Sigtuna Vårweizen

Vårweizen? I februari? Ja, Systembolaget anser tydligen att våren är här, trots att snön ligger tjock utanför fönstret. Visserligen har det de senaste dagarna varit något mildare temperaturer, men våren känns överlag långt borta fortfarande. Kan en fräsch veteöl framkalla de där vårkänslorna man längtar efter ändå?

När jag häller upp ölet i mitt glas möts jag av en grumlig orangefärgad dryck som ger ifrån sig ett medelstort vitt skum som försvinner efter ett tag.

Doften är fenoliskt kryddig med toner av bubbelgum (väldigt mycket), nejlika, banan och lite citrushumle.

Smaken är fenolisk med tydliga toner av bubbelgum, jäst, banan, nejlika och lite citrus-aktig, nästan kåda-lik humle (som dock är mild jämfört med en IPA eller liknande som tur är).

Kroppen är lätt till medelfyllig med en ganska livlig kolsyra.

Det här är ett bra öl, men det övertygar inte heller helt. Väldigt kul att ett svenskt bryggeri försöker sig på en hefeweizen samtidigt som man vågar experimentera litet. Det är dock svårt att nå upp till tyskarnas (och i synnerhet Weihenstephaners) klass.

Betyg: 3,4 av 5.

Snowblind Strong Ale

Snowblind Strong Ale är namnet på årets jul/vinteröl från Wicked Wine och bryggaren Stefan Gustavsson (som bryggts i samarbete med Sigtuna Brygghus). I mitt tycke var deras påsköl ett mycket lyckat samarbete - så mina förhoppningar om denna var höga när jag knäppte av kapsylen.

Ölet är mörkbrunt i glaset med ett medelstort beigefärgat skum. Lite rester.

Doften är kraftfullt humlig med toner av citrus, grapefruktskal, apelsin, kåda, paprika (lite Herr/Fru Fredriksen-varning men det håller sig på en lagom nivå), tallbarr och kaffe. Det finns också lätta stänk av lakrits.

Smaken är humledominerad med mycket grapefrukt, tallbarr, kåda, apelsin och lätt, lätt paprika. En hel del rostade kaffetoner kommer också fram tillsammans med lite lakrits. Eftersmaken är rejält besk på ett kådalikt sätt med toner av mjölkchoklad.

Kroppen känns rejält fyllig med medelstark kolsyra som känns litet på tungan. Ganska kletig munkänsla.

Trevligt öl! Betyget blir 3,9 av 5.

Sigtunas Black October

Det finns fortfarande några öl som druckits och recenserats under hösten som vi ännu inte har hunnit med att publicera här på bloggen. Black October från Sigtuna Brygghus är en av dem. Det är en av de öl jag köpte under trippen ner till Göteborg i slutet av september. Dock så kom den av någon underlig anledning inte till någon av butikerna här i Värmland, så jag köpte med en flaska att dela på tillsammans med David. Schwarzbier är något av en nyupptäckt öl-förälskelse för mig, så det var spännande för mig att prova den. Nåväl, såhär var den:

Färgen är som väntat nästintill svart med ett fint och luftigt beige-aktigt skum. Det lämnar även endel rester på glaset. Flaskan är stilren och snygg.

Doften bjuder på massvis med rostad malt, kaffe, och något som jag nästan skulle vilja beskriva som salta havsstänk. Det finns även en lätt ton av torkade frukter.

Smaken är stor och rostad med massor av brända toner. Det finns även vissa inslag av lakrits och just de där salta havsstänken som finns i doften. Det är både sött och lite torrt på samma gång.

Munkänslan är mellanfyllig på gränsen till tunn med en ganska hög men mjuk kolsyrehalt.

Black October tillsammans med Heaven från Jämtlands Bryggeri är nog de godaste Schwarzbier jag prövat från Sverige, och jag hoppas jag får chansen att prova fler goda. Betyg? 3,75 av 5.

Nu tar jag och lutar mig tillbaka i soffan och öppnar upp en flaska Hog Heaven från novembersläppet och bara njuter, men den får David recensera. "Oink!" och trevlig helg på er!

