Wermlands Ale

¨
Då är det dags för en recension av Wermlands Brygghus Ale. Det är en precis som namnet antyder en ale och alkoholhalten ligger på 5,4% och är bryggd som en american pale ale. Bittergivan är Amarillo och aromhumlen är Cascade. Ölet kommer till Systembolagets lokala sortiment från och med den 1:a oktober.

Nog pratat, nu kör vi!

Vätskan är djupt gyllengul med ett cirka en och en halv finger högt vitt skum. Det blir inga direkta skumrester på glasets insida.

Doften bjuder på milt parfymerade citrustoner från cascadehumlen samt lite bittra tallbarr. Det finns även en tydligt maltig bakgrund med inslag av karamellmalt.

Smaken är mindre besk än väntat och väldigt frisk och fruktig. Malten gör sig även här påmind med inslag av toffee-kola från karamellmalten.

Ölet är medelfylligt med en medelhög till låg kolsyrehalt. Bubblorna är små och mjuka.

Jodå, det här är en lyckad american pale ale. Dock är den lite väl tillbakadragen när det gäller beskan för min del, där hade man gärna fått ösa på lite mer.

Betyg? 3,5 av 5. Stabilt!

Wermlands Brygghus Lättöl

Precis som tidigare utlovat kommer nu en recension av Wermlands Lättöl. Detta blir också vår första recension av öl från Wermlands Brygghus - de andra två kommer såsmåningom.

Vi kör på direkt med en recension!

Ölen är djupt guldgul med ett cirka två fingrarhögt vitt skum. Det blir endel skumrester på glasets insida.

Doften bjuder på fruktig citrushumle med tydliga inslag av grapefrukt, vinbärsblad och passionsfrukt. Bakom detta finns en tydlig maltprofil som drar åt det mer karamelliga hållet. Det är dock humlen som dominerar här.

Smaken är oväntat fyllig och rund för att vara en lättöl. Beskan och även fruktigheten från humlen gör sig påmind här precis som i doften. Ölet avslutar beskt och friskt.

Ölets fyllighet ligger någonstans mellan låg och medel med en medelhög kolsyrehalt. Bubblorna är små och mjuka.

Mmm... Det här är en riktigt bra lättöl. Den påminner faktiskt en hel del om Dugges Brandmästare Andréns Törstsläckare och Ocean Ljusa. Den passade dessutom alldeles klockrent till knäckemackor med gubbröra. Detta kommer bli en regelbunden favorit när jag vill ha ett öl med lägre alkoholhalt.

Betyg? 3,7 av 5!

Pris: 20 kr för 33 cl på Krukmakeriet i Kristinehamn. Finns även tillgänglig på utvalda restauranger runt om i Värmland. Bland annat på Mastmagasinet i Kristinehamn och Cornelis i Grythyttan.

Iron Maiden Trooper

Dryckesvärlden har fullkomligt svämmat över av musik- och kändisviner. Alla från Per Morberg till Motörhead har valt att göra sina egna viner, vodkor, whiskys och ölsorter. På den här bloggen fokuserar vi dock såklart på det sistnämnda. Inga av de jag provat (Kiss och Motörhead bland ölsorterna) har varit några höjdare men när barndomshjältarna Iron Maiden nu släppte en egen ale kunde jag inte motstå att prova den.

Hur är då denna Trooper Ale?

Vätskan är kopperfärgad med ett en och en halv finger högt vitt skum. Skummet lämnar inga direkta skumrester på glasets insida.

Doften bjuder på en klassisk engelsk maltprofil med inslag av digestivekex och bärmarmelad. Det finns även en lätt men tydlig ton av såväl engelsk som amerikansk humle. En trevlig arom helt enkelt.

Smaken är även den dominerad av en typisk engelsk maltprofil med de förväntande inslagen av digestivekex och bärmarmelad. Här kommer också en liten men välavvägd beska och gör sig påmind. Ölet avslutar torrt och bittert.

Ölet är medelfylligt med en medelhög till låg kolsyrehalt. Bubblorna är små och mjuka.

