Funderingar kring Systembolagets lanseringar

Vi på Ölkultur har börjat fundera en hel del kring vem och vilka som får sälja sina öl via Systembolaget. På sistone har importör- och leverantörsmärken såsom St. Eriks och Mohawk fått ta stor plats på Systembolagets hyllor när det gäller svenskproducerad mikroöl. Inget ont om produkterna i sig, men detta väcker ju också en hel del frågor.

Man kan ju leka med tanken att ett öl som "ännu inte finns" konkurrerar ut ett öl som existerar och är både omtyckt och bryggt av ett välkänt bryggeri när det gäller en lansering på Systembolaget. För att detta överhuvudtaget ska ske kan man anta att Systembolaget får in någon form av varuprover från alla inblandade parter där de bedömer att ölet som "ännu inte finns" är mer lämpligt att lansera än det redan etablerade ölet. Detta görs som vi har förstått det av någon form av panel eller jury som ska förhålla sig neutrala/objektiva gentemot produkterna.

Den första frågan som detta väcker är ju varifrån varuproverna för "ölet som ännu inte finns" kommer. Bryggs de på ett litet experimentbryggeri någonstans? Vem bestämmer vem som får brygga där? Kan man skicka in en hembrygd? Får vi skicka våra hembrygder och i efterhand försöka få dem producerade? Löjliga tankar måhända, men man undrar ju hur det egentligen förhåller sig.

Anledningen till att vi publicerar detta inlägg överhuvudtaget är ren och skär nyfikenhet. När man tittar på det senaste årets nyhetssläpp så är en stor andel av ölet som lanserats så kallade importörs- och leverantörsmärken i stil med St. Eriks- och Mohawk-serien. Vi misstänker att andra öl från etablerade mikrobryggerier har fått lämna plats för lanseringarna av dessa öl.

Vi uppmanar både bloggare och bryggare men även importörer/leverantörer samt Systembolaget att ge sin syn på dessa frågor. Det vore intressant att få lite klarhet i dessa frågor då vi anser dem vara berättigade, speciellt eftersom vi i Sverige faktiskt har ett monopol när det gäller försäljningen av öl och andra alkoholhaltiga drycker.

(Vi reserverar oss för eventuella stavfel och mindre faktafel.)

3 Små Rum del 1

Innan jag börjar med att skriva något annat måste jag tacka de vänliga, generösa, roliga och kunniga människorna jag träffade på 3 Små Rum igår. Rickgordon, Andreas, Gnoff och Rolf - ni är grymma! Sällan träffar man människor som bjuder så mycket på sig själva och på god öl. Dessutom ett stort tack till den väldigt trevliga och kunniga Reza, du har Göteborgs bästa pub!

När det första man möts av är vänliga och broderliga hälsningar och en gåva i form av en flaska Struise Black Albert vet man att man har hamnat i gott sällskap. Tack till Andreas för den!

Kvällen började med att vi körde en mini lambik-provning, de öl vi jämförde och analyserade var Cantillon Rosé De Gambrinus och Cantillon Cuvée des Champions 2003-2004, båda var fantastiska öl men den sistnämnda var något utöver det vanliga. Tusen tack till Rickgordon för att han bidrog med den! Cuvée des Champions hade en riktigt härlig syra och komplexitet och det märktes att de 6-7 åren hade gjort sitt, torrt och syrligt var ordet. Ord som pissoar, hästfilt, färska cirtoner och ananas nämndes i förbifarten. Rosé De Gambrinus var också riktigt trevlig med stor betoning på solmogna hallon och stora, friska, syrliga toner.

Efter dessa två väldigt trevliga öl plockade Rickgordon fram ännu en skatt. Vi fick prova nästa öl blint och efter att ha känt många härliga belgiska smaker och dofter såsom plommon, belgojäst, soja och råsocker med mera så gissade jag lite spontant på Gulden Draak - vilket förvånande nog var rätt gissat av mig. Det visade sig vara en flaska från 1999 som hade utvecklats riktigt, riktigt bra. Trevliga grejer!

Vidare så fick jag för mig att beställa in ett glas av Great Divide Titan IPA på fat, vilket visade sig vara ett bra val. Inte lika brutalbeskt och juice-igt som jag hade tänkt mig, men ändå en fruktig och trevlig IPA. Dock hade jag ju druckit den förut (fast på flaska) men det var riktigt kul att få prova något från Great Divide på fat.

En stund senare var det dags för ett glas Dugges High Five!, också på fat. Här tyckte jag vi började snacka grejer, riktigt humlearomatiskt med inslag av tropisk juice och tallbarr. Kanske var det så att den var lite för tung på malten för att vara en klockren IPA, men det höll ändå en hög klass. Smakade dessutom en skvätt Oppigårds Summer Twist (också på fat) av Andreas, den var väldigt bra och hade massa sköna inslag av grapefrukt och krusbär. Gott gott.

Kvällen hade bara börjat...

Ölrepubliken samt inköp av öl från Dugges

Igår vid 16-tiden så anlände min sambo Therese och jag till centralstationen i Göteborg. Det första som stod på "att göra"-listan var ett kort besök på Ölrepubliken. Där åt både jag och sambon Gustavssons Burgare, jag drack Dugges Fålen till och hon drack Coca Cola.

Eftersom vi var rätt trötta efter resan samt att vi skulle hem till svågern så blev det inte mer på Ölrepubliken. Dock hann jag slänga några ord med Andreas (Marsiblursi) då han var där för att hålla i en Mikkeller-provning. Vi pratade lite allmänt om öl och en del annat och bestämde att vi ska försöka ses på 3 Små Rum nu på fredag.

När vi hade gått från Ölrepubliken så smet jag snabbt in på Systembolaget i Nordstan för att titta om det fanns några lokala öl där. Det enda jag hittade var Göteborgsporter från Oceanbryggeriet, så jag köpte en flaska av den och drack den senare på kvällen hemma hos svågern.

Efter en knapp natts sömn (svågern har ett nyfött barn samt en aktiv 2-åring) så begav vi oss till lite olika butiker i Sisjön. Givetvis kände jag att jag var tvungen att kika in på deras Systembolag för att se vad som fanns och till min glädje hittade jag ett gäng Dugges-öl, men eftersom jag inte har bil så köpte jag bara några stycken. Det som köptes var en Avenyn Ale, ett par High Five! och en Johannas Bästa Best Bitter. Priserna var relativt höga, från 33:90 upp till 41:90 - men jag tror de kommer att vara värda varenda krona.

Recensioner och mer rapporter från Göteborg kommer längre fram. Stay tuned!

Söndags-lyx

Jaha, då har ännu en vecka kommit till sin ända. Efter en ganska lång och slitsam vecka med jobb och studier känner jag att det är dags att slappna av med något trevligt.

Påväg hem från affären där lite diverse matvaror införhandlades slank det med en Lindt Excellence 70% ner i varukorgen. Då spann ju genast tanken igång på att ta en god öl till den. Vad blev det då? Jo det blev  nämligen en Old Rasputin Imperial Stout som stått i min källare i snart ett år, men förmodligen är en aning äldre än så (Går ut i Maj 2009 står det på flaskan).

Hur har den blivit när den stått till sig lite då? De kanske lite väl hårt rostade tonerna har dragit sig tillbaka lite och gett rum för en mer komplex vinös känsla med mycket kaffe och choklad. Humlen har även den avtagit ett litet snäpp och är nu mer aromatisk än besk.

När man sitter såhär med en trevlig Imperial Stout en fin chokladbit (jaja, någorlunda fin iaf) så känner jag att livet är  högst njutbart!