torsdag 31 maj 2012

Mohawk Unfiltered Lager

Imorgon är det dags för ett nytt stort släpp på Systembolaget, vilket inkluderar sommarens släpp, som kommer finnas tillgängligt hela sommaren på Systembolaget. Flera bloggar har gjort ett utmärkt jobb med att uppmärksamma detta, bland annat Ölsvammel.

Vi börjar redan idag med en recension av ett av de på förhand mest intressanta ölen ur sommarsläpper nämligen Mohawk Unfiltered Lager som är vad den heter. Förutom att den är just ofiltrerad är den rejält humlad och egentligen bryggd som en pale ale förutom att den är underjäst då.

Here we go!

Vätskan är ljust orange och lite lätt grumlig med ett cirka en och en halv finger högt vitt skum. Det blir en del skumrester på glasets insida.

Doften bjuder på en massiv humlearom med tydliga inslag av citrusfrukter såsom grapefrukt och mandarin men även en hel del gräsiga toner. Det finns också en lätt bakgrund av karamellmalt och ljust bröd samt en lätt jästig ton.

Smaken är fräsch och besk med bra drag i de citrusfruktiga tonerna. Det finns också en lätt ton av gräs och örter tillsammans med en stabil bakgrund av karamellmalt och lätt brödiga toner. Ölet avslutar torrt och beskt.

Ölet är relativt fylligt med en medelhög kolsyrehalt. Bubblorna är små och mjuka.

Ojoj, det här är riktigt bra! Mohawk med Stefan Gustavsson i spetsen har verkligen lyckats göra en ofiltrerad lager som nästan har en karaktär av en pale ale och med en riktigt trevlig humlearom. Det här kommer helt klart bli en favorit i sommar!

Betyg? 4,1 av 5! Riktigt bra!

Pris: 18:90 för 33 cl på Systembolaget. Tillgänglig från och med 1:a juni.

måndag 28 maj 2012

Stone Ruination IPA - Revisited

Ibland är det roligt att återkomma till öl som man druckit för längesedan. 2009 var första gången jag provade Stone Ruination IPA och sedan dess har jag bara druckit den en gång. Därför var det med glädje jag mottog beskedet att man kunde förboka Stone Brewings öl från Great Brands i våras då jag såg fram emot att prova ölet igen.

Ölet i sig behöver egentligen ingen närmare presentation men för er som inte vet så är det en IIPA på 7,7% och den ligger just nu på tolfte plats på listan för världens bästa IIPA på  RateBeer. Enligt bryggarna själva ligger den på 100+ IBU vilket får att anses utlova en rejäl beska!

Less geekin', more drinkin'!

Vätskan är klar och djupt gyllengul med ett luftigt två fingrar högt vitt skum. Det blir en hel del skumrester på glasets insida.

Doften är frisk och humlefruktig med rejäla toner av aprikos, grapefrukt, mandarin och passionsfrukt. Det finns också en lätt bakgrund av ljus kakdeg, tänk hallongrottor, samt en viss ton av karamellmalt. Det finns också en lätt ton av tallbarr som gömmer sig väl bland all fruktighet.

Smaken är besk och ännu mera besk. Det är en ganska torr IPA men när man väl kommit förbi den stora beskan uppenbarar sig en härlig fruktig med inslag av just grapefrukt, mandarin och passionsfrukt. Det finns även en lätt ton av ljus kakdeg samt en lätt, lätt touch av alkohol.

Ölet är medelfylligt med en relativt hög kolsyrehalt. Bubblorna är medelstora och lätt stickiga.

Jodå, det är fortfarande en riktigt bra IIPA. Stone Brewing får dock se upp, vi har ju bland annat fått en klockren svensk DIPA vid namn Anders Dubbel IPA helt klart är hack i häl när det gäller humlearom med mera. Dessutom är den lättare att få tag i färsk. Men, varför jämföra, när man får såhär god IIPA/DIPA är det bara att njuta!

Betyg? 4,5 av 5! Skitbra!

