Lagrad julöl

Sitter och smuttar på förra årets God Jul från Nøgne Ø. Vet dock inte om det har blivit särskilt mycket bättre. Det är vinöst, lite glögg-liknande, men samtidigt känns det ganska rostat med en del lakritstoner. Kola och kaffe hitter jag också. Jag upplever ölet som ganska torrt av någon anledning - känner inte så mycket restsötma som jag kommer ihåg från sommaren 2008 när jag och Fredrik delade en flaska på Bishops Arms. Det känns som det fortfarande ligger lätt, lätt humle och lurar i bakgrunden och avslutningen är ganska besk. Gott, men inte fantastisk och jag hade faktiskt hoppats på litet mer.

För övrigt kommer det ju årets julöl på måndag. Ingen God Jul i år dock, men däremot så kommer ju Underlig Jul vilket ska bli småkul att prova. Måste också säga att Sigtunas Snowlind Strong Ale låter lovande på pappret och det känns som ett öl jag kommer inhandla så småningom. Vet dock inte om det är något jag kommer köpa redan nästa vecka. Det kommer ju en del mitt i månaden-nyheter samma dag, men jag funderar på om jag verkligen har råd eller om det är möjligt att få tag på när man inte bor i storstäderna. Har för mig att det inte fungerar så bra med beställningar kring jul - åtminstone vad jag kan komma ihåg från förra året.

Hursomhelst lär ju decembersläppet räcka gott. Dessutom är det ju Örebro Öl & Whisky Festival om en knapp vecka!

Thomas Hardy's Ale 2005

Lagrad öl är något jag tyvärr inte har så jättestor erfarenhet av. Chimay Blå från 1999 respektive Närke Stormaktsporter från 2005 är väl bland det häftigaste lagrade jag druckit, sen var det väl inte så mycket mer. Det skulle onekligen att ha varit häftigt att varit med på provningen Weine från Casa Beer Blog var med på när de prövade över hundra år gammal öl, hans inlägg om detta kan du läsa här.

Nu är det inte riktigt lika gamla grejer det handlar om, men det är något nog så trevligt. Givetvis är det Thomas Hardy's Ale från 2005 det handlar om. Den sägs ju kunna lagras i upp till 26 år, men om den är god efter 26 år, det får någon annan svara på. Förväntningarna var rejält uppskruvade när jag öppnade flaskan, skulle de infrias?

Färgen är djupt rödbrun med ett fint en och en halv finger högt skum som lägger sig till ett tunt litet skumlock för att sedan bilda en liten skum-ring.

Doften är stor och oerhört nyanserad med inslag av portvin, torkade frukter, russin och ett visst inslag av läder och finsprit typ cognaq. Det finns vissa tecken på oxidation tycker jag, men bara väldigt lätt sådana. Det doftar så otroligt gott och intressant att man nästan blir gråtmild. Det märks verkligen att 4 år gör mycket för denna öl.

Smaken är även den komplex med många vinösa toner av portvin, torkade frukter, russin men även en viss träighet. Det finns en viss knäckig sötma i ölet som precis räcker för att balansera upp all alkohol. Ölet värmer gott i både munnen och påväg nerför halsen. Smaken är så otroligt komplex och välkomponerad att det är svårt att urskilja mer smaker än de jag nämnde ovan.

Munkänslan är fyllig och nästan lite oljig, kolsyran är mellan till låg vilket lämpar sig väldigt bra i det här fallet.

Hoppas verkligen inte ni missade denna skönhet därute, för det här är häftiga grejer. Förmodligen skulle denna öl säkert kunna stå i någon ölkällare i minst en fyra-fem år till eller möjligtvis 26 år, men så länge orkar jag inte vänta. Vad blir betyget på detta då? Det här är helt enkelt en klassiker och ett mästerverk, betyget blir därför högt, den får 4,75 poäng av 5.

Färdiglagrad öl på Systembolaget?

I helgen var det dags att bege sig till Storfors, en liten håla norr om Karlstad och Kristinehamn för att fira att min sambos yngsta bror tog studenten. Lite öl skulle man ju givetvis ha till kvällen, dock så har ju inte Storfors Systembolaget det bästa utbudet. Ett par Oppigårds Single Hop Ale och ett par Arboga Vårlager fick det ändå bli. Dessutom såg jag att de hade Mariestads Porter - en hygglig Svensk porter som jag inte druckit på ett tag. En sådan fick det bli.

Den positiva överraskningen när kassörskan plockade fram flaskan (ja, en del butiker har fortfarande inte självplock) var att det var en flaska från 2007. "Hmm" tänkte jag, två år gammal porter för circa 15 kr flaskan, "jag tar två till" sa jag. Så nu står det ett par flaskor Mariestads Porter 2007 i min lilla ölkällare. En flaska prövade jag, dock blir det ingen recension just nu, men enligt mig åsikt är det helt klart i klass med t. ex en färsk Carnegie Porter.

