S:t Eriks Pilsner

Den duktiga hembryggaren Jessica Heidrich har tidigare stått bakom "Angel's Share"-serien som dykt upp på litet krogar runtom i landet (främst i de större städerna, antar jag). S:t Eriks Pilsner är det första ölet från Jessica som kommit på bolaget. Först trodde jag att ölet skulle vara ett tämligen ointressant sådant från något storbryggeri - men liksom Angel's Share-ölen så har det här kontraktbryggts på Slottskällans Bryggeri.

Även om det redan nämnts på diverse ölbloggar, så måste jag säga att flaskan är otroligt snygg och helt klart värt 15 kronor bara den. Dock så får gärna innehållet vara bra också.

Ölet är klart guldgult i glaset med ett medelstort vitt skum. Inte så mycket rester.

Doften bjuder på toner av amerikansk humle (även om det såklart inte är jättekraftigt). Jag hittar dock helt klart de klassiska citrus- och grapefrukttonerna. Det finns också spår av hö och gräs.

Smaken går i samma stil med toner av citrus, grapefrukt och hö. Jag tycker det känns lagom balanserat även om balansen är någorlunda åt humlens håll innan de höiga, maltiga tonerna märks. Avslutningen är lätt torr med en kvarvarande beska.

Kroppen är lätt med en mjuk, fin kolsyra.

Ett helt klart trevligt öl, även om det finns vissa svenska lageröl som är snäppet bättre. Det blir definitivt att köpa någon flaska framåt sommaren och dricka i solen dock!

Betyg: 3,3 av 5.

Mikkeller Jackie Brown

När Mikkeller sätter igång och brygger så blir det ofta spännande öl, ofta åt det extrema hållet, men inte denna gången. Det är dock inte alltför ofta som vi får tillgång till hans öl på Systembolaget. Denna gång får vi det dock, med råge, de lanserar en öl i det fasta sortimentet.

Brown ale var det ja, Jackie Brown närmare bestämt. Just brown ale är något som vi inte haft så mycket av på Systembolaget. Så, detta är verkligen ett kul initiativ. Men hur är den då?

Färgen är djup med ett enormt stort beige-aktigt skum. Skummet lämnar rejält med rester på glaset.

Doften är stor och humlearomatisk med nästan kryddiga humletoner. Det finns även inslag av karamellmalt och ananas. Trevlig doft!

Smaken är även den väldigt humlearomatisk och kryddig. På något vis tycker jag den känns lätt belgisk också, kan nog ha att göra med att den är brygd på ett belgiskt bryggeri (tror jag?). Vidare så finns det trevliga toner av karamell och ananas.

Munkänslan är medel och kolsyran är medel till hög med många små men mjuka bubblor.

Det här var minsann inga fel. Förmodligen så är denna tillsammans med Nøgne Ø:s Imperial Brown Ale den godaste brown ale jag druckit.

Betyg? 3,85 av 5. Mycket trevligt!

Suröl för nybörjare?

Flera år i rad vid den här tiden på året så är det vissa öl som har varit återkommande tillfälliga nyheter på Systembolaget. En av dessa är just Ichtegems Grand Cru, en sorts flamländsk rödöl lagrad på ekfat. Egentligen hade jag nog inte tänkt att prova den i år men när det var dags för bryggning för någon vecka sedan tänkte jag att det kunde vara kul att dela på en flaska då varken jag eller David provat den på ett par år.

Hursomhelst, såhär var den!

Färgen är djupt rödbrun med ett halvstort vitt/beige skum. Ölet lämnar inga skumrester på glaset och skummet lägger sig efter en stund till en liten ring.

Doften är syrlig med inslag av röda vinbär, vinäger, ekfat och en hel del bär i allmänhet. Det finns också lätta toner av sötaktig malt.

Smaken är syrlig men inte riktigt lambik-sur med toner av röda bär, ek och en del lätt maltsötma. Inget speciellt direkt.

Munkänslan är medel till tunn och kolsyran är medel med många stickiga bubblor.

Flamländsk rödöl kan vara så otroligt mycket bättre än såhär. Visst, det funkar, men det är heller inget man blir särskilt uppspelt över. Dock tycker jag nog att den är relativt prisvärd som någon sorts "vardagssuröl".

Betyg? 3,45 av 5.

Founders Centennial IPA

När jag hörde att Centennial IPA från Founders Brewery skulle komma till Systembolaget blev jag genast nyfiken. När jag väl beställt en flaska hörde jag dock att det ryktades om på vissa ölbloggar att ölet inte var särskilt färskt, vilket oroade mig något. Skulle ölet fungera trots en tid på nacken?

Ölet är orangefärgat i glaset med ett väldigt fint, krämigt vitt skum som lämnar en hel del skumrester på glaset.

Doften är väldigt blommig och något parfymerad med toner av tallbarr, kåda, gräs och en hel del karamell. Känns inbjudande, och jag har helt klart doftat på tröttare exemplar av stilen.

Smaken då? Ja, den är faktiskt något bättre än doften med mycket grapefrukt, citrus, talbarr, blommor, gräs, karamell och en viss bärighet i bakgrunden. Trevligt ändå.

Kroppen är medelfyllig, kolsyran är livlig med en hel del små bubblor.