Pris: 37:- för 355 ml på Systembolaget via privatimport.

lördag 26 maj 2012

Bigfoot 2012

Det här blir en snabb recension av ett årligt återkommande öl som verkligen inte behöver någon närmare presentation - Sierra Nevada Bigfoot 2012!

Vi kör på direkt med en recension!

Ölet är har en djup kopparröd färg som är något klarare än vad jag upplevde den förra året. Det blir endast lätta skumrester på glasets insida.

Doften är massiv med rejäla drag av både amerikansk humle och karamellmalt. Humlen bjuder på en hel del grapefrukt, tallbarr och lite ananas medan malten bjuder på sötaktiga inslag av gräddig kola och melass.

Smaken är precis som doften lovar en blandning av beskt och sött. Först kommer den kraftiga fruktiga humlesmaken med inslag av grapefrukt och ananas som snabbt översköljs av den söta karamelliga malten.

Ölet är rejält fylligt och lite lätt klibbigt. Kolsyrehalten ligger någonstans runt medel med små mjuka bubblor.

Som vanligt är Bigfoot ett väldigt bra öl. Jag har dock nästan fördruckit mig lite på den och jag vet inte om jag börjar tycka den är litet enformig. Därför köpte jag bara en flaska i år, däremot ser jag fram mot en att se vad som händer med förra årets variant som jag har på lagring!

Betyg? 4 av 5!

Pris: 29:90 för 350 ml på Systembolaget. Det finns ett fåtal flaskor kvar ute i butikerna.

söndag 20 maj 2012

Napa Smith Organic IPA

IPA-trenden verkar helt klart hålla i sig och vi får hela tiden en stadig ström till Systembolaget. Den här gången är det dags för ett för mig helt nytt bryggeri som heter Napa Smith Brewery. Bryggeriet grundades av Don Barkley som hållit på med öl  i olika former i över 25 år. Ett av bryggeriets främsta mål är att brygga öl som passar bra till mat.

Därför passade jag på att plocka med mig en flaska Napa Smith Organic IPA på årets första grillning hos några vänner. Det skulle bli en ganska enkel grillning med sweet chili-marinerad fläskyttfilé och lite grillade aubergine samt potatisgratäng. Men min tanke var att ölet skulle passa fint till det kryddiga och söta fläskköttet och den krämiga potatisgratängen.

Men först en recension av ölet!

Vätskan är bärnstensfärgad och lätt disig med ett cirka två fingrar högt ljust beige-vitt skum. Det blir en hel del skumrester på glasets insida.

Doften är rejält humlebetonad med inslag av grapefrukt, kåda och tallbarr samt en viss ton av omogna mandariner. Malten gör sig också påmind med rejäla inslag av kolaremmar.

Smaken är oväntat besk med tydliga inslag av just grapefrukt, kåda och tallbarr. Det finns också en lätt sötma med inslag av kolaremmar och karamell. Beskan dröjer kvar länge och de söta inslagen får arbeta hårt för att kompensera all beska.

Ölet är medelfylligt med en medelhög kolsyrehalt. Bubblorna är medelstora och mjuka.

Det här är helt klart en bra IPA om än något endimensionell. Det som var fantastiskt var hur bra den fungerade till den grillade sweet chili-marinerade fläskytterfilén och potatisgratängen. De karamelliga inslagen passade utmärkt till ölets liknande toner samtidigt som den krämiga potatisgratängen tog bort lite beska och plockade fram de mer fruktiga inslagen i ölet. Härligt!

Betyg? 3,9 av 5! Stabil och prisvärd ekologisk IPA!

Pris: 21:90 för 355 ml på Systembolaget.

fredag 18 maj 2012

Sierra Nevada Ruthless Rye IPA

Sierra Nevada är ett bryggeri som nästan alltid levererar oavsitt vilken ölstil det gäller. Deras öl har dessutom en tendens att ta slut snabbar än man hinner säga "fölkölsöppnörö". Därför var det med glädje jag såg att det fanns ett gäng flaskor Ruthless Rye IPA kvar på hyllan i Karlstad när jag kikade in efter ett eftermiddagsseminaruim.

