Brill & Co till ÖÖW

Ville bara slänga in en snabb notis om att de eminenta importörerna Brill & Co kommer att närvara på Örebro Öl & Whisky Festival. Höll själva på att göra ett riktigt glädjeskutt när jag läste detta! Nu kan vi nog räkna med lite öl från Mikkeller, Nøgne Ø, Dugges och kanske något från Alesmith eller Port Brewing med mera!

Bara Brill & Co gör ju att det känns hundra gånger mer värt att besöka mässan nu!

Missa förresten inte Davids Recension av Baladin Elixir nedan.

En överraskande belgisk italienare

- Fredrik hittade efter många om och men en bild!

Vi är inte direkt snabba med recensionerna, märker jag. Italienaren Baladin Elixir dracks på samma provning som Brooklyner-Schneider Hopfen-Weisse i början av oktober någon gång. Det var en överraskning som Fredrik köpte på sig under sitt Göteborgs-besök.

Ölet ser ganska så trevligt ut; grumligt, orangefärgat med ett fint vitt skum.

Doften är väldigt fruktig med mycket söta godis-aktiga toner. Det finns också en hel del kola och lite svårdefinierade kryddor. Belgiskt, fast ändå med liten egen touch.

Smaken är söt och maltig. Det som överraskar mig mest är en tydlig vispgrädde-aktig ton. Efter det hittar jag en hel del kola, lätta toner av torkad frukt och söta godistoner.

Kroppen är fyllig, och ölet känns ganska krämigt. Det finns också en tämligen livlig kolsyra.

Ölet bär sin alkohol (1o%) mycket väl. Ett riktigt trevligt öl, som överlevt trots en bra tid på Systembolagets ljus-utsatta och högtempererade hyllor.

Betyg: 3,9 av 5!

En väldigt otjeckisk tjeck

Vadå? tänker ni nu, och det gör ni med all rätt. Ölet det handlar om är nämligen Březňák Světlý Ležák från Pivovar Velké Březno. Det är väl som man skulle kunna säga en tjeckisk pilsner till budgetpris. De billigare tjeckerna brukar ändå vara ganska bra tycker jag, t. ex Budweiser Budvar eller Primatór Premium Lager är ju riktigt trevliga öl. Hursomhelst, såhär var denna:

Ölet är bärnstensfärgat med ett stort och fint vitt skum, flaskan är klassiskt stilren.

Doften är ganska anonym, endel hö med inslag av vete. Det finns även toner av blöt wellpap och en viss alkoholkänsla i doften.

Smaken är inte heller den speciellt angenäm, en lätt humlebeska med stora höiga toner med inslag av nybakad småfranska. Alkoholtonen slår igenom lite lätt även här.

Munkänslan är mellanfyllig på gränsen till tunn med en rejält tilltagen kolsyra.

Hursomhelst, som titeln antyder så är det här enligt mig en ganska otjeckisk tjeck, det känns mer som en väldigt tråkig internationell lager. Betyg? 2,15 poäng av 5!

Brooklyner-Schneider Hopfen Weisse

Kom idag på att det finns några öl som vi prövat och fotat men ännu inte hunnit recensera. Däribland just Brooklyner-Schneider Hopfen Weisse som detta inlägg ska handla om. Många verkar tycka att den som bryggd av Brooklyns bryggmästare Garret Oliver i Tyskland är godare än denna som är bryggd i U.S.A. av Schneiders bryggmästare Hans Peter Drexler. Frågan är vad jag tycker - här kommer svaret!

Ölen har en varmgul färg med ett rejält vitt skum som faktiskt varar en stund, det lämnar även lite skumrester på glaset. Flaskan på 75 cl känns ganska lyxig.

Doften är trevlig och innhåller (som väntat?) mer tropiska toner än vad ölets tyska broder gör. Det finns även en lätt jästighet och trevliga inslag av de där typiska gröna bananerna man brukar hitta i weissbier.

Smaken bjuder även den på endel tropisk frukt men även endel jästighet och gröna bananer. Humlekaraktären står helt klart i centrum i den här ölen även om den inte dominerar smaken som i t. ex en IPA. Hursomhelst, det är såhär man vill att en amerikansk tolkning av weissbier ska smaka!

Munkänslan är fyllig och har en kolsyra som pirrar sådär lätt på tungan som en bra weissbier ska göra.

Nå, vad är slutsatsen? Både jag och David fann att den faktiskt är bättre än den tyska varianten. Mest på grund av att denna känns mer nyskapande och välkomponerad. Sen är ju frågan om den är värd ett såpass mycket högre literpris, men den frågan tycker jag är upp till var och en att besvara. Betyg? 4 skummande steinkrugs av 5!

Great Brands till ÖÖW

Nu har Great Brands adderats till listan över importörer som ställer ut på Örebro Öl & Whisky Festival den 20 och 21 november!

Detta är en riktigt trevlig överraskning faktiskt då jag tycker de har mycket bra öl och fortfarande endel som jag inte provat. De öl jag ser fram att prova från dem (om de har med sig förstås) är XS Imperial Stout och XS Old Crustacean Barley Wine från Rouge samt Dale's Pale Ale från Oskar Blues men även Oak Aged Yeti från Great Divide om de har med sig.