Så det ska bli kul att låta dem stå ett tag till och se om det händer något (Står bäst före 06 december 2017, intressant!). Blir det ingen höjdare är det ju ändå ingen större ekonomisk förlust. Hursomhelst, mer färdiglagrad öl åt folket!

Närke Stormaktsporter 2005

Igår tog jag en sväng till Bishops. Hade tänkt kolla om de hade fått in något intressant på fat först - det har snackats om att Nynäshamns ESN (Extra Special Nynäs) skall kopplas på snart, men de hade inte hunnit det nu heller. Bestämde mig först för att ta något enklare på fat, och valet föll på Ocean Black. Helt okej schwarzbier, men det är ju knappast en stil som är sådär jätteintressant. Mycket rostade malttoner med kaffe och choklad samt en lätt rökighet (fast den passade mycket bättre in här än i deras IPA). 3,4 av 5 blev betyget.

Jag tittade i kylen... fanns det något riktigt intressant jag inte druckit? Jajemensan! Åtminstone så hade jag inte druckit 2005 års årgång av Närke Stormaktsporter, så jag slog på stort i och med att jag fick reda på att jag klarat en tenta tidigare på dagen. Nu byter jag nördigt nog också "rating-site", eftersom Stormaktsporter-ölen är listade som separata öl här.

När jag häller upp ölet i glaset är det mörkt, nästan svart med ett litet, litet skum som dör ut.

Det doftar inbjudande och vinöst. Jag tycker mig faktiskt känna rödvin, vilket jag inte riktigt har gjort med senare årgångar/yngre flaskor. Torkad frukt, russin, choklad, kaffe, lakrits, honung och kola är andra trevliga toner som dyker upp.

Smaken är ännu bättre än doften. Väldigt vinös, balanserad och maltig med mörk choklad, kaffe, torkad frukt, russin, kola och honung. Ganska sött öl men eftersmaken är litet torrare med en liten beska. Det är helt klart någon vinliknande kvalitet (på ett bra sätt) hos ölen. Men det är väl främst eftersom det är så vinöst och åldrat, mycket trevligt men inte så bra som Kaggen eller Bourbon County Stout.

Munkänslan är hursomhelt oerhört bra. Otroligt len och småtorr med låg kolsyra. Fylligheten är otrolig som vanligt.

Nu tror jag nog att jag inte skall dricka så mycket Stormaktsporter på ett tag (såvida jag inte hittar 2007:an). Får nästan lite dåligt samvete i och med att det är ett ganska exlusivt öl som många borde få chansen att testa, men det är svårt att motstå när man hittar en gammal årgång för 98 kronor.

Jag tycker dock att det möjligen är lite för vinöst, så om jag måste välja så väljer jag nog en yngre flaska. Med det sagt, menar jag givetvis inte annat än att det här är fantastiskt!

Chimay Blå 2007

Eftersom David läskade mig på msn med sin Smokehead så blev jag sugen på att ta något trevligt jag med. Dock så är det ganska tomt på nyheter i mina förråd, så jag tänkte ta ett öl som har stått ett bra tag i min lilla ölkällare.

Chimay Blå (2007) från Abbaye Notre Dame de Scourmont behöver väl ingen närmare presentation, utan jag kör på med en recension;

När jag öppnar flaskan så rusar ölet genast mot öppningen, det är sällan jag öppnat en flaska från detta bryggeri, iaf den blåa varianten och den inte svämmat över. Ändå har den stått orörd i över ett år. Dessutom måste jag tillägga att det ser väldigt trevligt ut i mina Chimay-glas.

Doften är späckad av plommon, malt, belgo jäst, vinösitet och en lätt touch av farinsocker. Det är överlag en väldigt fruktig doft som onekligen är väldigt trevlig.

Smaken då? Jo det är riktigt stabilt, rejält med plommon och belgojäst tillsammans med en väldigt lätt beska som balanserar det hela. Eftersom flaskan snart är två år gammal så börjar man känna en ganska åldrad känsla som inte infinner sig i en färsking.

Personligen anser jag att detta tillsammans med Orval är de bästa Trappistölen. Det må så vara att Westvleteren och Rochefort har mer status (har dock ej druckit Westvleteren), men det bryr jag mig inte om. Om Chimay hade varit lika svårtillgängligt och mytomspunnet som Westvleteren tror jag att det hade legat på topplistan det med.

Det är svårt att betygsätta detta, jag har druckit tre olika årgångar, nämligen 1999, 2006 och 2007 och alla har fått olika betyg. Det här blir dock 4,4 tunga poäng av 5!