Vad är det då för ett öl? Jo, precis som namnet antyder är det en IPA bryggd med råg. Humlesorterna som använts är Chinook, både i koket och som torrhumling, samt Citra i torrhumlingen. De har också använt något de väljer att kalla "experimental hops". 

Dags för en recension!

Ölet är klart och bärnstensfärgat med ett två och en halv finger högt vitt skum. Det blir en hel del skumrester på glasets insida. 

Doften är frisk och humlig med de typiska amerikanska humlaromerna såsom grapefrukt, tallbarr och en liten aning aprikos. Det finns också en lätt kryddig ton som jag misstänker kommer från rågmalten. Utöver detta finns en viss karamellig ton. 

Smaken är besk men ändå ganska snäll med en hel del fruktiga inslag från humlen med betoning på grapefrukt och tallbarr. Kryddigheten från doften gör sig också påmind tillsammans med en lätt kletig karamellighet. 

Vätskan är relativt fyllig med en medelhög kolsyrehalt. Bubblorna är små och mjuka. 

Jodå, detta är ännu ett bra öl från Sierra Nevada. Dock kan jag tycka att denna och t. ex Celebration Ale blir väldigt lika. Kanske skulle jag känna större skillnad vid en parallellprovning, men önskar ändå lite större variation mellan bryggeriets olika IPA-sorter. 

Betyg? 3,7 av 5. Stabilt hantverk som vanligt!

Pris: 33:- för 350 ml på Systembolaget.

fredag 11 maj 2012

Slottskällans Zeven

Black Saison hör ju inte till vanligheterna och trots att jag provat bortåt tusen öl har jag aldrig provat något inom just denna stil. Vanlig Saison är i min bok bland det godaste man kan dricka i ölväg, därför var det med spänning jag plockade fram flaskan med Slottskällans Zeven ur kylen. 

Ett litet kul fakta kring ölets namn (som också står på flaskans etikett) är att Zeven betyder sju på flamländska vilket i sin tur åsyftar ölets alkoholhalt. 

Nog tjôtat, nu kör vi! 

Vätskan är grumlig och djupt rödbrun, på gränsen till svart i rätt ljusförhållande, och har ett två och en halv finger högt beige-aktigt skum. Det blir inga direkta skumrester på glasets insida. 

Doften är fruktig och kryddig med de typiska Saison-inslagen såsom pomerans, kryddnejlika och lite koriander. Här finns också en lätt rostad ton som funkar oväntat bra ihop med de ovan nämnda inslagen. Det finns även en lätt ton av naturell läkerol som jag misstänker kommer från jästigheten.

Smaken är precis som doften både fruktig och kryddig och tydliga inslag av pomerans och kryddnejlika märks av tillsammans med inslag av rostade nötter. Det är en bra balans mellan de olika inslagen och ölet avslutar relativt torrt och lätt syrligt. 

Ölet är medelfylligt med en relativt hög kolsyrehalt. Bubblorna är små och mjuka. 

Det här var helt klart intressant och ölet håller ihop oväntat bra. Något som "stör" mig lite är att Slottskällans vanliga Saison inte längre bryggs, det hade verkligen varit intressant att jämföra de två sorterna. Jag tror att jag hade uppskattat en bra ljus saison betydligt mer än en mörk dito. 

Betyg? 3,7 av 5!

Pris: 24:70 för 33 cl på Systembolaget. Tillgänglig i Systembolagets lokala sortiment. 

tisdag 8 maj 2012

Slottskällans Zero


En dag med strålande väder förtjänar en strålande öl, men om ölet är strålande vet man aldrig innan man provat det. Det var därför jag med spänning såg fram emot att prova och recensera Slottskällans Zero - ett av deras senaste tillskott i ölportföljen som nu finns att beställa på bland annat Systembolagets hemsida i och med satsningen på att öka tillgängligheten för lokala produkter.

Det är inget vanligt öl dock utan det är något så ovanligt som en IPA helt utan teoretisk IBU. Vad som menas med detta i praktiken är att man inte tillsatt någon humle under koket utan väntat till efteråt med att tillsätta humlen.

Nu kör vi!

Vätskan är orange och disig med ett cirka två fingrar högt vitt skum. Det blir en hel del skumrester på glasets insida.

