Bryggning: Worst Bitter

För en vecka sedan (1 oktober) träffades Fredrik och jag hemma hos mig för att brygga ett öl tillsammans. Vi hade lite löst pratat om att göra en bitter runt 4% tidigare och när ett antal personer i klassen (Bryggeriteknik) samtidigt bestämde sig för att brygga en bitter (fast snarare runt 5% med ett OG på 1050) efter samma recept, så att vi sedan kan jämföra resultaten när vi träffas, bestämde jag mig definitivt. Då jag för enkelhetens skull brygger med extrakt hemma fick det bli en extraktversion av det hela, med samma humle och jäst, men med en lägre alkoholhalt eftersom jag var sugen på en riktig "session beer". För övrigt var jag med och bryggde den "riktiga" helmäskade bittern tillsammans med Rikard Ramberg i lördags (då vi samtidigt bryggde en ljus stark belgare), men mer om detta i ett senare inlägg (det är mycket bryggningar nu!).

Humling av bittern

Recept
14 liter
OG: 1,041
FG: 1,011
Alkoholhalt: 3,9%
27 EBC
49 IBU

Maltextrakt och malt
1,00 kg Muntons Extra Light
0,50 kg Muntons Medium
0,35 kg Münchermalt
0,15 kg Carapale-malt
0,06 kg Chokladmalt

Humle
15,00 gm Tomahawk 60 min
20,00 gm East Kent Goldings 60 min
35,00 gm East Kent Goldings 10 min

Jäst
1 paket SafAle S-04 (torrjäst)

Övrigt
Protafloc ("toppen av en tesked")
Jästnäring ("toppen av en tesked")

Huruvida man "kan" steepa münchnermalt kan man ju fråga sig - min tanke var att skänka en viss brödighet till ölet, så jag körde på. Efter lite snabb läsningen på diverse forum verkade det gå att göra i detta syfte, men man får ju inte ut så mycket socker och risken finns väl att det kan bli en hel del tanniner och andra otrevligheter som märks i smaken.

Eftersom jag hade kvar lite Carapale-malt använde jag mig av det. Hade kanske varit roligare med en mörkare karamellmalt, men å andra sidan gav även den lilla mängden chokladmalt vi hade i ett visst färgbidrag.

Tidigare har de öl jag gjort haft en alltför mjäkig beska, så därför drog vi på lite extra den här gången trots ett så alkoholsvagt öl med 15 gram högalfa-humle som låg kvar i frysen sedan bryggningen av Nelson Columbus.

Idag var det så dags för upptappning av ölet och det hela flöt på bra. Vi fick ut lite drygt 11 liter öl - som vi tappade i 25 flaskor (blandade 50 cl och 33 cl, samt en bomber). Vid provsmakning så smakade ölet faktiskt riktigt trevligt, med en stadig beska och en fin fruktighet/bärighet - väldigt engelskt och nästan lite Jämtlands över det skulle jag våga påstå. Om en dryg vecka blir det dags för att prova en kolsyrad flaska, vilket skall bli spännande.