Oj! Denna överraskade verkligen positivt. Visst, det är ingen sensation på något sätt, men det är helt klart en godkänd Premium Bitter/ESB. Helt klart en öl jag kan tänka mig att återkomma till och den lär passa fint som matöl. Lyssnar gärna igenom Iron Maidens platta Piece Of Mind medan du dricker en flaska eller två av denna i stora klunkar.

Vad får den då i betyg? Ja, det landar faktiskt på hela 3,5 av 5!

Pris: 27:90 på Systembolaget. Just nu ligger den i beställningssortimentet med kollikrav om 12, men det verkar som fler och fler butiker tar in den i sitt ordinarie sortiment.

Wermlands Brygghus

Tidigt i år fick jag nys om att ett bryggeri låg i startgroparna här i Kristinehamn. Förväntansfull och försiktigt optimistisk såg jag fram emot att se vad det skulle bli av det hela. Sedan dess har jag med nyfikenhet följt bryggeriets utveckling på sociala medier och bryggeriets egna hemsida. Nu var det dock dags för ett litet besök på så jag tog kontakt med bryggeriets grundare Hans Skan och vi bestämde en tid för besök. 

I en lokal som tidigare agerat såväl godis-butik som industrilokal huserar nu Wermlands Brygghus. Det är ett nystartat bryggeri med en kapacitet på maximalt en halv miljon liter per år. Bryggeriet ligger i industriområdet Drevsta i utkanten av Kristinehamn. Bryggeriet var från början tänkt att ligga i Sanna-bryggeriets gamla lokaler men de var i för dåligt skick. 

Hans Skan - grundare och bryggare.

Hans Skan, grundare och bryggare, visar mig runt i den nyrenoverade lokalen bland vörtpannor och jäskärl och berättar om utrustningen. Det mesta är nytt men delar av utrustningen är köpt av ett numera nedlagt bryggeri i Österrike, berättar Hans. Han berättar att de också har ett litet "experimentbryggverk" på 70 liter där de planerar att ta fram nya öl.

Bryggverket.

Lakningen av vörten och kokningen av ölet sker med hjälp av en dieselpanna. Till denna dieselpanna använder han biodiesel från en lokal tillverkare som i sin tur använder bryggeriets drav och avfall för att tillverka detsamma. Från början av tanken att dravet från bryggeriet skulle kunna bli djurfoder till lokala gårdar men det fanns förhinder för detta med grund i att dravet var tvunget att förvaras kallt.

Dieselpannan som sköter uppvärmningen till lakning och kok.

I dagsläget finns tre olika ölsorter i produktion. De två första, Lättöl och Premiärbrygd, finns redan ute på marknanden hos utvalda krogar respektive butiker för lättölen. Om ett par veckor är även bryggeriets Ale klar och denna ska vara mer lik en american pale ale. Hans berättar att dessa tre öl kommer utgöra grunden för bryggeriets produktutbud men att man redan nu planerar att brygga såväl IPA/DIPA som Porter och Veteöl. De har även funderingar på att redan i år försöka få till ett julöl. Så snart man är redo kommer man också att lansera de två starkölen i Systembolagets lokala sortiment dvs. de tre närmaste butikerna.

Bryggeriets tre ölsorter. Bild: Wermlands Brygghus

Efter drygt en timme tackar jag för mig och går hemmåt. Det ska bli oerhört spännande att följa bryggeriets utveckling och se vad framtiden har att erbjuda. Ni kan lita på att jag kommer rapportera om deras öl och utveckling här på bloggen. Först ut blir en recension av bryggeriets lättöl - den kommer snart!

Inlägget kan komma att uppdateras.

En lägesrapport

Jag känner att det är på tiden att göra en lägesrapport kring bloggens status och inaktivitet. Som ni säkert märkt har det varit ytterst tunnsått med inlägg på bloggen det senaste halvåret vilket givetvis resulterat i att många av tröttnat på att besöka bloggen då den är såpass ouppdaterad vilket givetvis är fullt förståeligt. Så som läget ser ut just nu kommer inget att ändras på den fronten utan bloggen kommer att ligga mer eller mindre på is på obestämd tid. Detta beror på flera olika faktorer men krävande jobb från min sida och inblandning i ölbranschen från Davids sida. Med detta som bakgrund ber jag bryggerier och importörer att som läget ser ut just nu INTE skicka några varuprover för recension då dessa inte kommer att behandlas på bloggen inom en överskådlig framtid.