Doften är rejält humlig med inslag av tropisk juice med betoning på grapefrukt, mandarin och citrongräs. Efter humlechocken har lagt sig möts man av en trevlig ton av karamellmalt och fruktkola. Det är dock humlen som står i fokus.

Smaken är något mindre besk än vad doften ger sken av. Dock finns det en fin beska men det är härligt fruktiga humletoner som står i fokus med inslag av just grapefrukt, mandarin och citrongräs. Även i smaken finns en lätt bakgrund av karamellmalt samt en lätt jästighet. Eftersmaken av humle är lång.

Ölet är medelfylligt med en kolsyrehalt som ligger någonstans mellan medel och låg. Bubblorna är små och mjuka.

Wow! Det här är en riktigt bra IPA! Aromen bjuder verkligen på all den tropiska fruktighet man kan förvänta sig av en IPA samtidigt som den är något mer återhållsam när det gäller beskan. Den här kommer funka klockrent i sommar. En extra eloge till Slottskällans för deras experimentlusta!

Betyg? 4,1 av 5! Riktigt bra!

Pris: 25:- för 33 cl på Systembolaget. Finns att beställa ur det lokala sortimentet via webb och butik.

Haand Øl-festival del 3


Efter den helt fantastiska ölen från Lost Abbey var det ungefär en och en halv timme kvar av festivalen men mängder med öl kvar att prova. Frågan var bara vart jag skulle börja? Den monter som kändes mest lockande av de jag inte besökt var De Molens, där såg jag snabbt något som verkade intressant nämligen Larie & Apekool Oak Aged som är en ekfatslagrad imperial stout på 11%. Här snackar vi riktigt bra imperial stout, fyllig och sammetslen men samtidigt en riktig smakbomb med stora rostade toner och inslag av chokladtryffel och fint kakaopulver avrundat med en lätt vaniljton fårn ekfatslagringen.

Lite senare befann jag mig igen vid Nøgne Ø och kikade på deras öllista. Snabbt såg jag något som lät väldigt spännande nämligen Citrus Hysterix IPA på cask. Det var en IPA bryggd med saisonjäst och bergamotblad och mandarinjuice. Den var helt fantastisk, en rejäl fruktbomb där citrustonerna från bergamoten och mandarinerna spelade klockrent med citrus- och grapetonerna från den amerikanska humlen. Får ni chansen så rekommenderar jag er verkligen att prova denna!

Något som man inte gärna missar trots att man druckit den förut är Närke Konjaks! Stormaktsporter. Den var som vanligt otroligt bra med inslag av lyxig choklad osv. men här finns en klockren ton av päron som kommer från konjakslagringen, jag associerar den till pärontoppade nougatpraliner som man kan köpa på diverse marknader.

Den internationella ölbaren blev nästa stopp där jag spanat in ett öl som jag hört talas om många gånger och läst flera recensioner av, nämligen Southern Tier Mokah. Så jag beställde in ett glas av den och fick generösa 15 cl som nästan blev lite väl mycket. Men svag för sötsaker som jag är måste jag erkänna att jag älskade den. Stora och söta inslag av lyxig mörk choklad, jordigt kaffe och gräddiga nougatpraliner samt en enorm munkänsla som av lenaste sammet.


Trött efter allt promenrande på festivalgolvet gick jag bort till Haandbryggeriets monter och pratade med David och några av de andra bryggarna en liten stund. Här fick jag också prova några miniprover av flera trevliga öl från dem. En av dessa var Cuvée #1 som är en 25/75 blend av Akevitt Porter och Kreklingøl. De såg det som något av ett experiment men jag måste säga att det var väldigt lyckat. En syrlig öl med inslag av tranbär och lätta rostade chokladtoner. Spännande. Passade även på att smaka på lite Sur Megge (som betyder sur kärring) som jag bara druckit en gång tidigare. Det var en trevlig och rejäl syrlig suröl.

