Amerikanskt barley wine är som bekant en vidareutveckling av de barley wine som har sitt ursprung i England. Ett vanligt återkommande exempel på amerikanskt barley wine som vi svenskar har fått stifta bekantskap med de senaste åren är Sierra Nevada Bigfoot - ett både malttungt, humligt, och rejält beskt öl som jag personligen värderar högt. Andra exemplar av stilen som funnits representerat på Systembolaget är det quebecanska Solstice d'Hiver - notera skillnaden mellan barley wine bryggt i USA och barley wine i amerikansk stil - som dessutom återkommer nu i år, om drygt en vecka samt Stone Old Guardian, Avery Hog Heaven, Rogue Old Crustacean samt väldigt limiterade släpp av Hvedegoop och Oatgoop (Three Floyds/Mikkeller). Ibland verkar gränserna mellan DIPA och amerikanskt barley wine vara ganska diffusa - men en bra redogörelse för detta kan läsas i tredje delen av Viktors inlägg om dubbel-IPA. För att förenkla, skulle jag vilja påstå att ett amerikanskt barley wine alltid har ett tillräckligt maltfundament för att kunna lagras och är sötare tillskillnad från de flesta "dubbla ipor" (som det ju så fint heter när vi försvenskar det), som definitivt är färskhetsvaror.
Därför tycker jag att det är kul att ett så bra exempel på amerikanskt barley wine kom nu i dagarna på Systembolaget. Det är givetvis Old Ruffian från Colorado-bryggeriet Great Divide jag talar om.
När man häller upp ölet i glaset strömmar en ganska grumlig ljusbrun/bärnstensfärgad vätska ut ur flaskan och bildar ett medelstort vitt skum. Inte så mycket rester.
Doften är tydligt maltig med toner av knäck. Det finns också inslag av mandlar/nötter samt humliga toner av kåda och omogen grapefrukt bakom en mer "allmän" fruktighet.
Smaken går i samma stil; den är ganska söt med en trevlig maltighet, knäck och nötter. Inslag av gräddkola finns också där innan ölet avslutar beskt med drag av omogen grapefrukt, tallbarr och kåda.
Munkänslan är fyllig. Vätskan är ganska len, även om det finns en medelstark kolsyra som livar upp något.
Ett rejält trevligt amerikanskt barley wine som både kan drickas färskt och lagras. Antar att den här flaskan hade en tid på nacken - något halvår? - men låter man den stå ytterligare ett tag kommer nog maltkomplexiteten fram ännu mer i smaken.
Betyg: 4,1 av 5.
Jag drack en sådan med 3 år på nacken för några månader sedan och var inte så imponerad måste jag säga. Tror jag gillade den bättre färsk.
SvaraRaderaBaggen: Ok, ja det hade jag ingen aning om. Intressant synpunkt hursomhelst :)
SvaraRaderaJag kommer att flasktappa min amerikanska barley wine Hoppy Dick den 19:e november. Kommer ni till ÖBWF den 20:e? Kanske kan fixa en flaska åt er i sånt fall.
SvaraRaderaLåter ju intressant! Vi är där den 20:e om inget inträffar. Kanske vill du ha en Kaosporter? Är ju visserligen i grunden ett extraktöl men kanske kan vara kul ändå :)
SvaraRaderaKlart jag vill ha en kaosporter, att det är extraktbryggd spelar ingen roll för mig. Hmm det är faktiskt lite extrakt i barley winen, när jag tänker efter. Jag tar med en liten väska så kan vi byta innan eller efter festivalen. Jag kan ta med en Trippel IPA också.
SvaraRaderaDet låter ju bra det :)
SvaraRaderaVi har väl fått se en hel del amerikanska barleywines på systemet på sistone? Jag tänker främst på Stone Old Guardian, Rogue Old Crustacean, Avery Hog Heaven, Mikkeller/Three Floyds Hvedegoop (Oatgoop har väl också kommit på bolaget?). Därmed inte sagt att vi fått tillräckligt ;)
SvaraRaderaErik: Ja, det har du banne mig rätt i. Hur kan jag ha glömt alla dessa?
SvaraRaderaOrdnat.
SvaraRaderaHur gammal ar den Old Ruffian som slapptes pa Systembolaget? Drack precis en fran 2009 och var inte sa imponerad.
SvaraRadera