Avslutningsvis vill jag tacka alla er som besökt och kommenterat bloggen genom de fem år vi har varit aktiva. Ja, ni hörde rätt, nu på söndag går bloggen in på sitt femte år och jag måste säga att det har varit fem fantastiska år med många minnesvärda händelser. Detta är på intet sätt ett avsked utan snarare en förklaring av den rådande situationen. För er som gillar mig, David och vår blogg rekommenderar jag er varmt att besöka och gilla vår Facebook-sida som uppdateras ofta med små funderingar och dryckestips med mera.

På återseende!

Varma ölhälsningar,

Fredrik Karlsson

Nut Birra Divina

Belgisk öl får anses ha hamnat i skymundan för alla galna amerikanare med mera som kommit till Systembolaget på sistone. Många rusar troligtvis efter dessa öl idag (den 1:a december) och missar eventuellt andra intressanta öl i jakten på de exklusiva amerikanarna.

Nut Birra Divina är ett öl som kommer i en väldigt begränsad upplaga av endast 360 flaskor och bryggs Brouwerij Van Steenberge i Belgien. Ölet är en ljus belgisk ale på 6,5% bryggd sädeslagen korn, råg, vete och majs. Ölet är dessutom bryggt efter ett gammalt recept av Cisternermunkar... Då kör vi!

PANG! säger det och innan jag vet ordet av står jag med både ett ölglas och en diskbänk fylld av öl. Vätskan är gyllengul med ett cirka en decimeter högt skum. Det blir rejält med skumrester på glasets insida.

Doften frisk och fruktig med en påtaglig belgisk jästkaraktär samt mynta-aktiga inslag av rågen och en lätt brödig ton från vetet. Det finns också en gräsig och örtig humlearom. 

Smaken är precis som doften antyder både frisk och fruktig med påtaglig jästkaraktär. Här slåss verkligen de fyra sädesslagen om utrymmet och jag kan tydligt urskilja såvål kornet och råget som majsen och vetet. Ölet avslutar torrt med en lätt alkoholton. 

Ölet är medelfylligt med en hög kolsyrehalt. Bubblorna är små och lätt stickiga. 

Jodå, det här är ett trevligt öl, men inget som man går i extas över. Det skulle troligtvis passa fint en sval sommarkväll i goda vänners lag. 

Betyg? 3,6 av 5!

Pris: 129:90 för 75 cl på Systembolaget. 

Mikkeller Hoppy Lovin' Christmas

Normalt sett förknippar man julöl med mycket mörk malt, kryddor och hög alkoholhalt. Mikkeller vågar sig på att göra saker och ting lite annorlunda. Med en av hans senaste julöl Hoppy Lovin' Christmas tänjer han verkligen på gränserna för vad vi förväntar oss av en julöl. Det är nämligen en IPA på 7,8% bryggd med ingefära och tallbarr!

Färgen är disigt ljusorange med ett cirka en och en halv finger högt skum. Det blir endast lätta skumrester på glasets insida.

Doften är först tydligt humlig med inslag av citrusfrukter och vinsbärsblad men sedan uppenbarar sig den tydliga ingefärsdoften med sin kraftfulla, ganska distinkta, karaktär. Även lite tallbarr gör sig påminda tillsammans med en trygg bakgrund av karamellmalt.

Smaken är mindre besk än vad doften antyder och det finns gott om sötma att balansera beskan från humlen, den starka kryddigheten från ingefäran och de tjärva inslagen av tallbarr. Ölet avslutar sött men ändå friskt.

Ölet är medelfylligt till fylligt med en medelhög kolsyrehalt. Bubblorna är små och mjuka.

Mmm... Det här var inte dumt alls. En något "ljusare" julöl - ungefär som att fira julen utomlands. Gott!

Betyg? 3,8 av 5!

Pris: 50 kr för en galopp på krogen.