Jag träffade även en trevlig amerikan vid namn Jeffery som jag pratade länge och mycket med. Han hade åkt till Haandbryggeriet från Tyskland där han nu är bosatt bara för att få servera öl och smaka litegrann. Vi pratade mycket om hur många fantastiska människor man träffar via hantverksöl. Här började det närma sig stängning och jag provade lite snabbt några olika öl från Haandbryggeriet där jag stod innan det var dags att bege sig mot Davids lägenhet för lite välbehövlig sömn.

Allt som allt var det en fantastiskt trevlig ölmässa, och trots att det "bara" fanns ett dussintal utställare var det många öl som jag inte hann prova. Ett stort tack till alla trevliga människor jag mötte under mässan och till David och Haandbryggeriet för deras gästfrihet!

Haand Øl-festival del 2

Med ett glas Saison Rue i handen begav vi oss bort mot den lilla matserveringen de hade på festivalen. Det bestod i ett litet tält som en lokal restaurang satt upp där de serverade olika sorters viltkorvar, ostar och andra närproducerade godsaker såsom rådjur och lax med mera. Eftersom det vid det här laget var några timmar sedan vi ätit tog jag en liten korvbricka bestående av ank-korv, vildsvinskorv och hjortkorv och två klickar hemmagjord potatissallad. Tyvärr hann korvarna bli lite kalla innan jag hittade en sittplats där jag kunde äta dem, men de passade ganska fint till saisonens kryddighet.


Nu började det bli hög tid att köra igång med ölprovandet på allvar. Första ölet ut efter omladdningen med mat blev Oak Aged Sunturnbrew från Nøgne Ø. Precis som vanliga Sunturnbrew är det ett rökt barley wine fast lagrat på ekfat. Fatlagringen tillförde en trevlig ton av vanilj och en lätt värmande bourbonkaraktär, jag upplevde dock att det krockade lite lätt med de charkuteriaktiga inslagen från rökmalten. Hursomhelst var det ett intressant öl.

Vid mitt tidigare besök vid Magic Rock Brewings monter blev jag tipsade om att de klockan 19.00 skulle koppla på ett fat med deras Bearded Lady Bourbon Barrel. Det var en maffig imperial stout på 10,5% med kraftiga rostade inslagen, dock tyckte jag att fatlagringen kunde ha märkts lite tydligare, det kändes liksom mer som en vanlig imperial stout än en bourbonfatlagrad version. Det var ändå kul att prova den, men jag var mer imponerad av deras pale ale.


Eftersom jag redan var inne på fatlagrade grejer knallade jag bort till Haandbryggeriet där jag tidigare hört ryktas om att de skulle ha några få flaskor av Akevitt Porter kvar. Det är en imperial stout på 10% lagrad på just aquavit-fat. Den var verkligen en riktig käftsmäll till imperial stout med härliga rostade toner med inslag av mörk choklad och jordigt kaffe tillsammans med en lyxig ton av akevitt med betoning på vanilj och kryddor. Wow!

Mina smaklökar hade här fått en rejäl omgång och utöver de smakprover jag själv köpte och drack provade jag det min bror och far köpte. Nu behövdes något som rensade upp lite bland smaklökarna, och vad passar bättre än en suröl? Vid den internationella ölbaren hade jag tidigare sett några flaskor med Lost Abbey Framboise de Amorosa - något jag verkligen inte ville missa. Det är en sour ale lagrad med enorma mängder hallon och vilken hallonsmak den hade. Det här är helt klart det godaste hallonöl jag någonsin druckit, otroligt komplex med en fantastiskt läcker hallonsmak och en rejält syrlig avslutning. Det enda jag fick ur mig var "helvete vad gott!".

Ytterligare ett inlägg kommer...

söndag 6 maj 2012

Haand Øl-festival del 1

I fredags åkte jag tillsammans med min far och bror iväg på ölfestival i Drammen som hölls av Haandbryggeriet där även David arbetar som bryggare numera. På festivalen fanns några av Europas mest spännande mikrobryggerier representerade, mer om dessa senare.

Efter en cirka fyra timmar lång resa var vi framme i Drammen där David mötte upp oss visade oss till hans lägenhet där vi lämnade vårt bagage innan han begav sig tillbaka till bryggeriet för att förbereda för festivalen. Klockan var 13.00 och vi hade varit upp sedan 06.00-tiden så det var läge att ta något att äta. Det fick bli en pizza på Peppe's Pizza, eller rättare sagt pizza-buffé, som var väldigt smarrig. Med lite mat i magen knallade vi runt i Drammen för att utforska lite.


