Rogue Chocolate Stout

Det sista ölet att recensera från provningen som vi hade för några veckor sedan är Rogue Chocolate Stout. Jag inser nu att det snart är tre veckor sedan, men det gör ju inte något att ha litet recensioner liggandes när det i övrigt är ganska lugnt på ölfronten för egen del.

Ölet ser trevligt ut i glaset; svart med ett ljusbrunt skum. En del skumrester lämnas.

Doften är trevlig; mycket choklad/kakao (nästan som att dofta på en nybakad choklad/kladdkaka). Rätt anonym i övrigt, men är det choklad man vill ha, som jag antar är meningen med ölet, så blir man inte besviken.

Smaken då? Jo, den är ganska söt med tydliga toner av både mörk choklad och mjölkchoklad. Det finns också en viss ton av fudge/kola, som är väldigt trevlig. Dock kände jag inte särskilt mycket humle och beska, vilket jag blev lite förvånad över då IBU:n skall vara 69, om jag inte minns fel. Kanske var jag aningen avtrubbad efter ett öl som Essentia Bina? Visserligen rensades "palatten" med en lambic däremellan, men ändå.

Munkänslan är något tunn - lätt till medelstor kropp med aningen för kraftigt tilltagen kolsyra vilket drar ner betyget något.

Det här är ett ganska bra öl, men jag hoppades på mer. Antagligen försvann den lite i mängden av all annan god öl som konsumerades under kvällen.

Betyget då? 3,5 av 5.

Rogue Imperial India Pale Ale (I²PA)

Nästa öl att recenseras, även om det dracks före Sahtin i själva provningsordningen i lördags, är Rogue Imperial India Pale Ale. Att flaskan är både idiotisk ur ett rent pris- och miljöperspektiv samt jävligt snygg har det redan pratats en hel del om, men det kan ju vara värt att nämna igen. En recension på själv innehållet kanske är lite mer intressant? Här kommer en:

I glaset är ölet grumligt orangefärgat med ett stort vitt skum. En del skumrester klibbar sig fast i glaset. En sak som är lite oroväckande är de mörka partiklar som finns längst ner i glaset. Började fundera om det kom från flaskan, men jag vet inte jag ...

Doften är precis sådär underbart amerikanskt-fullproppat med humle som bara en IIPA/DIPA (eller kanske en rejält humlad vanlig IPA, eller amerikanskt barley wine, eller american strong ale... äsch), nå i alla fall nästan bara en DIPA kan vara. Citrus, kåda, tallbarr och grapefrukt förnimmer jag tillsammans med en hel del söt, maltig, karamell och kola.

Smaken är tydligt söt med mycket karamell och kola först. Sedan attackerar humlen som den ju sig bör med väldigt mycket kåda, tallbarr, citrus och grapefrukt på ett väldigt stiltypiskt sätt. Beskan är rejäl, för att inte tala om brutal, men den vägs upp av den påtagliga sötman.

Tilläggas bör att munkänslan är väldigt fyllig. Kroppen känns stor, kletig och trevlig med lagom kolsyra.

Det här är ett farligt lättdrucket öl och de 9,5% alkohol som ölet innehåller är så väl dolda de bara kan bli (inte så ovanligt för stilen dock...). Möjligt att det är något för sött, men många DIPA är ju så här. Överlag är jag kanske inte lika övertygad av detta som jag har varit med Ruination eller Hercules till exempel.

Med det sagt skall man inte ta ifrån ölet att det är riktigt, riktigt bra ändå. En nackdel är ju dock priset - det finns, som sagt, öl av samma typ som håller högre klass som man kan få (eller har kunnat fått) för ett lägre pris. Sverige är ju dock fortfarande lite av ett u-land när det kommer till tillgängligheten av IPA/DIPA, åtminstone på bolaget ... fast nu ska jag inte vara bitter - beror väl kanske lite på att jag läskas av alla dessa IPA/DIPAS Andersand och vissa andra klämt i sig på sistone.

Betyget blir högt: 4,1 av 5.

Nyhetssläpp

Var och handlade några trevliga öl förut - har redan provat en Spring Ale, vilket var en trevlig och alldeles lagom pale ale med trevliga aprikostoner i både doft och smak. Annars så var det väl inte världens roligaste nyhetsläpp, men man är ju nyfiken på Rogues dyrgrip samt Paradox Smokehead.