Örebro Öl & Whisky 2012 - En kort sammanfattning

Ungefär tre dagar senare känns det som att intrycken lagt sig lite och att man fått lite distans till helgens ölfestival i Örebro. Som vanligt var det en fantastiskt trevlig festival och det är folket lika mycket som ölen som gör det hela så lyckat. Här på bloggen fokuserar vi dock på ölen!

Första stoppet efter att ha kommit in, fått pressbrickan och hängt in jackan blev Oppigårds. Björn kommer fram och hälsar och är på strålande bra humör och efter lite småpratande bestämmer jag mig för att köpa ett glas Thurbo Dubbel IPA medan den fanns kvar. Inte helt olik Drakens DIPA var det en torr och mycket fruktig DIPA med inslag av tropiska frukter såväl som tallbarr. Härligt!

Eftersom Närkes monter låg precis vid sidan av Oppigårds blev det ett självskrivet nästa stopp. HåGe rekommenderade deras nya svaga milkstout Närke Jólners Dricka på 3,6% och givetvis ville jag prova den. Ölet var en fyllig och söt historia som var mycket smakrik - särskilt med tanke på den svaga alkoholhalten. Detta visar tydligt att man kan brygga smakrik öl med låg alkoholhalt. En av de bästa svagare stouts jag provat.

Nästa anhalt blev Brekeriet som jag på förhand utannonserat som en av festivalens mest intressanta utställare. Eftersom julen så sakteligen närmar sig kändes det givet att prova deras julöl Brettlehem. Det var en kryddig och syrlig julöl som definitivt sticker ut i konkurrensen. Riktigt intressant och gott. Linus, min svåger, passade på att prova en av deras cidersorter och han blev riktigt imponerad (precis som jag själv blev förra året).

Efter en stunds promenerande på festivalgolvet hamnade vi vid Great Brands monter där jag valde att prova Stone Sublimly Self Righteous. Det var verkligen en riktigt bra Black IPA som föll mig i smaken. Hade en stund innan haft en liten pratstund med Jugge från Oliver Twist/Great Brands där vi pratade om att det vore roligt att få mer av Stones mörkare öl till Sverige men att det är svårt att mycket pga stor efterfrågan.

Någonstans här tog vi en matpaus och åt av festivalmaten som i vårt fall bestog av helstekt fläskytterfilé med potatisgratäng och rödvinssås samt en grym salladsbuffé med gott knäckebröd och färskost. Maten slank ner oväntat fort och i glasen hade jag och David lite Huvill från Närke som passade helt okej till maten. Nu var det dags att bege sig ut på festivalgolvet igen!

En annan monter man inte vill missa är Brill & Co som fanns representerade i Bishops Arms Örebros monter. Här provade jag flera olika öl, bland annat Mexas Ranger, Omnipollo Moebius och Mikkeller It's Alive Lychee White Wine. Alla tre var fantastiskt goda men den som stack ut mest var Moebius. Sällan har jag druckit så god DIPA från Sverige med så otroligt mycket citrusfrukt och tropisk juice i karaktären. Grymt bra grejer!

Nynäshamns Ångbryggeri var nästa stopp och det är nog den monter man blir allra mest glad av att besöka. Thomas tar alltid emot en med öppna armar och tar sig tid att prata öl och bryggerikonst även när det är som mest folk i montern. Höjdpunkter här var Valsviken Vinterporter 2012 som var galet bra med en fin balans mellan rostat och sött. Även Dedikerad Dundermörk IPA och Pickla Pils var grymt bra. Fick även bryggeriets egna bok "Allt Utom En Stor Stark" som jag lovar att skriva om på bloggen.

Givetvis finns det otroligt mycket mer att berätta om festivalen och alla fantastiska utställare och besökare. Men ärligt talat är det bästa att besöka festivalen själv och uppleva all gemenskap och god dryck. I år tillät jag mig själv att ha en mer avslappnad approach och provade bara sånt jag verkligen ville testa. Därav blev antalet bilder från festivalen mycket få.

Jag vill avsluta detta inlägg med att tacka Örebro Öl & Whisky Festival för en fantastiskt välarrangerad festival samt ett stort tack till alla fantastiska utställare. Vi ses nästa år igen!