (som jag förstått det bygger på Donder & Bliksem) för den ljusa. Två goda öl båda två. Hel & Verdoemenis 666 kändes verkligen kraftigt rostad med mycket brända toner, mörk choklad och kaffe. Lagern var väldigt fräsh, humlig och uppfriskande - en utmärkt kontrast med andra ord.

Närke hade mycket gott med sig!

Närke hade givetvis massvis med eget öl med sig och jag tog en Anders Göranssons Bästa Rököl, som jag visserligen smakat tidigare år. Verkligen en brutal rökig karaktär - en rökbomb minsann! Gransus var också en trevlig bekantskap med en inte helt oväntat grankaraktär - sånt här gillar jag! I ett sådant här inlägg blir det lätt många utropstecken så ni får ursäkta mig när jag skriver ett till - favoriten hos Närke blev faktiskt just ! - ett vinöst, maltigt, karamelligt och fylligt öl som jag gladeligen skull vilja dricka igen. Även en skvätt av det litet mer experimentella ölet Fimbulvinter testades: "karamelligt, rökigt, värmande" konstaterade jag snabbt.

Fortsättning följer ...

ÖÖWF Del 2: Oppigårds, I Hardcore You och Nynäshamns Ångbryggeri

Tartan Ale - en skotsk strong ale från dalarna.

Efter den fantastiskt trevliga provningen med Brekeriet började det rycka i festivalenbenen och det var hög tid att på allvar börja knalla runt på festivalgolvet. Eftersom jag redan på förhand visste att Oppigårds skulle ha med sig ett par nyheter knallade vi bort dit. Där stod en glad Björn och tappade upp ett glas Tartan Ale och bjöd på en bit choklad till. Tartan Ale är en skotsk ale med mer betoning på malt än humle. Björn berättade att den har samma maltbas som deras Winter Ale fast mer av allt. David drack deras andra nyhet November Bitter som var en väldigt humlig bitter med riktigt sköna citrustoner.

En hel rad trevliga kranar hos Bishops Monter!

Inspirerad av de smarriga humletonerna i Oppigårds November Bitter gick jag bort till Bishops Arms monter där även Jonas från Brill & Co skulle stå. Han hade dock inte kommit än men jag var inte sen att beställa ett glas I Hardcore You på fat. Fatet var knappt två månader gammalt och jag tyckte det var en riktigt härlig upplevelse. Mängder med tropiska frukter med betoning på lichie, grapefrukt och passionsfrukt. Mums. Denna monter skulle komma att besökas fler gånger under kvällen.

Mmm...

När smakprovet med I Hardcore You var uppdrucket var det läge att skölja munnen med vatten. Efter detta bar kosan mot Nynäshamns Ångbryggeri där Thomas var snabb med att välkomna oss. Han och de andra på nynäs är alltid fantastiskt trevliga och Thomas plockade fram en liten överraskning, lagrad Smörpundet Porter från 2007! Han berättade att han var fantastiskt nöjd med hur den hade åldrats och jag kan bara hålla med. Den visade inga tecken på oxidering eller liknande utan hade verkligen åldrats med värdighet. Härliga inslag av kaffe och choklad blandades med en fin ton av portvin och russin. Gott!

Thomas från Nynäs tappar upp ofiltrerad Landsort Lager!

Både jag och David blev kvar ytterligare en stund vid Nynäshamns monter och Thomas tappade upp två smakprover med Ofiltrerad Landsort Lager ur ett så kallad "tysk-fat". Det är denna lilla trätunna som ni ser på bilden. Även denna var riktigt trevlig, superfräsch med rena och fina smaker samt en lätt men bestämd humlearom. Det enda negativa är att just ölmässor är enda chansen man får att njuta av ofiltrerad Landsort Lager. Nynäs monter skulle precis som Brills komma att besökas fler gånger under kvällen

Fortsättning följer...

Genial reklam?

Vi som verkar inom branscher som har med alkoholhaltiga drycker är ibland väldigt dåliga på informera om alkoholens baksidor. De försök som görs från olika organisationer och föreningar får ofta en motsatt verkan, dvs. att man överpedagogiserar eller använder skrämsel-propaganda.

Alla har vi väl sett de olika whisky-reklamerna som rullar på diverese TV-kanaler. Denna har en väldigt intressant twist!

Anledningen till att jag postar denna är att jag tycker vi ska komma ihåg att alkoholen har många baksidor. Njut av era favoritdrycker, men gör det med måtta och sunt förnuft! :-)