Någon timma senare ringde jag upp David och han och en kollega kom och hämtade oss med bil och körde oss till bryggeriet. Vi fick kika runt lite i bryggeriet innan festivalen började och jag småpratade lite med gänget från Närke och Haandbryggeriet. Det fanns en känsla av förväntan i luften då detta var första gången bryggeriet anordnade ölfestival. En ölbong kostade 25 nok och för den fick man 15 cl öl under 9% och 10 cl av öl över 9%.

Klockan 16.00 sa det plötsligt pang och det började fyllas på med folk på festivalgolvet som även var bryggerigolvet med lagringstankar och övrig bryggeriutrustning. Magic Rock Brewing blev första montern som jag besökte. Där provade jag deras Magic Rock High Wire som var en väldigt trevlig pale ale med en rejäl humlearom åt det amerikanska hållet med inslag av mango och lychee. En av bryggarna berättade att man torrhumlar den med rejäla mängder citra.


Efter detta knallade jag genast bort till Närke-gänget och provade deras Capsylo - en American Pale Ale bryggd med den nya humlesorten Calypso (därav det fyndiga namnet). Den var trevlig men kanske lite anonym efter humleexplosionen från High Wire. HåGe berättade att den har samma maltbas som Slättöl och Jontes Atgeir.

Något som jag absolut inte ville missa var samarbetsbrygden mellan Haandbryggeriet och Närke Kulturbryggeri, nämligen Unionöl en strong ale brygd med bland annat rökmalt från gotland, honung enbärsris och lingon. Rune från Haandbryggeriet tappade upp en skvätt och undrade vad jag tyckte. Det var en lite lätt spretig öl men jag gillade den skarpt. Det fanns en fin balans mellan ingredienserna och en lätt syrlig ton av lingon på slutet.


En stund senare befann jag mig vid vad man kallade för den internationella ölbaren där man serverade öl från en rad spännande amerikanska mikrobryggerier såsom Hoppin Frog,  Lost AbbeySouthern Tier, The Bruery med flera. Mitt val föll på Saison Rue från The Bruery. Det var en väldigt trevlig och fräsch saison med inslag av brett och citrusfrukter samt en fin ton av amerikansk humle. Kanske en av de bästa icke-belgiska saisons jag har provat.

Ett inlägg till kommer senare...

onsdag 2 maj 2012

LoverBeer Madamin

Italien är kanske inte det land man främst förknippar med öl och mikrobryggerier, men faktum är att det Italien är ett relativt stort ölland med mängder med mikrobryggerier, jag har hört siffran 200 stycken. Den här gången är det dags för ett öl från ett mikrobryggeri vid namn LoverBeer och deras öl Madamin er en ekfatslagrad suröl på 6,2%.

Vi kör på direkt med en recension!

Ölet är djupt rödbrunt och rejält grumligt med ett en och en halv finger högt beige-aktigt skum. Det blir inga direkta skumrester på glasets insida.

Doften är syrlig och kryddig med inslag av körsbär, rödvinsvinäger och lite stall. Allt detta rundas av med en fin vanlijaktig ton från ekfatslagringen som knyter ihop doften på ett läcket sätt.

Smaken är precis som doften lovar syrlig på gränsen till sur med tydliga inslag av körsbär, rödvinsvinäger och svartvinsbärsblad. Det finns också en lätt sötma och allt ihop avrundas av en tydlig vaniljaktig ton från ekfatslagringen precis som i doften.

Ölet är lätt till medelfylligt med en relativt hög kolsyrehalt. Bubblorna är små och lätt stickiga.

Det här var helt klart en trevlig bekantskap. Som sursölfantast är det alltid roligt att upptäcka nya godbitar från nya spännande bryggerier och den här dricker jag gärna igen!

Betyg? 4,2 av 5! Riktigt bra!

Pris: Gåva från David. Ej tillgänglig i Sverige.