Ni kan nog räkna med att träffa mig och David vid Närkes, Oppigårds, Wicked Wines, Bishops Arms, Sandbackas, Irish Pubs och just Great Brands montrar.

Ser verkligen fram emot festivalen nu då det blir min första riktiga ölfestival!

Gouden Carolus Van De Keizer Blue

Det blir ingen mjukstart idag, jag kör igång på en gång och berättar om vad vi trodde skulle bli höjdpunkten på ölprovningen igår. Alldeles riktigt, det är Gouden Carolus Van De Keizer Blue det handlar om - en belgian strong ale på 11% med inriktning mot vintersäsongen.

Jag har väldigt goda minnen av den här och kommer ihåg den som en riktig höjdpunkt bland belgiska strong ale, det är även en av de öl jag gav väldigt högt betyg under min tid på Öltorget (dock är jag inte längre medlem där). Nåväl, hur var den?

Ölet har en väldigt djup brun färg som nästan ser svart ut i ett rum med lite svagare belysning, skummet är beige-aktigt och lämnare gott om skumrester på glaset. Ett väldigt tilltalande utseende må jag säga!

Doften är alldeles underbar! Massvis med röda bär, körsbärskärnor, torkad frukt, portvin, lätt rostad malt, jäst, lätta kryddiga toner och en viss underton av kakao. Det är sällan man blir såhär exhalterad av att dofta på en öl!

Smaken då? Det som dominerar smaken är en kraftfull sötma, det är sött och ännu mera sött. Stora toner av sirap, portvin, mörk choklad, torkade frukter, romrussin och en lätt jästighet. Personligen har jag inget emot söta öl sålänge det finns något som balanserar upp all sötma, men det gör det tyvärr inte i det här fallet.

Fylligheten är på topp och den har en väldigt behaglig munkänsla.

Som sagt, jag har inget emot söta öl, men detta blir lite för mycket för mig. Min smak måste ha förändrats, för det här är inte så bra som jag minns det. Det skulle varit mer lagom att dela 4-6 personer på denna 75 centiliters flaska. Hursomhelst, det är ändå ganska njutbart, men alldeles för sött. Betyg? Det landar på 3,65 poäng av 5 - gott men helst i små mängder.

Ölkväll ikväll!

Precis som titeln antyder så ska jag och David ha en liten ölprovning/vanlig ölkväll ikväll. Det blir ett par nya öl i form av Slottskällans Red Ale samt Schlösser Alt, egentligen har nog varken jag eller David speciellt höga förväntningar på någon av dem, men det är ju ändå roligt att prova.

I övrigt blir det en gammal favorit i form av en lite drygt årsgammal Gouden Carolus Cuvee Van De Keizer Blue. Det blir även att dela en Paradox Smokehead. Som lite bonusöl hade vi tänkt att pröva Duvel och St Peter's Cream Stout, det jag ser mest fram emot av de två är Duvel som jag inte provat på säkert ett och ett halvt år eller så.

Tänkte bjuda på någon god mat också, frågan är bara vad det blir. Grunden är tänkt att bli hasselbackspotatis med rödvinssås och bearnaisesås samt något trevligt kött till.

La Trappe Witte Trappist

- Ibland blir inte bilderna så lyckade

när man tar dem i all hast...

Det har varit ganska tyst på bloggen nu i några dagar. Det beror mest på brist på tid från min sida samt att det faktiskt varit ganska dåligt med saker att skriva om.

Hursomhelst, nu är det dags att recensera en av ölen jag drack på min brors inflyttningsfest nu i helgen. Precis som titeln på inlägget antyder är det La Trappe Witte Trappist från Trappist bryggeriet De Koningshoeven det rör sig om. På sistone har jag börjat tycka väldigt bra om belgisk wit, saison och tripel etc, stilar som jag var lite smått skeptisk till förr.

Nåväl, hur var ölet?

Ölet har en väldigt ljus blekgul färg när man häller upp den med ett relativt stort vitt skum. Det ser inte sådär jätteaptitligt ut faktiskt.

Doften är däremot betydligt bättre, mycket kryddor typ koriander, apelsinskal och lite nejlikor. Det finns även en lätt jästighet och en väldigt lätt torr humlighet i doften.

Smaken är ungefär som doften utlovar, en hel del av kryddorna jag nämnde tidigare men även en fräsch syrlighet som passar utmärkt för stilen. Humligheten är rejält tillbakadragen, som sig bör när det handlar om witbier.

Fylligheten är inte direkt på topp, utan den är relativt tunn, dock inte jättetunn, och det är ordentligt med kolsyra i ölet. Medan jag drack denna funderade jag på om den inte hade passat bättre på vårlanseringen - den känns verkligen som ett uppfriskande sommaröl.

Hursomhelst, jag tycker detta är fullt godkänt, och till det ytterst modesta priset av 13:90 så får denna 3,4 trappistglas av 5.