Ölkulturs Videoblogg 2011 Avsnitt 12: Amager Colocoff

Så, då är det dags för ännu ett avsnitt av videobloggen. Det är ganska exakt en månad sedan jag spelade in det förra avsnittet som handlade om Hello My Name Is Ingrid. Den här gången är det något lite mer exklusivt som det ska handla om, nämligen Amager Colocoff som är lagrad i 28 månader på whiskyfat från ett litet destilleri i Colorado.

Nu ska jag inte hålla er på sträck längre utan här är det nya avsnittet!

Ps. Jag rekommenderar er att kolla på den i upplösning 720p för bästa kvalitet. Ds

Amager Double Black IPA

Amager Bryghus är ett av Danmarks mest kända mikrobryggerier. Det grundades av de två vännerna Morten Valentin Lundsbak och Jacob Storm och har en mängd öl, varav en av de mest kända är den välhumlade imperial stouten Hr. Frederiksen. Själv minns jag det ölet som bra, men något obalanserat tack vare den kraftigt rostade karaktären från malten som tillsammans med den rejäla humlebeskan blev något för mycket. Frågan är då vad jag tycker om en svart dubbel-IPA på 200 teoretiska IBU... Amager Double Black IPA är givetvis det öl jag talar om.

Ölet är svart med ett medelstort beigefärgat skum som lämnar en del rester på glaset.

Det doftar kaffe, choklad, lakrits och litet citrus. Det finns också spår av kåda och gräs. Man märker att ölet är välhumlat, även om det saknar de där riktigt friska IPA-tonerna man oftast vill ha.

Smaken är kraftfull, rejält besk och dessutom ganska torr. Mycket rostade toner av kaffe, tydliga toner av saltlakrits och en aning mörk choklad. Tonerna av citrus, kåda och gräs finns också där och här känner man även hur citrustonerna friskar upp det annars mörka, något tunga ölet litet tydligare än i doften. Det finns också lite toner av alkohol som värmer.

Munkänslan är fyllig med mjuk till medelstark kolsyra.

Tja, det här var helt klart gott även om det kanske känns något enkelspårigt och därmed inte superkul i längden. Ett extremt öl, helt klart, med en extrem beska. Jag vet inte om det är värt att prova igen till det priset och ölet hade nog lämpat sig bättre på en mindre flaska, men helt tokigt är det ju inte.

Betyg: 3,7 av 5.

Pris: 51,90 för 50 cl på Systembolaget.

Mitt i månaden-nyheter den 14:e maj

Systembolaget forsätter att pumpa ut nyheter, denna gång är det dock både spännande och relativt prisvärda grejer det handlar om. Listan ser ut såhär:

• Samuel Smith Yorkshire Stingo, 8%, 550 ml, pris: 59:90
• Mikkeller 1000 IBU, 9,6%, 375 ml, pris 99:-
• Herslev Bryghus Sparrisöl, 5,5%, 500 ml, pris: 55:30
• Herslev Bryghus Majbock, 7%, 500 ml, pris: 49:90
• Amager Rugporter, 8,5%, 500 ml, pris: 67:20

Det öl som faktiskt fångar min (och säkert många andras) uppmärksamhet mest är såklart Herslev Bryghus Sparrisöl. Tydligen är denna brygd i samarbete med en dansk grönsaksodlare och ska vara någon form av veteöl kryddad med sparris. På ratebeer är omdömena väldigt blandade och jag blir ganska sugen på att köpa en flaska och prova själv.

Förövrigt känns det lite som att Mikkeller 1000 IBU lockar litegrann den med, jag har bara hört gott om den här på bloggarna så. Rugporter från Amager Bryghus känns också ganska lockande faktiskt. Det är verkligen ett kul och lite lätt udda släpp denna gången. Bra jobbat Systembolaget!

Amager Hr. Frederiksen

Just nu känns det som recensionerna håller på att staplas på hög, jag hinner varken med att recensera för bloggen eller BeerAdvocate. Egentligen vet jag inte om det är en nödvändighet att recensera allt man dricker, men på något vis ger det en extra mening till ölen man dricker. Nu är det dags för en öl som dracks på provningen jag och David hade för circa en och en halv veckan sedan. Vad är det som recenseras då?

Jo det är nämligen Hr. Frederiksen från danska Amager Bryghus, en imperial stout på 10,5% ABV. Hur var den då?

Ölet har en på gränsen till svart färg med ett rejält och fint ljusbrunt skum, flaskan känns ganska lyxig på något vis - precis som hela ölen i sig.

Doften har stora och tydliga inslag av rostad, nästan bränd, malt med toner av kaffe, vanilj, choklad och en ganska lyxig humlearom. På något vis så finns det en viss ton i doften som påminner lite om en ton som finns i de flesta av Nøgne Ø:s öl.

Smaken är rejält bränd även den och det finns mycket av vad doften lovade med kanske ännu mer betoning på kaffe. Kaffe-smaken drar lite åt hur en riktigt färsk kopp Zoega Blue Java brukar smaka, vilket är väldigt positivt då det är en av mina absoluta kaffesorter. Den höga alkoholhalten lyser aldrig igenom utan det är väldigt balanserat.

Munkänslan är relativt fyllig med en bra kolsyra som varken är för svag eller för kraftfull!

Denna samt frugan har gett mig ett bra intryck av bryggeriet och jag kan bara hoppas att jag får chansen att prova fler öl från dem inom en snar framtid. En jättegod imperial stout, betyget blir höga 4,3/5!

Amager Fru Frederiksen

Som Fredrik utlovat kommer det lite recensioner från ölprovningen vi hade i fredags. Ett av provobjekten var Fru Frederiksen - en stout på 7% från Amager Bryghus. Trevligt att både Fru och Herr dykt upp på bolaget - kanske är det tack vare Double Bastards omröstning som hölls tidigare i år som gör att det nu börjar dyka upp danskar i sortimentet? Jag är nöjd i alla fall!

Värt att nämna är att jag började bli lite orolig om jag skulle få några flaskor eller inte - något sms fick jag aldrig och jag började undra sådär, efter sisådär nio dagar om bolaget slarvat bort beställningen ... tack och lov var det "bara" sms-utskicket som inte fungerade och en flaska Fru Frederiksen, två flaskor Hr. Frederiksen samt en flaska Un*Earthly stod och väntade på mig på lagret i fredags när jag var och frågade. Tur det - för då kunde ju en av flaskorna vara med på provningen också!

Ölet är svartfärgat i glaset med ett fint brunt skum. Det ser inbjudande ut.

Doften är väldigt rostad med mycket kaffe, mörk choklad och lakrits. Det finns också tydliga toner av humle, som känns ganska gräsig.

Smaken är liknande doften med mycket hårdrostad malt, lakrits, mörk choklad och kaffe. Det känns ganska humligt och gräsigt med en lång, fin kvarvarande beska.

Kroppen är medelfyllig och munkänslan något torr. Kolsyran är medelstark.

Det är är ett trevligt öl, som jag verkligen rekommenderar. Betyget blir finfina 4,0 av 5 - en av de bästa icke imperial-stouts som jag smakat.