Bra jobbat, Sigtuna!

Måste bara nämna att jag verkligen gillar Sigtuna Oktoberfest. Blir ingen recension eftersom Fredrik recenserade den för några dagar sedan, och jag kan bara instämma i vad han tycker här. Det är en hel del diacetyl/smörkola dock, utan att bli för mycket. Kanske inte vad en "true" oktoberöl skall ha, men jag tycker det fungerar utmärkt och ölet påminner lite om en bättre tjeck, och även lite om Jämtlands bättre lageröl på något sätt.

Sigtuna har blivit mycket bättre sedan jag testade Unicum Verum för något år sedan. Underbart!

Sigtuna Oktoberfest

Egentligen hade jag tänkt mig att sätta mig ner och skriva en recension av Left Hand Oak Aged Imperial Stout som jag och David drack på provningen i mitten av veckan. Dock så prövade jag Sigtuna Oktoberfest i fredags och blev otroligt positivt överraskad! Vilken underbar märzen!

Hursomhelst, så här var den!

Ölet är åt det lite mörkare bärnstenshållet med ett stort och oerhört tätt och fint skum.

Doften är trevlig och lite nötigt karamellig med en viss blommighet från humlen. Det finns även en väldigt lätt touch av smörkola som jag tycker adderar till den trevliga doften.

Smaken är väldigt god även den, tydliga drag av karamell och blommig humle även här. Det är väldig uppfriskande samtidigt som jag tycker det känns som en rejäl märzen, något man kan suga på en sund.

Kolsyran är välbalanserad och ölet medelfylligt.

Bästa oktoberölen i år kanske? Ja det spörs, men hitills tycker jag denna står sig bra mot de tyska. Poäng? 3,7 av 5!

Påsk Alt

Flikar bara in lite snabbt eftersom David redan recenserat denna. Jag hoppas verkligen ni fick tag i denna! Det måste vara top 10 av det jag testat från Sverige. Jag gillar verkligen Altbier, och detta är himmelskt gott. Sigtuna Brygghus och Wicked Wine borde göra mer grejer tillsammans!

Jag gav det superhöga betyget 4,65 på Beer Advocate, se min recension här.

Påsk Altbier

Nu till ett öl som bryggts på Sigtuna Brygghus i ett samarbete med Wicked Wine... enligt tidningar och diverse andra "dryckessajter" (som väl snarare är mer vininsnöade) skall det dessutom vara ett av året bästa påsköl. Stämmer då detta? Eftersom det här är det första påskölet jag provar kan det ju vara svårt att bestämma redan nu, men här kommer i alla fall en recension av Påsk Alt. Ölet är en så kallad Doppel Sticke, vilket är Altbierens motsvarighet till den underjästa Doppelbocken.

När jag häller upp ölet i glaset bildas fin, stabil medelstor skumkrona över den brunfärgade vätskan. Det lämnas en del skumrester på glaset och skummet ligger kvar tills ölet är uppdrucket.

Doften är riktigt trevlig med mycket rostad malt, choklad, kaffe, karamell, kola, lakrits, torkad frukt, kryddor samt en hel del gräsig humle. Det står att det är tysk (Tettnang, Hallertau, Spalt) och tjeckisk humle (Saaz) i, och de dofter man associerar med den amerikanska humlen märks inte såklart, men det som märks är att det är en hel del humle nerpoppat i bryggden. För övrigt finns det även någon svårdefinierad doft ... liksom "åldrad" på något sätt som Altbiers brukar dofta.

Smaken är liknande doften med mycket rostade toner, karamell, kola, nötter, kaffe, mörk choklad, lakrits och torkad frukt. Väldigt smakrikt med andra ord. Lite saltig och pepprig med mycket gräsig humle. Avslutningen är rejält besk och stannar kvar i munnen länge. Mycket, mycket bra. Medelfyllig till nästan helt fyllig kropp.

Mycket bra Wicked Wine/Sigtuna! Det här var faktiskt lite av en överraskning, måste jag säga ... både mycket mycket smak och mycket smaker. Kanske skall man köpa ytterligare en flaska?

Betyg: 4,0 av 5.