Oktoberfest på Bishops Arms

I torsdags var det åter dags för den årliga oktoberfesten på Bishops Arms i Karlstad. De har kört den några år nu, och det är det andra året i rad som jag och David är med.

Efter en trevlig äppelmust-aktig fördrink så var det dags för att botansera bland kranarna med oktoberöl. Efter en snabb överblick bestämde både jag och David oss för att ta ett varsitt glas Weihenstephaner Vitus. Döm om min förvåning när vi fick en stor sejdel upphälld - det är ju trots allt en vetebock på 7,7 %. Dock skulle det visa sig vara en positiv överraskning då det visade sig vara ett väldigt trevligt öl.

Sen var det dags för den "obligatoriska" oktobermaten. Efter lite kallskuret i form av lufttorkad skinka, rökt fläsk och diverse röror och sallader var det dags för den varma maten. Fläskschnitzel, olika typer av korvar, kycklingvingar, ugnsbakade rotfrukter, surkål, rödkål, olika senapssorter, aoili och en hel del annat var vad som bjöds. Robust och trevligt!

Efter maten så var vi sugna på något lite mer "otyskt" så vi tog en varsinn kupa av Örebro Bitter, och oj vilken form den var i! Det är sällan man får ett så rivigt och härligt färskt glas av detta öl. Massvis av Cascade och East Kent Goldings, mums.

Dock så är ju inget Bishops-besök fullbordat innan man druckit något lite "häftigare". Efter en snabb överblick av vad som fanns i kylarna så bestämde vi oss för att dela på en Närke Kaggen! Stormaktsporter 2008. Till det modesta priset av 180 kr får den lov att anses vara ett fynd - speciellt med tanke på vad den kan kosta därute.

Avslutningsvis vill jag passa på att tacka den härligt utklädda personalen (typiska oktoberfest-kläder!) på Bishops Arms för en trevlig kväll!

Chili-recept funnit!

Har fått många tips på bra chili nu, ett par här samt några på andra forum på internet. Inget har dock känts 100% klockrent utan jag valde att experimentera litegrann.

Detta är vad den kom att innehålla tillslut:

ca 700 g högrev

ca 150 g bacon

2 st röda paprikor

2 st gula lökar

2 st klyftor vitlök

½ röd habanero

2-3 matskedar Caj P smoked chipotle rub

5 st lagerblad

2 tsk spiskummin

Salt

Circa en matsked socker för att balansera hettan från habaneron

Oxbuljong (tog faktiskt en tärning i detta fall)

En flaska Nils Oscar Rökporter

En skvätt Adnams the Bitter

Börja med att sätta på en stor gjutjärnsgryta (eller i mitt fall en vanlig gjutjärnstekpanna) på hög värme, stek sedan lite bacon i en skvätt olivolja. När baconet fått svettas en stund häller man i högreven som man har hackat upp i minde bitar, krydda sedan med salt och smoked chipotle ruben. När köttet sedan fått en fin färg hällar man i den grovhackade paprikan, vitlöken och löken samt chilin. Efter en liten stund häller man på ölet och har i lite buljong, jag tog faktiskt en oxbuljongstärning.

Låt sedan detta stå och puttra på sväg värme i circa 3-4 timmar...

Just nu står detta och puttrar på spisen och det luktar grymt gott! Till detta serverar jag Chimay Blå samt ungerskt lantbröd med smör och ost.

Ölkvällen - en liten sammanfattning

Tänkte ta mig friheten att sammanfatta gårdagskvällen, som bjöds på en hel del trevliga upplevelser för doft- och smaksinnet!

Det började med lite trevlig mat som Fredrik nämnde i ett inlägg tidigare: plankstek med fläskfilé och pepparsås och mos. Tack till Fredriks sambo som gjort maten! Till denna dracks alltså North Coasts Red Seal Ale. Det var hursomhelst en ypperlig kombination och jag ska nog börja dricka mer Pale/Amber Ales till mat i fortsättningen. Red Seal Ale är helt klart en trevlig american amber/pale ale. Söt och maltig med mycket karamell, men med en förhållandevis stor beska tack vara en ganska generös mängd humle. Inte så humligt och beskt som man tyckte förr, när man inte hade testat alla dessa extrema humlebomber som finns, men ändå riktigt trevligt.

Efter detta dracks alltså en Cuvée Angélique, som Fredrik sammanfattade nedan. Jag håller i stort sett med Fredrik, annars finns min recension på Ratebeer. Betyg: 3,8 av 5.

Kanske skyndade man fram lite snabbt med belgaren, men jag var otroligt sugen på det jag på förhand misstänkte skulle bli kvällens höjdpunkt: Goose Islands Bourbon County Stout. Mina förväntningar var högre än Olympus Mons och som tur är så infriades de också! Fantastisk, svart färg med en doft av rostad malt, mörk choklad, fudge, kola, mandlar, ek, vanilj och bourbon. Väldigt tydlig i doften, även om det kan ha hänt att jag missat något. Smaken är söt, men ändå balanserad: fullt med rostad malt, mörk choklad, fudge, mandlar, ek, vanilj och bourbon. Det här är perfektion. Alkoholen värmer lite, men är i övrigt väl dold för sina 13%. En otrolig fyllighet kan väl sägas vara kronan på verket tillsammans med en stor, krämig och tjock kropp. Kolsyran är alldeles lagom och avslutningen är lång och behaglig. Troligtvis det bästa jag druckit tillsammans med Kaggen! Jag vet inte vilken som är bäst men det är lite struntsamma nu. Betyg: 5 av 5 (vill egentligen vara snål med femmor men när man dricker sådant här är det oundvikligt).

Hursomhelst dracks det, som jag redan skrivit om, Old Guardian efter denna. Omdömet började sina, men vi bestämde oss även för att prova en Prize Old Ale. Det verkar som ölet utvecklats för det här var riktigt, riktigt surt, nästan som lambic eller möjligen flamländsk rödöl (har bara testat ett öl av den typen). Gott var det hursomhelst om man gillar sura grejer, men jag minns den som betydligt sötare när jag drack den i somras.

Allt som allt - en mycket trevlig kväll!