Det här var helt klart gott. Väntade mig inte särskilt mycket av den så jag blev överraskad. Visst har den säkert smakat färskare och bättre, men jag tycker den håller ihop förvånansvärt bra. Det verkar dock råda delade meningar om detta - se till exempel BeerSweden och Casa Beer Blog.

Betyg: 3,8 av 5.

Sigtuna Röd Påsk

När sveriges mikrobryggerier drar igång och brygger säsongsöl blir det till skillnad från makro- och storbryggerierna väldigt spännande och varierade ölsorter. Sigtuna Brygghus är ett bryggeri som verkligen är på uppgång tillsammans med deras nya (nåja, relativt nya) bryggare Mattias Hammenlind och de brygger i år två påsköl som de lanserar på Systembolaget. Såhär är deras amerika-inspirerade red ale Röd Påsk!

Färgen är mörk bärnsten med ett stort ljusbeige skum. Ölet lämnar nästan inga rester på glaset.

Doften är stor och trevlig med toner amerikansk humle, fruktgodis (tänk PimPim), karamellig malt och en liten ton av vanilj.

Smaken är även den stor och rejält besk av amerikansk humle. Fruktgodiset och karamellmalten finns även i bakgrunden när det gäller smaken. Det är riktigt mumsigt måste jag säga.

Munkänslan är medel och kolsyran är lagom med många små bubblor.

I år kommer jag nog inte prova så många påsköl men detta var något jag kände att jag inte vill missa. Det tycker jag inte att ni heller ska göra.

Betyg? 3,95 av 5.

Bryggning

I lördags så möttes jag och Fredrik hemma hos mig för en bryggning. Vi pratade redan för över ett år sedan om att vi ville brygga ett öl tillsammans, men det har alltså inte blivit av förrän nu. Här kommer en kort sammanfattning av dagen (det kommer nog mer senare).

Vi använde oss av torkat maltextrakt från Muntons (1 kg ljust och 0,5 kg mellanmörkt), Nelson Sauvin- och Columbus/Tomahawk-humle samt Safale US-05-jäst. Humlegivorna var 7 gram Columbus (60 minuter), 8 gram Columbus (30 minuter) och 25 gram Nelson Sauvin (10 minuter). Vi löste upp maltextraktet i 6 liter vatten, och började sedan koka ölet.

OG hamnade på 1066, vilket var något högre än det jag räknat med. Hade ju kunnat spätt ut till 1061, men struntade i det och körde på det förstnämnda. Idag mätte jag FG eftersom det sedan igår hade slutat bubbla i jäsröret. Densiteten ligger nu på 1016 vilket visar att det jäst ut som det skulle och alkoholhalten ligger runt 6,6%. Huruvida man räknar så får jag det åtminstone till 53-60 IBU. Kanske skulle haft mer humle ändå (det går ju visserligen torrhumla). Det lilla smakprov jag tog var dock gott, även om det var grumligt och fanns en del jästiga toner så lyckades jag känna en fräsch tropisk fruktighet, ungefär som någon tropisk "God morgon"-juice samt en trevlig beska, som dock inte var brutal.

Än så länge ser det alltså lovande ut för ölet! Huruvida det verkligen är en IPA eller inte vet jag inte, men någon slags "Strong Pale Ale" kan man åtminstone kalla det.

Hembryggning samt påminnelse om Facebook-sidan!

Fortsätter att i brist på bättre göra reklam för vår Facebook-sida. Adda oss gärna där och läs om små notiser och iakttagelser som vi inte lägger upp på bloggen.

Sök helt enkelt på "Ölkultur med David & Fredrik" och adda oss. Nu siktar vi på 150 medlemmar!

Förövrigt kan ni räkna med lite rapportering om vår (efter Davids recept) American Pale Ale (eller blir det India Pale Ale?) humlad med Columbus och Nelson snart. Stay Tuned!

Kornvin från Nynäshamn

Barley wine är en ganska spännande ölstil. Den kan variera mellan alltifrån syrliga old ale-liknande öl till humlebrutala DIPA-liknande skapelser. En gemensam nämnare är åtminstone att de alltid är relativt alkoholstarka och maltbetonade. Nynäshamns Ångbryggeri brygger just ett sådant öl i engelsk tappning. Givetvis är det Bötet Barley Wine jag pratar om.

Doften är stor och sötaktig med trevliga toner av ljus sirap, färska plommon och torkade frukter. Det finns även inslag av portvin och kolagodis. Det känns nästan som att den redan är färdiglagrad, kanske inte så konstig iofs med tanke på att den redan legat 7 månader på en lagringstank.

Smaken är lite mer humlebetonad än doften men även här är det den söta malten som dominerar. Fina toner av torkade frukter och lätt kryddig jäst gifter sig med nyanser av omogna plommon och kolakarameller. Det är en riktigt bra balans mellan bitterheten och sötman.

Munkänlsan är som väntat relativt stor och nästintill kletig. Kolsyran är medel med många små bubblor som nästan sticker till lite på tungan.

På sistone har jag inte varit alltför imponerad av detta - oftast bra - bryggeris skapelser men nu slår de mig nästan med häpnad. Det är sällan man får ett såhär bra "färskt" barley wine. Såhär i efterhand önskar jag att jag hade haft någon lite kraftfullare ost att prova till. Bryggeriet ska dessutom ha en eloge för att de bytte från 50 cl till 25 cl stora flaskor.

Betyg? 4,15 av 5. Gott!