Gnoff och Rickgordon spekulerar.
Bäst att smida medan järnet fortfarande är varmt så att säga! Hursomhelst, utan för mycket krusiduller tänkte jag fortsätta att berätta lite om ölen och sällskapet på 3 Små Rum i fredags. Det finns ju trotsallt en del att prata om.
Jo, någonstans där efter Dugges High Five! fick jag idéen att vi borde dela på något. Sagt och gjort så blev vi totalt fem (eller var det sex?) personer som bestämde oss för att dela på en flaska AleSmith Wee Heavy. Dock verkade det inte finnas någon på kylning så den fick åka in i i kylen in stund. Under kylningen började Rickgordon och jag började bli lite hungriga, vegitarian som han är så beställde han in deras vegitariska hamburgare och jag var inte sen att hänga på - det är alltid roligt att prova något nytt! Hamburgaren var väldigt god och den sköljdes ned med en Brandmästare Andréns Törstsläckare.
Bara några sekunder efter att maten var uppäten var det dags att börja dofta och smaka på Wee Heavy som hade hällts upp medan Rickgordon och jag fortfarande smaskade i oss det sista av maten. Wow säger jag bara! Vilken maltbomb! Stora karamelliga toner med inslag av kanderade nötter, torkade frukter och fin mjölkchoklad. Allt i en väldigt trevlig balans med en nästintill obefintlig alkoholkaraktär. En liten recension kommer!
Hmm... Ja vad hände sen då? Här började folk gå skilda vägar och kvar på 3 Små Rum blev Rickgordon, Rolf och jag. Vi var sugna på mer. På Rickgordons initiativ gjorde vi en liten blindprovning (ja jag vet, inte bästa läget för en sådan, men gott och kul var det) av 3 olika öl för runt 100 kr flaskan. Här börjar det bli lite suddigt att gå in exakt på vad vilka öl smakade men de öl vi provade var iaf Mikkeller De Struise DSB, Zywiec Porter och Weltenburger Kloster Asam Bock. Det enda jag lyckades gissa rätt på var Zywiec Porter efter att Rickgordon hintat om att den var från Polen. En liten lustig grej var att vi alla tre fann att den hade lite väl mycket järn i eftersmaken för att vara riktigt njutbar. Asam Bock var också väldigt trevlig, typiskt maltig bock-karaktär.
Kvällen avslutades med att svågern (som inte alls är särskilt ölintresserad) dök upp och då kände jag att jag ville chocka honom lite. Han skulle få prova burköl (som väl är vad han brukar dricka)! Men inte vilka burköl som helst utan Dale's Pale Ale och Gordon från Oskar Blues. Han blev minst sagt konfunderad men tyckte märkligt nog att Gordon (ölet alltså, no pun intended) var godare än Dale's. Här började kvällen nå sitt slut och jag vill återigen passa på att tacka alla som kom och gjorde fredagen till en kväll att minnas. Ni är grymma. Dessutom ett extra stort tack till Reza för hans oerhört trevliga bemötande och service!
Ett sista inlägg om mitt Göteborgs-besök kommer snart.
Senare tillägg: Eventuella språkliga fel redigeras senare då jag är för trött för att korrekturläsa texten just nu.
Jobbade i helgen annars hade jag kommit förbi o morsat!
SvaraRaderaDrack också Wee Heavy i veckan, och då det är en maltbomb trodde jag inte det skulle vara något för mig. Trodde den skulle vara alldeles för söt, men märk av min förvåning när den var så oerhört balanserad och fint söt - inte sådär sliskigt sockrig. En oerhört stabil brygd.